|
TANKAR I DAGBOKSFORM men ändå inte! |
|
29 Juli ~ Uppdateringarnas dag! I går kväll så bestämde jag att det var dax ~ även om det var fint väder att jag skulle bege mig ner till datorn för att göra min plikt. Jag har försummat den lite. Plikten alltså, ja datorn med de senaste dagarna. Jag började med att uppdatera Skytteklubbens hemsida och skriva in en inbjudan till det Springskytte-kretsmästerskap som ska äga rum senare i veckan. Micke har börjat tjata om att jag skulle kunna ställa upp som funktionär..... nja, vet inte det jag. Fast kanske jag skulle det ändå. då kunde jag ju passa på att ta lite kort på de där fanatikerna. Ni skulle ha sett Micke när han kom hem från förra träningen. (De springer runt på en skogsbana och stannar en gång per kilometer och skjuter 5 skott på 20m avstånd.) Pistolen satt i ett hölster på höften vid start men det vred sig framåt och slog fram och tillbaka på ...... just det familjelyckan *tur att man har de barn man tänkt sig* Det kändes tydligen ganska rejält men glad i hågen inför problemet så letade han fram ett par gamla arbetshängslen och fixade och donade så nu sitter pistolen i hölstret straxt under bröstkorgen och idag skulle det provas om det kunde tänkas fungera. Det hade gått bättre men pistolen slog lite mot revbenet så nu skall här tänkas ut en ännu bättre lösning. Kanske kunde något av barnens gamla hängslen fästas på hölstret och ner mot midjan, eller hade inte barnen haft några vanthållere kanske?? Micke berättade att de andra killarna har massor av remmar och spännen för att hålla pistolen stilla under löpningen, så gubben kankse inte ser löjligast ut med sina hängslen trots allt..... De senaste dagarna har jag kämpat med min idé om att bekämpa de ÄCKLIGA getingarnas framfart, i min omedelbara närhet. Sedan tidigare så har jag berättat att de är de absolut värsta tingestar som jag kan komma på. De tillsmmans med fästingar och tvestjärtar måste vara djävulens sändebud till jorden. Jag avskyr dem. Nåja jag har den senaste tiden märkt att de har haft en viss förkärlek till vårat veranda staket. Där de sitter och knaprar i sig av träet *som jag betalat* Det blir små spår som gör staketet ännu fulare. Jag antar sedan att de använder träet till att bygga ett större hem till dem själva för att senare producera ännu fler av dessa närgångna randiga varelser. Egentligen skulle jag tapetsera killarnas rum *det är slipat och klart men....* men jag bestämde att nu får det vara nog. Dax att rädda det som finns kvar av staketet. Jag slipade ner hela ytan *och fick stanna emmellanåt för att slå ihjäl de getinger som kom för att luncha* När kvällen kom så hade jag slagit ihjäl 12 stycken..... utan att skrika. *Det mina vänner är en bedrift ~ för att vara mig! Micke säger att grannarna lärde sig redan första året vi bodde här att det bara var jag som skrek för en geting* (Micke sprutade dessutom där det gick in massor av getingar vid garagete så där finns de inte kvar. Jag hörde på radion en getingforskare *vilket j---la yrke* att man skulle hjälpa till och slå ihjäl så mycket getingar som möjligt....) Jag spolade av verandan för att bli av med damm och dagen efter så började jag grunda det. Tänk att efter ett tag önskar man nästan att man hade valt en enkel rak spjäla istället för de snitsiga urfrästa jag har idag. En enda bräda har 12 sidor...... kanske hade jag kunnat valt en hel masonitskiva.... den hade man kunnat rolla. Klart på en kvart... Nu har jag suttit där i två dagar och målat och målat. Det är fortfarande lite kvar, men det ska jag fixa på em. Vilken skillnad det blir! Getingarna som kommer flyger efter en liten stund vidare efter att ha konstaterat att de int längre kommer åt något rent trä längre.... och jag triumferar!!!! *ler mkt stort och nöjt* Nu kommer bara nästa problem. Vilken färg ska verandan ha när det blir klart??? Jo, jag hade tänkt mig två grå toner. En mörkgrå ~ som husgrunden ~ på över och underliggare samt stolpar och en silvergrå ~ som jag målat panelen på baksidan med ~ på själva spjälorna. Men nu när jag grundat spjälorna och överliggaren ännu ej är grundad så konstaterar vi att det var snyggt med vitt mot det teakfärgade....... Vad har hänt för övrigt??? Vi har haft jättetrevligt besök av Sirpa & Kennet som vi åt tillsammans med och när barnen väl gått till säng så spelade vi UNO. Bilen har bestämt sig för att inte fungera *ngt. med laddningen ~ vi trodde att det var färddatorn och att den fungerade även fast lamporna lyser inne i bilen de slocknar nämligen om man pillar lite på säkringarna, men icke.... för nu är det tvärstopp* så igår så fick vi använda oss av ett annat hjulförsett fordon. Cykel kallas den och den har inte använts så ofta som den borde...... det var jobbigt med andra ord. Åter fick man veta att man borde förbättra kondisen. Linnéa valde dessutom att åka med mig och Sandra fick åka med Micke *Sandra är en docka på ett helvt kilo....* Igårkväll kom mamma & pappa hit och grillade med oss. Trevligt och gott. Efteråt spelade de med KUBB barnen, jag passade på att plocka lite vissna blommor och höll på att dö!! Mitt bland blommorna i stenpartiet så fick jag se en jättestor ödla!! Ingen vanlig utan denna måste rymt någonstans ifrån. Mamma & Pappa fick sig ett gott skratt..... de hade köpt en leksaksödla och lagt ut i mitt land. *Puhh..... snacka om hjärtattack*. När barnen hoppat i säng så spelade vi KUBB tills det blev så mörkt att vi inte längre kunde se pinnarna. Tyvärr så vann killarna med 2-1, men mamma och jag vann första!!
22 juli ~ Idag har jag namnsdag! Inte för att jag firar det, inte heller tycker jag att det spelar så stor roll, men i morse försökte jag att leka sur vid frukostbordet för att se om det var någon av barnen som kom på varför. Deras namnsdagar ska man minsann komma ihåg. Jo det är faktiskt så att min släkt i alla år har firat namnsdagar, men inte denna!!! Varför? Jo, när jag föddes så fanns inte Madelene med i almanackan utan namnet tillkom när vår prinsessa döptes till detsamma! Men inte kom barnen på det! Mormor firade de minsann med teckningar inslagna i andra teckningar i fredags när det var Margareta. (Det är inte ens hennes första namn). När vi senare var hos mormor o morfar så kom de inte heller ihåg det förrän Linnéa basunerade ut det. Då kom ett par grattis. Det är ju roligt om någon säger det, tycker jag även om man inte firar med tårta och presenter. Glädjen över att vara hemma har inte mattats. Jag är bra hemkär, jag. Jag har gått och plockat med blommorna. Bundit upp en Klematis som jag borde gjort för länge sedan. I tacksamhet till den WC som finns i badrummet så har den fått rent och fint runt "fötterna" och i "halsen" luktar det fräscht. Jag fashineras fortfarande av att det kommer vatten ur kranen, varmt till och med. Jag kommer inte i fortsättningen klaga när räkningen för avlopp och vatten kommer utan tacksamt betala för denna underbara service!
21 Juli ~ Äntligen hemma i civilisationen! Semester ~ hmm vad ska man hitta på??? Barnen vill ha ett roligt sommarminne att ta med sig när skolan börjar. Själv vill man ha avkoppling från stress och alla måsten som man trots allt har när man är hemma. Vad skulle vi göra? Efter mycket övervägande/övertalan så gick jag med på att vi skulle åka till svärföräldrarnas stuga i Småland. En liten, liten stuga mitt inne i de mörka, djupa Smålandsskogarna. Där finns ingen, el (jo ett bensindrivet elverk som väsnas så fruktansvärt att man inte vill vara i närheten) inget drickbart vatten (det finns en brunn ~ men det vattnet tjänar endast till att diska och duscha i). Stugan består av ett litet kök med gasolkök och en vedspis som ingen lyckats få fart på, en jätteliten sovkammare och ett lite större allrum. Farstun som finns är inte iordninggjord än och den är helrutten, utan man går i genom en liten köksingång på mindre än en kvadrat. Toalett är det absolut inte tal om utan utedass *uärk*. Svärfar har dock varit snäll och gjort ett mycket luftigt dass med separator (kiss i den främre delen som leds iväg ner i en stenkista och vidare ner i backen och grovt i bakre delen som hamnar i tunna. (Det gäller att sikta rätt! ~ det är blandningen av de båda som gör att det luktar) dessutom så strör man trovströ efter varje grovomgång. Dasset är i stort sett luktfritt, även om jag har dörren öppen om jag kan! (Svärfar hade stora restriktioner när han byggde detta dass om det var så att han ville att vi skulle komma dit och hälsa på eftersom utedass är det värsta jag vet. När jag var liten så hade vi en stuga ute på en Ö där det var elfritt, gasolkök och fotogenkamin och utedass. Där luktade det något hemskt, det var alltid fullt med getingbon *ytterligare en av mina mindre favoriter* och jag har så länge jag kan minnas alltid gjort mina behov på lövhögen. Dessutom så rodde jag gärna till badet på andra sidan för att hämta färskvatten, där fanns nämligen en WC som jag lånade. Var det någon som skulle in till stan och handla så följde jag med och passade på att gå på toa. Utedass är inget för mig och jag kan faktiskt erkänna att jag fortfarande hellre kissar i naturen än går in på ett dass.) Med min inställning och oerhört låga förväntningar så kände jag att den här semestern kan bara bli bättre, de som har höga förväntningar skulle lätt kunna bli ganska besvikna. Vi packade bilen kvällen innan avresan (en Volvo 460 ~ alltså inte någon stor bil ~ vilken blev ganska trång med packning för 5 personer). Vi väckte barnen tidigt och kom iväg kl 06.00 på lördagsmorgonen. Otroligt nog så blev jag förvånad över hur våra tre barn faktiskt höll sams under de 32 milen som avlöpte under de märmsta 4 timmarna och 45 minuterna. (annars bråkar de innan vi kommit hem till farfar o farmor som bor 14km bort) Vi gjorde fyra-fem stopp för kisspaus/bensträckare och frukost i skogen. När vi kom fram till stugan så packade vi ur bilen, startade kylskåpet och vädrade ur innan vi åter satte oss i bilen och åkte de två milen in till Kalmar. *Det är en mycket vacker och mysig stad* Vi åt på Mc Donalds och lät barnen hoppa hur länge de ville bland bollar och rutchebanor. Nu skulle vi stressa av. Varva ner, ladda batterier och bara bry oss om barnen (som tyvärr ofta blir lite undanskuffade av allt annat som man "måste" göra.) Vi shoppade maten som vi skulle behöva och fyndade del två i Harry Potter-serien som Micke läser högt för barnen på kvällarna. Vi for ner till hamnen och tittade på en U-båt ñärmare bestämt U-132 som gick på grund i Svenska skärgården för några år sedan. Vi kollade öppettider på Länsmuseet och beslutade att vi skulle åka dit dagen efter. Sedan rekade vi lite i gamla staden och tog en fika utanför Kalmar slott. När vi kom tillbaka till stugan så räddade farfar ~ i sin frånvaro ~ barnens dag genom att han hade inhandlat en tv - som går att koppla till ett bilbatteri. Barnprogram, kvällsmat sedan var alla trötta och vi nattade dem, läste Harry Potter och efter ett tag så sov även vi. Vi drog oss länge på morgonen, käkade frukost i stugan. Jag doppade huvudet i en balja och Micke fick starta bensin-elverket så att jag fick föna håret!! *fåfäng ~ ja, lite grann* Sedan åkte vi in till Kalmar och gick på museum. Vi skulle titta på Regalskeppet Kronan, var det tänkt men det visade sig att det ligger kvar i havet men vi fick se en hel del skatter som de tagit upp från skeppet. Mynt, kanoner, en hel del skelett. Vi såg en utställning om hur Kalmar såg ut under 1500talet. Intressant men så fort vi ville läsa lite mer så ville barnen vidare. Jag lyckades hitta ett par övergivna datorer som man kunde låna för att läsa om Sveriges kungar, jag lånade en och skickade ett par vykort till mor och Sirpa *saknade både dem & datorn ~ redan* Vi åt åter igen på Mc Donalds *vad gör man inte för sina barn* vandrade lite i hamnen och sedan tog vi en kaffe på "Giraffen". Det kändes rätt ok ändå att vara där nere, dagen gick fort och det var dags att åka ut till stugan igen. När sedan natten började ljusna så började det....... Båda killarna spydde och Micke fick springa i omgångar med dem ut till dasset *det är hans uppgift ~ jag går inte dit mer än nödvändigt* Då önskar man att man var hemma. Tvättmaskinen är en mycket BRA uppfinning! Det är inte heller roligt att när det är som mest bråttom behöva ta på sig stövlar el skor och gå ut i natten...... Vi funderade på om de fått i sig av brunnsvattnet som vi sett hade en död orm flytandes omkring däri..... eller var det McDonalds..... nej, då borde alla vara dåliga. Jag skickade Micke in till en mack ett par mil bort för att inhandla CocaCola och fylla på färskvatten. Det avtog hur som helst och killarna blev snabbt bättre. Ingen annan kände något så vi blev mer övertygade om att det måste varit något de ätit. På tisdagen så åkte vi in till Salve-staden (även om killarna kanske borde fått återhämta sig lite längre...) Där målade vi sköldar och svärd, fäktades och såg dem avfyra en gammal katapult. Vi reste tillbaka 600 år i tiden till Kalmar stad 1397. Där fogden berättade om hur staden fungerade, tvätterskan Hulda gav tips om åderlåtning, om hur man kan få männen att vara lite piggare på kärleksfronten på kvällen (ingefära) och om man ville ha motsatt resultat så rekommenderade hon sallad (litet tips bara ~ jag har inte provat dem på Micke än...). Anis var bra mot löss, och hon bjöd på kärleksdryck. Vi bakade medeltidsbröd *som ingen av barnen gillade ~ Micke blev desto gladare för det.* Barnen fick göra mynt och sedan sköt vi pilbåge och hade kuddkrig uppflugna på en stock. Det var roligt men dyrt. Kl. 01.30 vaknade jag av att Micke ropade; "Tar du Linnéa jag måste ut!" Både Micke och Linnéa mådde dåligt. Lite senare blev även jag dålig! Jag hade kunnat ge nästan allt jag ägde för att få bli förflyttad hem. På morgonkvisten ringde jag hem till mor och be henne låna ut nya sängkläder som svärfar kunde ta med ner (vi hade redan bett honom att ta med extra kläder som mormor plockat iordning) när han skulle komma. Åter igen fick vi stanna i stugan, kroppen var helt utslagen, huvudet yrslade och ingen var hungrig. Efter mycket kämpande lyckades vi utfodra killarna och de fick fara runt som de ville. Vi låg som döa sillar i sängarna....... och bara väntade på att få tillbaka orken. När det började närma det klockslag som vi trodde att svärfar skulle komma så masade vi oss sakteliga upp ur sängarna för att kolla hur mycket som barnen hade släpat fram och plocka ihop lite. Jag är övertygad om att inte svärmor gillar att ha soffdynorna på golvet ~ men vi var glada bara de höll sams. Vi började så sakteliga få stopp på magarna och hällde i oss Cola, och efter ett tag Blåbärssoppa. På kvällen så kröp vi till kojs tidigt och beslöt att dagen efter så åker vi direkt hem!!! Inget hemligställe (Pippis hotell och inget Astrid Lindgrens Värld) utan direkt hem till civilisationen! På morgonen tog svärmor ut barnen på en promenad och plockade stenar som skulle påminna barnen om Småland (jag vet vad jag kommer ihåg) Vi packade bilen och gav oss iväg. Vi gjorde dock ett par stopp och svärföräldrarna följde med dit. Vi stannade för en snabbtitt på Orrefors och sedan på Målerås Glasbruk! Är man i de krokarna så ska man åka dit och jag kan inte (ens då) tänka mig att åka därifrån utan att ha varit och handlat på Målerås! En Lokatts relief (två ~ en till mor o far), varsitt djur till barnen och ett par presenter, samt ett rött glasäpple. Sedan åkte vi HEM och vi stannade bara ett par mil hemifrån och köpte glass. Hemlängtan var allt för stor! Jag har sällan känt en sådan känsla som jag kände när jag gick ett varv på tomten ~ äntligen hemma!! Trädgårdens alla vackra blommor som klarat sig fint med hjälp av mor o far (TACK). Viola i granen hade slagit ut sin första blomma! Niobe och Carmencita lika så Fontänlandet såg mysigt lummigt ut, gräset var långt men saftigt grönt. Förresten ~ har ni tänkt på vilken otrolig liten (oftast) vit apparat i porslin som vi ~ nästan ~ alla har i våra badrum??? Man lyfter på ett lock och slår sig ner. Gör det vi ska och sedan trycker vi på en knapp eller drar i en liten spak och vips så är det vi gjorde försvunnet!!!
12 Juli ~ Räddningen! Räddningen kom i förrgår ! Väderprognosen höll!! Regnet kom kl 13.50 och började med ett svalt sommarregn som sedan ökade, i takt och det fortsatte att regna i timmar. Det lättade inte förrän kvällen övergick i natt. Det var ljuvligt. Luften renades på pollen och hetta. Jag satt inte still i regnet men jag gick runt i trädgården och tittade på hur blommorna tacksamt tog emot regnets ljumma vatten. Gräsmattan såg genast gladare och grönare ut. I onsdags så var det soligt och varmt, men hela förmiddagen kunde vi sitta på altanen, som under de varmaste dagarna varit olidligt het. Lite senare på eftermiddagen mulnade det på och regnet kom tillbaka. Lika välkommet som i tisdags. Alla mår bättre och barnen är igång igen. Regnet inbjöd dem till en härlig jättedusch. De tokarna samlade vatten i hinkar och hällde över huvudet. Sprang som kalvar på grönbete. Härligt att se en sådan glädje. Däremot skulle jag kunna vara utan åskan som oftast följer med sådana här värmeböljor. Datorn får absolut inte användas! Lite trist för just när det regnar så kan man ju unna sig ett par timmar framför burken. Det blev istället inplockning i den nyarrangerade garderoben, bullbak och en tripp med Sirpa till trädgårdshandlarna i byggden. Lite nya blomster men ingen Klematis, på tal om Klematis så har jag fått lov att klippa ner min "Nike" och det var inte roligt. Som det ser ut nu så finns det inte ett liv i den. Den dog knall o fall med massor av knoppar. *sorg* men jag lever på hoppet och önskar att den orkar komma upp och ge mig i alla fall en blomma i år!
8 Juli ~ Bevattningsförbud & Halsfluss x 5! I TORSDAGS UTFÄRDADES BEVATTNINGSFÖRBUD !! Hemska tanke ~ Mina blommor! Som tur är så gäller detta bevattningsförbud endast vattning av gräsmattorna och jag kan forsätta att ge mina älsklingar det vatten som de måste ha. Detta kommer sig av att tekniska kontoret gått ut och varnat för att vattnet i vattentornet minskar och för att slippa ett totalt bevattningsförbud så ombads alla låta bli att vattna gräsmattorna. Detta till trots så har min ena granne (en äldre skvallrig/nyfiken tant) vattnat sin gräsmatta i timmar. Både igår och idag. Om ni visste vad detta retar mig! Det är hemskt! Varför ska hon vattna sin gräsmatta i timmar?? Ska hon ostört få göra så att brandreserven så sakteliga försvinner! Ska inte alla ta sitt ansvar och lyssna på uppmaningarna??? Varför ska jag som är laglydig (nästan jämt) få sitta här med en gul, stickig och tråkig gräsmatta medan hon som bryter mot uppmaningarna få ha en saftigt grön?? För övrigt så har hela familjen drabbats av Halsfluss!!! (Linnéa har Scharlakansfeber, men det är samma bacill som halsfluss). i början av veckan så fick killarna feber. Den hoppade upp och ner,de hade halsont, Linnéa fick feber i onsdags. De lät som om att de skulle bli förkylda men vi bestämde att om de hade feber på fredagsmorgonen så skulle vi ringa till doktorn. Killarna var nästan feberfria men Linnéa var prickig. Typiskt! Ringde BVC, och sköterskan berättade att det inte fanns någon där så vi kunde komma dit direkt (annars är de rädda för att man ska komma med prickar ~ Röda Hund är inget bra att ge till dem som är gravida) Hon sa direkt att det var Scharlakan (vilket jag misstänkte ~ vi hade det i Oktober) och så tog hon halsprov på alla barnen och dosan slog direkt över till plus. Pga detta så kollade hon även mig och Micke. Givetvis så hade även vi bacillen. Det blev alltså fem Penicillinkurer och Apotekets försäljning den dagen var räddad! Jag kan lova att barnen (och vi) hellre skulle varit vid/i sjön nu under dessa dagarna men vi har fått stanna hemma. Tillflyktsstället har blivit källaren. Vi har levt/ätit och t.o.m sovit här nere. Med en konstant temp på 22,5 istället för övervåningens 29,5 så är det ett lätt val. För att sysselsätta oss har vi slitit ut allt som fanns i klädgarderoben! Det fanns hur mycket som helst där inne. Att det ska vara så svårt att hålla ordning i ett sånt utrymme. Från start så var vinterkläderna där när sommaren var här och vise versa, men det har blitt allt mer därinne. Vi har fått massor av kläder av svägerskan, till barnen. De storlekarna överensstämmer dock inte direkt utan måste förvaras ett tag. Till följd av att det hamnar i garderoben. Till slut så har man ingen koll alls på vad som finns där inne. Tittar man nu på hur mycket skor som finns så skulle vi kunna starta en mindre skoaffär!!!! Nu är det storrensning som gäller. Fast visst är det roligare att kasta ut skiten än att plocka tillbaka allt i fina högar och lådor. För att försöka få temperaturen på övervåningen lite bättre, inhandlades det i lördags en bordsfläkt som kanske inte sänker tempen men den rör runt luften i alla fall. Jag har dessutom hängt ut lakan för fönstrena i vardagsrummet o sovrummet. Allt för att förhindra att solens heta strålar kommer intill fönstret. Micke säger att det ser ut som att det bor en tajkonfamilj här. Visst håller jag med om att det är fult, men det hjälper!! Så i väntan på nya inköp av markiser så får det se ut så! Ävenom det nu mot kvällningen gick att få in lite luft genom korsdraget så hoppas jag att väderprognoserna blir som de jag hörde senast. Att det regnar på tisdag! Jag tror banne mig att jag ska sitta i regnet, och njuta av de svala dropparna och den sköna luften!!!
2 juli ~ Skugga & Motion! Idag har dagen till mestadelen njutits i skuggan! Tänk så kinkig man blivit, förr kunde man ligga och pressa i solen i timmar. Allt för att uppnå den så högt eftertraktade bruna färgen. Idag så har jag flytt solen helt och endast korta stunder befunnit mig där solens hetta kommit. Vi har äntligen fått upp markisen vi köpte förra året (jo, jag har hjälpt till ~ även om Micke fick göra det mesta) och den ger behaglig skugga. Även inneklimatet i killarnas rum har fått en skönare temperatur efter att den kom upp. Tom Micke har blivit brunare i ansiktet än jag och det är ovanligt. Jag tycker det är för varmt... det finns trots allt brunkräm och jag kan väl i värsta fall slänga nyllet i solariet innan skolan börjar... Marcus följde med en kompis till sjön, men Robban har feber så vi fick stanna hemma. Sommarsjuka skulle jag tro, men han klagar över halsont.... hoppas det är bättre imorgon. När jag som mest funderade på att göra något nyttigt så ringde Sirpa & frågade om hon kunde komma på en fika. Självklart fick hon det och med sig hade hon ett bröd som hon gjort själv, det skall jag ha till frukost. Spännande....*hur hon nu orkat baka i värmen?* Vi drack kaffe och jag lånade hennes digitalkamera och sprang runt och fotograferade blommor. Hon och Micke testade Robbans tennisspel, sedan bluddrade vi lite till, det blir ganska mycket blomstersnack och det är kul. Senare på eftermiddagen målade jag den panel vi satte upp istället för ett vardagsrumsfönster. Silvergrått blev det och vi hoppas att det inte blir så blankt när det torkar. Det är nämligen dax att sätta upp stöd för den Klematis som ska klättra där, så det var nästan tvunget. En tjejkompis ringde oah berättade att hon varit och provat bikini. Hon berättade också om speglarna som visade ALLT. När hon frågade sin make om varför han inte sagt till henne att hon ökat i omfång baktill, så svarade han bara att det skulle han aldrig våga säga...... Hon undrade om jag ville göra henne sällskap i jakten på lite kondition samt kanske lite omformering av kroppen. Sagt och gjort halv nio promenerade vi iväg i rask takt. Vi diskuterade stavgång, men vi höll båda med om att det ser lite fjantigt ut och vi bestämde att vi skulle låtsas ~ när vi kommit en bit in på skogsvägen. Ca halvvägs så strechade vi *gud vad det känns fånigt* Där fanns hundratals mygg och tusentals flugor. Vi traskade vidare och höll på att kollapsa när vi helt plötsligt ~ mitt inne i en diskusion ~ blev omkörda av en springande yngling och dennes cyklande mor (?), sedan tog vi eljusspåret *det som en gång var ett välskött, brett fint elljusspår var på vissa ställen inte mer än en kostig med meterhögt gräs ~ spån fanns på ca 2m och resterande rötter och grus ~ uruselt* tills vi kom vid vägen i närheten av skjutbanan, där vi fick kasta oss upp i skogen för att inte bli platta under en jättegrävmaskin. Sammanlagt blev det mellan 6-8km *gissade Micke ~ vi skall ta reda på hur långt det egentligen var på onsdag då vi pålanerar att göra om bedriften* Astman höll sig lugn och det var mycket glädjande. Efter stretching igen så skildes vi åt glada över att ha avverkat det första *av kanske många* motionspasset. Så efter en dusch och en kall öl tillsammans med Micke så sitter jag här och har faktiskt låtit bli chokladen ~ för idag!!!
|