EN SVENSK FRAMTID FÖR DAB?

Regeringen har föreslagit att en kommitté skall utreda den digitala radions framtid i Sverige. Här är några röster från radiobranschen och kommentarer från några politiker om vad som är viktigt inför en fortsättning med digital radio.

 Åter till DAB i Sverige 1:a sidan
Ragnar Schnell, Sveriges Radio, Nya Medier:
- En kommitté som utreder DAB-frågan är välkommet. Det betyder att politikerna intresserar sig för den digitala radion och att vi får en samtalspartner om den framtida utvecklingen. Tydliga regler och långsiktighet är angeläget för en positiv utveckling inom DAB. För ett komplett och större utbud i DAB måste även den kommersiella radion vara med och på villkor som de klarar.

Schnell betonar ytterligare en betydelsefull aspekt:
- Det är också viktigt att värna radions exklusivitet i ett digitalt distributionsnät. För att bygga upp en programverksamhet inom denna nya radioform måste det finnas en långsiktigt garanterad distributionsmöjlighet.
Christer Jungeryd, VD i Radioutgivareföreningen (RU):
- Den privata kommersiella radion vill vara med och sända i DAB. Att kunna erhålla långa sändningstillstånd är dock viktigt. Åtta års koncessionstid, samma som för den privata lokala radion, är ett önskemål. Att sända i DAB kräver stora investeringar av egna medel för de privata radioföretagen. Ett teknikskifte med nya DAB-mottagare tar tid. Tidigare har ny teknik som videon, CD-spelaren och datorn tagit ca 10 år för att nå 60% hushållstäckning och upp till 20 år för att uppnå 80%. Kanske dröjer det 8 - 10 år innan radiostationer som sänder i DAB kan räkna med tillräckligt många lyssnare för att verksamheten skall gå runt ekonomiskt.

Vad gäller önskemålen från den privata radion tillägger Jungeryd:
- Vi ser helst en modell för fördelning av DAB-frekvenser som är konkurrensneutral och där kommersiella principer ingår. Låga koncessionsavgifter och inga auktioner av DAB-frekvenserna. Under en etableringsperiod är det viktigt att stationerna inte måste sända 100% egenproducerade program för DAB. Risken är annars att kostnaderna blir avsevärt mycket större än intäkterna.

Till sist betonar Jungeryd:
- DAB-frågan måste snabbt få en lösning så att det inte blir helt andra intressen än radio som lägger beslag på frekvensutrymmet som är tänkt för DAB.
Kenth Högström riksdagsledamot (s) och ledamot i konstitutionsutskottet:
- Eftersom DAB anses som en stor möjlighet att upplåta frekvenser till ett större och mer varierat radioutbud är det viktigt att både Sveriges Radio och den privata radion sänder i ett utbyggt DAB-system. Med DAB finns bättre förutsättningar att kunna tillgodose lyssnargrupper som i dag är "underförsörjda" på program. T.ex. de över 65 år som sällan får höra sin ungdomsmusik och jazzälskare som nu får leta efter utrymme i luckor hos den dominerande klassiska musiken i P2.

Högström har initierat redan nu pågående samtal om DAB-frågor med aktörer som Sveriges Radio och den privata radion. Inför riksdagens beslut i juni om regeringsförslaget att tillsätta en kommitté för att utreda DAB-radions framtid har Högström flera förhoppningar:
- Jag ser gärna att det blir en kommitté som omfattar alla riksdagspartier och att den tar in synpunkter från alla verksamma radioföretag och annan expertis. Det är också viktigt att titta närmare på utvecklingen för DAB i England där flest stationer i Europa sänder, mottagarna sjunker i pris och där t.ex. bilföretag planerar att installera DAB-mottagare som standard i vissa bilmodeller.

Om tidsaspekten för en digitalradioutredning säger Högström:
- Det är angeläget att utredningsarbetet sker skyndsamt. Ett delbetänkande är önskvärt till sommaren 2002.
Ola Karlsson riksdagsledamot (m) och ledamot i näringsutskottet:
- För att lyssnarna skall vara motiverade att köpa nya mottagare måste DAB-radion tillföra ett påtagligt mervärde. Så har det inte varit hittills. De privata stationernas medverkan i DAB är därför nödvändig. Sändningstillstånd på lång tid och frihet att vid behov kunna ändra programkonceptet under tillståndstiden är viktiga grunder för att engagera privatradion i DAB. Lägre priser på mottagare är också en förutsättning för att DAB-radion skall få någon större spridning.

Karlsson ser inte DAB som den enda tekniska lösningen för ett större radioutbud:
- Radio över Internet är ett annat alternativ. Just nu kostar nätradion för mycket både för sändande stationer och för att lyssna på i någon större utsträckning. Men med bättre bredbandsteknik kan nätradio få mer gynnsamma förutsättningar. Det kan i framtiden bli flera parallella tekniker för radiosändningar. Tillgänglighet och lyssnarnas val avgör.

De nuvarande analoga sändningarna kommer att finnas kvar länge tror Karlsson:
- FM är idag mest lättillgängligt och all ny teknik tar lång tid att slå igenom. Vilka nya radiotekniker som än utvecklas så kommer nog FM att finnas kvar de närmaste 20 åren.

Till sidans topp Upp