GLASBRUKSSVÄNGEN 2010-08-07

Ja, så har vi åter fått uppleva en helt otrolig lördagseftermiddag/kväll i småland och i glasriket. Vi har faktiskt väntat på den här dagen ända sedan
tävlingen i Karlsvik. Vi hade våra aningar om att det skulle bli en tuff, orienteringsintensiv afton men att den skulle bli så här tuff blev en liten överraskning och i slutänden en besvikelse.
Efter denna lördag förstår vi att vi behöver mycket åkträning båda två. Vi förstår att banläggaren offrat hela sommaren på detta enormt fina och vägrika skjutfält. Perfekta kartor i supertryck, raka enkla angivelser och inte en enda felangivelse, jo en hittades. Alla handlingar från inbjudan till resultatlista i en mycket fin layout. Banläggarna, för jag förmodar att även Folke har bidragit med sin stora erfarenhet, har lagt ner otroligt mycket "tänk" för att få till dessa fina och läckra orienteringsmoment. Många resor till skjutfältet blev det.

Jag startade resan hemifrån Norrköping vid halv niotiden för att hämta  Göran, kartläsaren i Linköping. Via Mjölby - Eksjö - Vetlanda nådde vi  vår nattlogi i Orrefors vid ettiden. Ett mycket bra, trevligt och prisvärt  ställe.  Det blev sedan lite "lättmat" i Kosta innan vi lastade av vid KOSTA LÄGER.  Redan här såg man statusen på tävlingen....fina tydliga skyltar, en  perfekt avlastningsplats, bra besiktning och ett välfungerande sekretariat.               Nu återstod   b a r a   8 mil orientering                              med 250 kontroller

Nu så här i efterhand så konstaterar man att det är stor synd att bara 17 st. anmäler sig på bana 3, och endast 11 på bana 2. Dom som stannade hemma får verkligen skylla sig själva för det här var jättesköj.
Kl. 15.40 skrev fru Ringerg in en avgångstid och så var vi igång. Det började direkt strax utanför lägret. Det small och dunkade i redan här och man undrade hur det här skulle sluta och se ut efter 8 mil.

Str. 1    Båda lite spända och nervösa inför starten och första sträckan gjorde att vi fick en mardrömsstart. Försvann i fel riktning i ett vsk och hittade inte in till en handgranatsbana. Vi startade ju sent i fältet och nu, redan här, var vi nog sist i fältet. Nu släppte nervtrådarna sitt grepp och det rullade på bra på utmärkta kartor i olika skalor ända fram till nästa  "flopp" som banläggaren så finurligt tänkt ut. Sista angivelsen på blad 6/7 står beståndsgräns och (det här är lite skämsigt) här letade vi OK beståndsgräns med ett par vändningar och backningar till följd. Följande ruta tyckte vi inte om, underlagsmässigt, alldeles för dåligt och trångt. Det här området är till för fotorienterarna. Nu har jag fått det sagt. I sista rutan passerades ett flygfält och här skulle det snurras. Nu peppade vi varandra för nu skulle det till en skärpning. (Inga kontrollmissar men på tok för sena)

Str.2    Sträckan bestod av 3 fina tydliga kartblad och en sida angivelser. Här kom den kartan som var i skala 1:200. Det var nog många som trodde att en nolla fallit bort i inbjudan men icke, här var den, en hangarliknande byggnad med ett antal in- och utfarter. Övriga skalor här var 1:2500. Här åkte vi både på startbanan, kringliggande gräsvägar och på det mesta där en bil kan ta sig fram. Här kunde man hålla högt tempo om förare och kartläsare var på det humöret. Inga kontrollmissar men på tok för sakta. Jättefin sträcka.
(Inga kontrollmissar men på tok för sena)

Str.3     Tävlingen innehöll ett antal lite ovanliga orienteringspunkter som punkthöjden - stenen - beståndsgränsen - röse och här var det noggrann mätning som gällde. Sträckan började med just OK och det var många kontroller som passerades men som vi inte skulle ha, kanske tänkta för (varvning eller bana 2). Ruta 3 var avsedd för fot-orientering och det här ogillar vi men andra kanske gillar det här. Ytterligare en sida med OK på 10-tusen innan vi hamnade i ett mycket väg och stigrikt område där vi höll på länge och irrade. Mycket bilåka blev det här och vi missade en otroligt lurig IK-kontroll samt fick en fel-OK. Banläggarna !! har verkligen lyckats få till små läckra finesser som andra tydligen löser men inte vi, tyvärr.
(En IK + en fel-OK men på tok för sena)

Skönt, nu följde en kortare transport

Str. 4    Jag måste än en gång nämna att banläggningen är av yppersta klass. Den här sträckan innehöll också ett par mycket fina och genomtänkta orienteringsmoment. Här snurrade vi på orienteringskartor (SOFT) av olika årgång och bland militära anläggningar. Den här biten blev nog vår största flopp och någonstans i bakhuvudet fanns tanken....respittiden ?
Sträckan slutade med ett kort frivilligt uppehåll på 10 minuter där arrangören bjussade på MER och banan. Andra tävlande var tydligen ännu törstigare än vi eftersom drickat var slut men det fanns ju bananer ! Obemannad mål-TK och så följde en transport till en lurig start-TK sträcka 5.
(4 kontrollmissar och alldeles på tok för sena)

Str. 5    Även näst sista sträckan blev en tuff utmaning med många lurigheter men det är ju det som är meningen. Jag säger bara STARTEN PÅ STR.5. Vilken grej. Det hela handlade om att komma iväg i rätt riktning direkt efter start på en gammal 10 000. Att vi överhuvud taget kom till mål är en bedrift utan kompass. Den här fällan har praktiserats en gång tidigare i Kristinehamn. Det här ju lyckan för banläggaren men en mardröm för åkarna. Det fanns flera problem där vi åkte längs och på tvären över skjutvallar och annat. Även den här 5:e sträckan hade en fot-orienteringsruta och om den tyckte vi inte.
(en kontrollmiss men på tok för sena)

Str. 6    Slutet närmar sig och nu ska det bli åka av på en tvåtusendel inne i Kosta Lägerområde. Alla kontroller fanns med på tidkortet men det går på tok för sakta. 
(ingen kontrollmiss men det går för sakta)

Resultatlapparna kom snabbt upp och det visade sig att vi hamnat på en 10:e plats vid första anblicken.  Senare upptäcktes att respittiden löpt ut och det blev naturligtvis en stor besvikelse.   Segerprickarna blev hela 58.23 och det var väl väntat att segern skulle hamna i ett danskt ekipage. Prickantalet visar  väl svårighetsgraden på denna perfekta tävling.  Vi gjorde ett dåligt resultat och ingen skugga skola falla på några  missar i banläggningen utan det är vi som behöver  åktränling. Kontrollmissarna, 6 st. kan vi acceptera men tiden är mycket dålig. Klockorna går väldigt fort här nere i  Kostatrakten.  Som vanligt efter tävling så brukar vi ta ngt att äta hemma vid logistället och åka tävlingen en gång till och då brukar   det gå bättre.  Än en gång jättetack till alla för ett helt perfekt arrangemang