Jag hostade så fort jag försökte lägga huvudet på kudden. Ett par gånger hann jag nästan somna innan det började. Klockan 03.27 tröttnade jag och satte mig upp. Lyckades till slut somna med nacken i en konstig vinkel.
Detta var natten till igår och hostan har bara blivit värre ~ trots att jag i fredags kände att nu hade det vänt och jag skulle snart vara bra. Igår kväll tog hoppet slut och jag bestämde mig för att det var dax att besöka vårdcentralen. (Fast det gjorde mina klasskamrater egentligen redan tidigare på dagen då de bad mig att ta emot deras halstabletter så att jag kunde bli tyst någon gång. Hostade nästan konstant då jag inte hade en tablett att suga på). Natten till idag var det inte ens någon ide att försöka lägga sig ner. Det blev till att palla upp med täcken och 5 kuddar samt en tröja. Jag kan tala om att man sover inte skönt och känner sig inte speciellt utvilad, när klockan ringer på morgonkvisten.
Ringde Vårdcentralen och kom till min stora förvåning fram redan andra gången. Berättade min historia och fick tid kl. 10.20
Linnéa har också hostat något hemskt dessa två nätter, så hon fick följa med ~ Doktor Marika var noga och lyssnade länge, samtidigt som hon tjatade att man skulle andas in djupt och sedan ut lika länge, hostade varje andetag! Passade på att kolla ett födelsemärke som sitter under BH-bandet och skaver, men det var ingen fara med det. (förutom att det skaver ibland alltså).
Sedan var det Linnéas tur och hon var jätteduktig. Det blev provtagning och när de stack henne i fingret så blev hon lite ledsen men var annars en enormt duktig tjej. (Blev en Barbietidning som belöning efteråt)
Det visade att vi båda två hade lunginflammation!!! Och det blev ett Abbotticinpreparat eftersom jag är allergisk mot penicillin. Även Linnéa fick det och dessutom hostmedicin (som är släkt med morfin och som man enligt doktorn kunde bli lite hög av ~ jag har inte kännt nå't de sista två veckorna) Dessutom en uppdatering av allergi-medicin inför pollensäsongen. Resultatet blev att betala 827 kronor på Apoteket! Hutlöst!!!
Robin var till doktorn i torsdags och han ville ha ett provsvar (detta skulle komma idag, men än har vi inte hört nå't. Klockan är nu efter 22.30) innan han skrev ut penicillin för att det skulle bli rätt! Frågan är om inte även Marcus borde ha medicin eftersom inte hans hosta inte heller vill ge sig. HU ~ det blir kännbara märken i pluskan det.
I höstas så åkte hela familjen på Scharlakansfeber och halsfluss och fick äta penicillin. Det blev 1297kr till Apoteket. Jag ifrågasatte det höga summan, men fick svaret att jag ju förutom fem penicillinkurer minsann hade fått en flaska hostmedicin också! (Undrar om det är det som de lockar folk med: Köp fem kurer penicillin så får du en flaska hostmedicin på köpet) Undrar om jag behöver tala om att jag inte var på skämthumör!
Något kul har i alla fall dagen medfört. Rångedala levererade sticklingar! Jättekraftiga och fräscha. Hoppas bara att jag lyckas få dem att frodas. Så att jag senare i år kan visa er bilder på en vacker "Swingtime" som är röd och vit eller kanske en "Bountiful", som har två olika rosa färger. Har däremot lite panik eftersom jag inte sått fröerna än. Har bara inte orkat än. Det blir trots allt en ny dag imorgon!
Ett annat glädjeämne var när jag fick ett mejl från Sirpa och fick reda på resultatet på företagsekonomiprovet. Vi hade faktiskt lika många rätt och en bra bit öer medel som denna gång var ganska högt.
24 mars - Skola på en lördag!
Undrar vem som kom på att man ska ha skola på en lördag! Idag har nämligen Kom Vux haft Öppet Hus och detta på grund av kunskapsveckan i landet.
Detta kan väl i och för sig vara trevligt både för elever - lärare och besökande fast jag är ingen stor beundrare av påhitt på mina lediga lördagar - så vida jag inte hittar på dem själv.
Vi var i datasalen (inte den vi brukar ha utan en stor o rymlig så nu tror alla som kom att vi har det så där när vi i själva verket nästan sitter i knät på varann) och skulle visa besökarna vad vi pysslar med på utbildningen. Dessutom skulle vi hjälpa de som behövde det om de själva ville prova på programmen vi jobbar med (dagen till ära höll vi på med Publisher och Power Point). Det kom ganska snart ett klick som stannade hela tiden ut.
Tre mindre barn ~ de ritade i Paint och skrev ut mastodont-teckningar som fick skrivaren knorra och slå bakut flera gånger. Dessutom ett par killar som surfade hejvilt på nätet! fast det kom även flera andra som gick runt och tittade-tyvärr så letade flera av dem bara efter frågor till tipspromenaden och kilade snabbt iväg.
Sirpa kom och hämtade mig imorse och hade då också med sig sin Kennet som stannade med Micke. Killarna kastade sig genast om halsen på Kennet som kvickt fick följa med ner i källaren för att kolla in ett nytt datorspel.
Micke, Kennet och barnen kom sedan ned och hälsade på oss. Barnen datade en liten stund och sedan följde vi med dem och fikade -skolan bjöd på kaffe, saft, glass och bullar. Underhållning i form av ett band som stod i ett hörn och spelade - JÄTTEHÖGT! (Varför måste det vara så högt att man inte kan prata med varann?) Linnéa vaktade noga vart Kennet tog vägen och höll honom i handen.
Familjen åkte hem för att börja med maten - fast Sirpa och jag hann hem innan dem! De hade fastnat på övervåningen i ett dator spel som särskolan hade.
Efter maten var vi så hurtiga att vi tog en promenad till sjön och sedan till skjutbanan via skogen (knät höll och känns rätt ok)! Kennet har nästan frestat/övertalat Micke att gå med i hemvärnet (som Kennet just joinat- Micke funderade förut på detta också men det blev aldrig av) så att de kan göra utbildningen tillsammans!
Under nästan hela promenaden fick Linnéa rida på Kennets axlar och hon stormtrivdes!
När vi fikade var Linnéa hårfrissa och frisserade Kennet och Sirpa med allsköns hårspännen (själv är jag håröm så på mig blir det inga konstiga tofsar & håruppsättningar) men de lät sig snällt frisseras!
Underbart tålamod - trots att de själva inte har några barn. (Kanske just därför!).
Kennet tog snällt en enligt honom torr bulle - bara för att jag gjort dem. Själv tyckte jag att de just denna gång var ovanligt saftiga - men det visade sig att han inte gillar bullar utan han har envist deklarerat samtliga bullar för torra oavsett smak!!
Uno-spel - även idag! Det är himla skoj - trots att jag tycker att de alltid ger mig en massa elaka kort! Jag har skönt nog alltid varit en bra förlorare - men en hel del munväder och ilskna blickar blir det-från samtliga. Jag kan dock lova att inte att någon egentligen menar det man i stundens hetta kastar ur sig. (tror jag).
Nu skall jag gå upp och mysa lite med gubben - både han och jag har kännt oss lite kramsjuka idag och det är rätt skönt med tanke på att vi trots allt varit gifta i 9år nu. Fast det finns en baksida med att gubben är kramsjuk! Han kan lätt få för sig att det skall bli mer än kramar.....vi får väl se........
21 mars - Ingen provpanik men nyklippt!
Idag när jag var och handlade, kom jag på att jag behövde köpa balsam. Eftersom mitt balsam jag använder bara finns hos frissan (megadyrt alltså) så var det till att uppsöka henne (tänkte dessutom passa på och beställa en tid för justering). Min frissa har givetvis onsdags-stängt vilket jag har en viss förmåga att glömma. Uppsökte då en annan frissa (förlåt sveket!) som jag vet har märket i fråga, och hon har dessutom "drive-in" klippning och det var tomt i lokalen. Vad gör jag om inte slår ner häcken i stolen och ber om en justering!
Hjälp! Jag som gillar min vanliga frissa och det brukar bli som jag tänkt mig ~ nu har jag sedan jag kom hem tvättat håret, färgat det och tvättat det igen!
JAG HATAR NYKLIPPT HÅR!
Inte ser det ut som man vill? Hur skall jag nu kunna visa mig ute? Jag antar att det inte är en godkänd ursäkt inför morgondagens prov i företagsekonomi, vad tror ni?
Nejrå! Det blev bättre när jag fick göra i ordning det själv och man vänjer sig att det är kortare och dessutom så kommer det faktiskt att växa ut (tyvärr fruktansvärt sakta, men ändå).
Provet i företagsekonomin är jag dessutom inte ett dugg orolig för. Jag har nämligen redan gjort det provet tre gånger förut! Inte för att jag var så USEL utan för att jag läst Företagsekonomi A, B samt Bokföring på dator (samma lärare då som nu) och samtliga de kurserna har startat med just detta provområde och man kan väl säga att det känns relativt lätt. Varför läser jag då om hela företagsekonomin igen? Bra fråga! Jo den ingår i utbildningen till IT-Administratör och själva kursen innehåller denna gång fler poäng och för att tillgodogöra sig dem så måste jag läsa om det!
Fast man får absolut inte bli självsäker för då sätter man sig nog på pottan! Därför skall jag nu gå upp och repetera och göra en självkoll. (Man har väl sparat de tidigare proven;o))
17 mars - Unospel och Coronnespel!
Tänk att det var tjejernas afton ikväll! Vi (Sirpa och jag) vann över killarna i Uno, de hade inte en chans!
Sirpa o Kennet kom på em och vi startade med en fika, (Kennet tog till och med om fast det var kokossmet på ananasen och glass som tillbehör-det är komplimang det!) sedan tog vi några partier med Coronne. Micke & jag spelade mot dem. Det blev 2-1 till oss! Sedan följde Sirpa och jag barnen för att handla lördagsgodis (att det ska ta så'n tid att välja), vi käkade en kycklingsallad och sedan tog Uno-spelet över. Det är alltid lika kul att spela bort några timmar med dem! (timmarna går bara lite för fort).
Hoppas att det snart går att fixa barnvakt så att vi kan åka till dem och sova kvar. Kanske det kan bli ett glas vin eller två, utan att man ska tänka på att någon måste köra hem. De har nämligen en jättefin gäststuga som vi tänkte låna, om vi får rum - med tanke på Sirpas alla frö-uppdragningsburkar som nu belamrar rummet! Nåja, det fixar vi säkert.
Sen gäller det ju bara att hitta en helg när det passar våra respektive föräldrar för utlåning av alla barnen (det är inte så ofta som nå'n vill låna alla tre på en gång!). Vi får skylla oss själva. Vi har gjort dem alldeles på egen hand. Fast inte var det någon som varnade oss innan (och inte hade vi lyssnat då heller) för att utlåningen skulle bli tuff! Det brukar dock lösa sig det kräver bara lite mer planering.
Idag fick jag ett mejl från min kusin, det var kul att äntligen höra av henne, tyvärr är vi ungefär lika dåliga på att få häcken ur vagnen. Vi har jättekul ihop och gubbarna våra har dessutom samma yrke så inte heller det hindrar oss, men vi är på tok för dåliga på att göra slag i saken och träffas. Vet egentligen inte varför det blir bara inte av.
Hon skrev och berättade att hennes kille jobbar för mycket, usch så vanligt och alldeles speciellt vanligt bland elektriker. Jag känner igen alla tecken ifrån Micke. Hur han var innan han blev sjukskriven, nu har han gått hemma i över två månader och det är låååångt kvar. Han sov bort hela den första månaden. Att man kan sova så mycket på dagarna och ändå sova sedan när kvällen kom - helt ofattbart. Nu är han visserligen vaken men fortfarande hemskt tankspridd och gör sällan någon klart. Han kan till ex. börja med disken, läsning, snickra ja allt möjligt. Han far emellan som ett skållat troll och glömmer ibland bort att han höll på med nå't och sätter sig och tittar på tv. Ett sån't här beteende tär fruktansvärt på alla parter, men nu har han åtminsone kunnat börja njuta av och ha roligt tillsammans med barnen, vilket han inte kunde förut.(jo, för mycket länge sedan) Jag hoppas att kusinens kille kan tvinga sig och trappa ner innan det är för sent - det tar så himla mycket längre tid annars. Detta blir allt vanligare. Att ett fåtal arbetare ska slita ihjäl sig och sedan helt gå in i väggen. Trots att det finns så många arbetslösa (visserligen så har vi ett extra problem eftersom det inte finns elektriker att få tag på). Tiden får utvisa hur det går.
16 mars - Besök på Kings!
Idag var det dax för skola igen - fast vi (jag och Sirpa alltså) hade grupparbete och valde att vara hemma och jobba. Hade egentligen tänkt att det skulle vara min tur att fara till henne, men Micke behövde ha vår bil hemma för lämning och hämtning av barn. Pappa skulle på akupunktur-behandling (11nålar i rygg, ben och hälar-och min stick-rädda pappa klarar detta galant=beröm!) och det kunde jag ju inte neka honom!
Sirpa kom i alla fall - och kan väl erkänna att vi inte pluggade ihjäl oss! Det är svårt att komma igång, med grupparbeten men det kommer! Ytterligare en tjej i klassen är med i våran grupp men hon är sjuk. Sjuk förresten så kan jag tala om att hostan finns kvar och gör sig påmind vid ansträngning.
När magen kurrade tog vi oss till Kings-pizzeria och frossade i varsin räksallad! Det var enormt smaskigt.
Ortopedbesöket i onsdags gick snabbt och jag träffade självaste överläkaren. Han började med att invända mot den tidigare menisk-diagnosen. Om jag möjligen varit bortåt en 40-45år kanske, men en så ung, stark och frisk kvinna som jag kan inte vrida sönder menisken genom att stå still!
Utan han undersökte, klämde och vred (Ajjjj) och kom slutligen fram till att det är själva knäskålen! (Knät - sitter inte ens där man tror att knät sitter) Knäskålen är ett av kroppens största muskelfästen och dessa vred jag hänsynslöst åt fel håll! Jag hade enl överläk en himla tur att inte hela knäskålen vreds ur led. Vad göra?? Jo, vila men inte för mycket. Träna men bara lite och dessutom med hjälp av sjukgymnast. Denna knäskada tar dessutom ganska lång tid att läka eftersom den inte är opererbar, utan skall självläka. (typiskt - menisken hade varit bättre i vissa avseenden) Kryckorna skall jag fortfarande använda om jag vet att jag inte skall sitta still och omlindat när det behövs! (solklara instruktioner alltså!) Värken kommes så småningom att ge med sig, så det är bra att stå ut!
Min nyopererade bror fick åka en vända till akuten för att kolla varför han hade så ont i armen - de trodde att de möjligen repat honom i blodådern så att han fått en inflammation och det blev lite nya tabletter men han är tillbaka på jobbet (med restriktioner mot tunga lyft) och känner sig pigg! Igår träffade jag honom första gången efter op. (har inte velat ge honom hostan) och han visade ingångshålen - det är otroligt att de kan göra en dylik operation genom ett par små hål i ljumsken!
12 mars - Veckans TigerLänk & Trasiga muskler
Dagen har varit sänkt i medicinens tecken! Hostdämpande - jag orkar nämligen inte hosta mer! Muskelfästena som sitter vid revbenen har gett upp och skriker när man rör vid dem, för att inte tala om vad de säger vid hosta eller nysning. Tröttnade dessutom på febern och har tryckt ner den med Curadon. Nu vill jag inte vara dålig mer. Killarna har i alla fall varit feberfria och hostar väldigt sällan. Linnéa har legat och slumrat framför Lejonkungens filmer. Hon hostar ibland och jag hoppas hon slipper bli värre.
I morse ringde det innan vi ens hunnit ur sängen, det var från Ortopeden! De undrade om jag kunde byta tiden på fredag och komma på onsdag istället???
Jag måste påstå att det var första gången som jag fått byta till en tidigare tid än den tid som jag inte ens fått reda på. De gissade att kallelsen säkert skulle komma med dagens post, vilket den inte gjorde. (Men den kanske kommer bortåt onsdag el torsdag.-postgången i Sverige blir allt osäkrare) Hur som helst så åker jag dit på onsdag. Sedan har men väl ingen aning om hur länge man får vänta på en ev. operation.
Jag måste få berätta hur glad jag blev när jag kollade mejlen idag! Det är alltid kul att se om jag fått nå't nytt mejl från Sirpa ännu mer nu när vi inte träffats på ....vad blir det nu.....4 dagar!! *visst hade jag det- hon hade inte glömt mig* Dessutom har sidorna blivit nominerade till en av veckans TigerLänkar och det värmde rejält.
Ytterligare positivt var att jag fått ett mejl ifrån en tjej som uppmärksammat detta redan innan mig! Åse hette hon och grattade, det var också skoj! Tänk, jag trodde faktiskt inte innan jag började med "hemsandet" att man kunde bli så glad för att bli uppmärksammad på det viset. Men det är jättekul.
Hmm. Nu tänker nog alla att denna människan måste ha hemskt dåligt självförtroende och det är nog så. Efter en massa år av mobbing i skolan med start i lågstadiet. Så kan jag tyvärr bara säga att sådant sätter sig fast! Hårt!
Micke han tycker att man skall starta varje morgon med att titta sig i spegeln och säga: Fy f-n vad jag är snygg & fy f-n vad jag är bra! Men det skulle aldrig falla mig in. Min mamma har nämligen lärt mig redan i tidig ålder att "Det är fult att ljuga!"
11 mars - febertoppar och Domherrar
Det blir inte så mycket gjort idag, igår orkade jag inte ens ner för trappan. Orkade förresten, jag vågade inte! Knäna skakade, så jag rörde mig inte i onödan.
Spenderade hela dagen i soffan, slumrandes lite då och då. Hade 38.7 på morgonen och 38.9 på em. Då blev det Curadon för att trycka ner febern. Underbara pappa var och handlade åt oss eftersom hela fam. är sjuka. Micke var visserligen feberfri igår men hade en helvetisk huvudvärk. Marcus har bara lite feber kvar men hostan är seg. Robin o Linnèa hade skapligt med feber idag så det blir åter igen till att ringa dagis och skola och tala om att de blir hemma.
Hostan började på em igår och nu har jag hittat muskler som tydligen bara används vid hosta. (i alla fall av mig). Nysa är ännu värre. Menisk-knät gör sig dessutom fruktansvärt påmint idag, skall ringa ortopeden imorgon.
I morse när jag rullade upp rullgardinen i ett försök att orka upp så fick jag se att Domherrarna som (jag glömt att berättat om) jag och Sirpa fick se i fredags var tillbaka. Det satt 17st !! i grannens buske. Lite längre bort satt det ännu fler. Tänk så intensivt härligt röda de är. Här har jag suttit och varit avundsjuk när mamma o pappa berättat att de haft 2 par Domherrar på tomten!
Tänk att de vågat sig ner från skogen, och att de är så många. Det tycker jag är kul.
9 mars - frossa och hembygge
I morse blev det ingen skola - och det berodde inte på provet i organisation som stundade utan en kväll & natt av hemsk frossa. Jag satt i soffan hela kvällen och frös, trots två par byxor, tre par strumpor, tre tröjor och en tjock filt!
Dagen har varit något bättre men jag är matt i hela kroppen och stel i nacke och rygg. Hoppas att det räcker där och inte blir något mer, men Marcus har hostat hela veckan och kom nyss och klagade över halsen. Micke har frysit och haft ont i kroppen i tre dagar nu. Hans hosta började idag så jag misstänker att det kommer. (Finns det något värre än en karl som är förkyld? Gud så små och ämliga de blir. Själv måste man trots feber och krämpor minsann se till att övriga har det de behöver. Vila det får man göra se'n!)
Tog mig sedemera ner till datorn och började stuva runt lite. Ny meny till denna sidan och jobbade på loggan som inte vill bli nersparad. Hoppas att det hjälpte, jag väntar på svar från "expert-Sirpa"!
Idag kom brorsan hem från sjukhuset efter en operation i hjärtat. Han hade en extra nervbana som gjorde så att inte hjärtat lugnade ner sig efter ansträngning. Den har de nu tagit bort. Det kändes skönt när jag hörde hans röst när jag pratade med honom igår kväll. Trots att mamma sagt att han mådde bra. En viss oro har man känt av även om det för Uppsala är en ganska vanlig operation - de var trots allt inne i själva pumpen och brände!
*Välkommen hem brorsan och ta det lugnt nu - ett par dagar i alla fall!*
6 mars - trumpetande symaskinsförsäljare !
Idag föll ekarna hårt! Gud så skönt. Jag vill bara förtydliga att jag egentligen inte har så himla mycket emot ekar. Bara inte där!
Vi skall nu släppa upp ett par nya ekar som vi sedan skall hålla igen. Dessa ekar var väldigt höga och stod nära huset. För två somrar sedan bodde det ohyra i dem och vi talade med kommunen om fällning. De hade emellertid inte tid att komma och kolla trots att Ekbaggarna tagit flera av kommunens egna ekar. Förra sommaren utvecklades inte bladen helt & den släppte inte alla heller, så detta var för oss det ända riktiga.
Nu är det en hel del ved som skall fixas med, och det kommer att ta tid även om gubben inte kommer att få ligga på latstigen - de ligger nämligen i kanten på mitt platåland och det är inte godkänt!
Jag gjorde ett nytt inköp idag. En symaskin av märket Husqvarna Juliette. Det var en skoj upplevelse (inte att betala) men att träffa denne försäljare som huserade i en husvagn, på en parkeringsplats på orten. Han hade levt på detta sättet i trettio år!! Och man kan ju ofta märka i dessa dagar det bristande intresset av service-tänkande men här levde den i allra högsta grad. Jag lämnade in två (hade en för sick-sack söm och en för raksöm) symaskiner i utbyte och fick faktiskt 400kr styck för dem! Jag hade emellertid glömt ett tillbehör och när vi (mamma och jag) åkte och hämtat den och kom tillbaka så mötte han oss med en trumpet i högsta hugg. Mitt på parkeringen så spelade han en stump för oss! Det var välkomnande det!
Jag måste förresten dit imorgon igen, glömde nämligen att fråga om en kanpphålsgenomgång "live". Tycker det är lättare att komma ihåg.
5 mars - Ekarnas öde & Skottlossning !
Här händer det grejer! Imorgon skall ett projekt äntligen bli av.
De stora ekarna skall äntligen bli ett minne blott. Vi har tidigare fällt en ek och ett lärkträd som gjorde trädgården skuggig. Nu skall de sista i raden av oönskade träd bort!
När vi grävde ur tomten så kapade vi nämligen rötterna på dessa ekar och det gillade de inte. Fast vem skulle i och för sig gilla att få fötterna avkapade? Tyvärr ingick de inte längre i trädgårdens planer. Har ni den minsta aning om hur mycket löv det finns på en sådan jätte-ek?? Miljoners miljoner, och dessa löv kan man inte låta ligga kvar på marken för då kvävs gräsmattan. Komposten skulle få ligga fyra år för att de skall förmultna så som vanliga löv gör på ett år och kvar blir alltså krattning och ihopsamling för att skeppas till tippen. Det blir flera säckar med skitlöv som ingen vill ha utom möjligen igelkotten. Men han har redan flyttat.
Igår kväll började luftpistolen att klicka, när man skulle skjuta och idag gav den upp! Vi som just betalat den! - Micke bestämde sig för att plocka isär den (och han gillar i största allmänhet att ta isär saker, som sällan blir vad de varit). Helt plötsligt så avlossas ett skott och det hamnar i väggen vår renoverade gillestuga! Oj Då Som tur var så var ingen i närheten. Till slut fick han faktiskt ihop pistolen (inga delar över) som fungerade i tre timmar!
Det är konstigt, jag undrar emellanåt om någon läst någon förbannelse över oss. Oturen haglar! Här går elektriska apparater sönder på löpande band. (Brödrosten ramlade isär och skrivaren skickar kärleksbrev utan att ha blivit ombedd.Två hårfönar har brunnit.) Vi har haft vattenskador och trasiga avlopp. Pannan lade av första julen vi bodde här. Men vad stärker väl banden såsom prövningar?
2 mars - Vårmånad!
Tänk att det faktiskt blivit vårmånaden mars
*fast det syns inte när man tittar ut genom fönstret!*
Trots snön borde vi vara ett steg närmare våren och alla skira blommor. Tänk vad det är härligt när man börjar skönja skiftningarna på buskarnas grenar. När björken får musöron, Tulpanerna blommar och då är det snart dax att klippa rosor, och sedan är det inte långt till maskrosorna som skall plockas bort innan gräsklipparen skall motioneras.
Nu tror ni säkert att jag inte gillar detta! Fel, jag tycker faktiskt att det är avkoppling att sitta på gräsmattan och försöka driva maskrosor på flykten. Jag har inte heller något emot att motionera gräsklipparen - i alla fall inte sedan vi bytte ut den gamla som dog var trettonde meter!
Aha! Tänker ni nog nu-självgående. Men se där har ni fel.
Halva grejen är ju att putta fram den själv. Dessutom ju mindre finesser desto längre håller de! (förhoppningsvis).
Men som den gamla visan säger: "Än är det vinter kvar säger mor!"