Han kom till oss av en ren slump, skuttade rakt in i våra hjärtan, han tog oss med storm man han lämnade dessa hjärtan i en otrolig sorg lika fort som han kom. Ikväll lämnade han oss för att skutta vidare ..... bort till platsen bortom Regnbågsbron!
När ett husdjur dör, kommer det till en plats bortom Regnbågsbron.
Där finns kullar och dalar med mjukt gräs, där våra älskade vänner leker tillsammans hela dagarna. Där finns vattendrag med friskt vatten, massor av mat och solsken som håller dem varma. De gamla och sjuka djuren blir unga och friska igen, precis som vi minns dem i våra drömmar.
Djuren är glada och lyckliga, men de saknar någon som betydde mycket för dem, någon som blivit lämnad kvar.
Varje dag springer de och leker, tills den dagen kommer, då en av dem stannar upp, och tittar bort i fjärran. Blicken skärps, öronen spetsas och plötsligt flyger han iväg över det gröna gräset. Hans ben bär honom fortare och fortare tills han återförenas med den han älskar. Ni möts i en omfamning som varar för evigt. Ditt ansikte blir kysst om och om igen, dina händer smeker hans huvud som så många gånger förut och du tittar än en gång in i ögonen på ditt trogna husdjur som så länge saknats i ditt liv, men aldrig i ditt hjärta.
Sedan korsar ni Regnbågsbron tillsammans för att aldrig mer skiljas...
/Okänd
I förmiddags var mamma o pappa här och han verkade lite hängig, men i min enfald så trodde jag att han tyckte barnen var lite högljudda och att han ville ta igen sig. Familjen var på bio och jag var till en vännina och kikade på plastburkar. Jag kom hem strax efter att resten av familjen var hemma (borta 1 tim 45min) Killarna hade släppt ut honom och han låg i favorit hallhörnet när jag kom hem. Han verkade dock inte helt pigg. Kollade om han ätit och det varkade han inte gjort. Inte heller syntes det i flaskan att han druckit. Jag bar honom en stund och gjorde en koll med mamma. Försökte få honom att dricka men han ville inte ha. Jag ringde veterinären och medan jag väntade på att hon skulle höra av sig så kollade jag med mamma via mobilen och då, precis då så dog han i mina armar. Min lilla Sudd!
Barnen är helt knäckta och vi gråter i takt.
Tänk att ett sånt litet knyte kan hinna nå så djupt in i hjärtat på så kort tid. . .
12 februari ~ Barbados & Sudden !
VARFÖR HAR JAG INGEN KOLL ?
Nu har Barbados varit i närheten igen och ingen har sagt det! *snyft*
Jag har missat det igen, tänk att få se de där höfterna på riktigt *drägel* man blir varm bara man tänker på dem! Det grämer mig att jag inte kunde åka dit, och det kommer att gräma mig ett tag ~ nej, så allvarligt är det inte men det hade varit kul att se honom (Magnus alltså) live innan han blir helt omstylad. Jag gillar den sexiga uppsynen som bara delvis avslöjar läggningen. Dessutom finns det bara ett fåtal som kan röra sig på det sättet.. mmm...... Men nu till något helt annat. Nämligen :
Den nya lilla medlem i familjen.
Vi har tagit hand om honom då en jobbarkompis till Micke inte kunde ha honom kvar. Förra veckan ringde Micke hem och frågade om jag ville ha en kanin ~ vilket var ganska dumt, eftersom han vet att jag har en viss förkärlek till dem. Först så sa jag blankt nej, vi ska inte ha ett djur nu. Men sedan så tänkte jag att barnen kommer att gilla det skarpt och den kan ju bli en utekanin så fort som vädret tillåter. Då behöver vi inte ha honom inne. Dessutom kan en kompis ta över honom om det inte funkar. Så så blev det! Han flyttade hit i lördags.
Han var lite rädd i början men det gick snart över. Han är jätte charmig och har tytt sig väldigt snabbt till oss. Han har hoppat runt i hallen och badrummet men gillar inte att gå på golvet utan håller sig till mattorna. I söndags kom "mormor & morfar" och tittade på den nya medlemmen och han charmade dem direkt. Efter att vi varit och firat gammelmormor som blev 85, så badade jag honom. Dels för att han luktade lite när han kom och dels för att ge honom våran egen lukt. Jag klippte klor och tog bort en hel del tovor som herrn hade runt svans och behag! Han var hur snäll som helst, det såg ut som att han gillade att bli av med dem.
Barnen är överlyckliga och har gjort turlistor om vem som ska mata och dyl. Micke är ganska fashinerad han med men vi ska nog inte säga det till honom!
Jag minns från min tid hemma hos mamma o pappa en gång när jag hade kaninen Sabina och det var bestämt att hon skulle vara en ren utekanin. Hon hade en rejäl vinterbonad bur men en dag när jag kom hem fråns kolan så var hela buren borta. Vart hade hon tagit vägen? Det visade sig då att pappa ~ som visserligen är djurkär men han sa sig inte tycka om alla de djur som kom hem, vi hade både hundar, kattor, kanin och marsvin hemma ~ Han hade tagit in henne i ytterkällaren för att hon frös!
Den vintern fick hon spendera i ytterkällare eftersom hon varit inne flera timmar så kunde vi ju inte ta ut henna igen. Efter det kom jag på pappa med att kela med henne när han var ner och eldade i pannan! Fast om man kom ner i källaren så att han hörde att man kom så slängde han till henne någon matbit och muttrade; Här har du skrälle! De var ganska fästa vid varandra när våren kom och hon flyttade ut.....
Jag tycker att han är helgo' och han gillar att kela han hoppar efter mig och buffar på benen.
Sudden