Så har man kuvat under för påtryckningen, att följa med maken till skjutbanan för att testa den nya pistolen.
Packade in alla barnen idag varmt klädda eftersom värmen gett vika ~ hoppas att det är ett tillfälligt bakslag. *nåja det snöar inte ialla fall* Hörselkåpor på och föreläsning till barnen så att de stannat på säkert avstånd. *de är duktiga och har varit med förr* Micke kollade att pistolen var ok efter servicen och sedan var det dax att få en lektion i funktion och säkerhet. *det kändes lite larvigt att bli undervisad av maken, när man varit med på skjutbanan tidigare samt skrivit om alla föreskrifter på skytteklubbens webbsida, men man ska ALDRIG slarva med regler och föreskrifter när det gäller vapen. Laddade med 6 skott och sedan var det liksom allvar.
Stadigt på jorden med fötterna, tog dubbelhandsfattning, siktade och kände försiktigt på avtryckaren och var inte helt säker på när skottet verkligen skulle komma att avfyras. *inte alls samma känsla som luftpistolen, som för övrigt också är betydligt lättare i vikt* När det första skottet kom så var jag inte beredd. Vare sig på själva skottet eller att pipan ville sticka uppåt, men det var bara att följa med. Ta ner pistolen för att vila armen, sikta om och skjuta av de andra skotten ett efter ett. Säkra pistolen och ur med magasinet. Micke kollade och berättade om kommandona som används när det är fler som skjuter....
Det var lite spännande att gå fram och markera *kolla om man över huvudtaget träffat tavlan, alltså* WOW ! Jag sköt 34, första omgången! Micke berättade att det var Bronsserie! (För att ta bronsmärket krävs 3 serier med minst 34p) Sedan ska man sätta små färgade tejplappar där man gjort hål, så kan man använda tavlorna igen. Tillbaka till baslinjen - kolla vad barnen höll hus, Linnéa hade hittat Tussilago som hon kom med. Micke sköt och när det var min tur så kom vi på att jag ju skjutit med dubbelhandsfattning och då är serien inte giltig. Fortsatte så med enkelhandsfattning ... 6 nya skott och nu kunde jag mer ana när skottet skulle komma att skjutas iväg. Denna gång blev resultatet 36 varav en tia! Fast säg den glädje som varar, Micke kom på att i en bronsserie så får man bara ladda och skjuta iväg fem skott, och om man skjuter fler räknas det bästa bort.
Hmm. Ny klistring och tillbaka.
Denna gång laddades det med fem skott. Siktet fladdrade värre än grannens flagga emellanåt och jag tyckte att det gått sämre,m en det blev 34 och en bronsserie igen, med rätt antal skott !!! Ytterligare två serier sköts och även dessa bronsserier. Bästa serien blev en 39;a och det är jag nöjd med. Inte illa för en nybörjare tycker jag, att skjuta tre bronsserier första gången. Fast nu fanns det en hake till - serierna gills ändå inte eftersom vi var själva där, och de bör bevittnas av utomstående.
27 mars ~ Bakslag börjar kännas normalt.
Nej, inte blev det någon praktik där inte.... de kunde inte ge mig en plats eftersom de sagt nej till andra. Synd för dem! Jag hade varit perfekt för det jobbet! *försöker jag tänka* men visst är det kämpigt med ytterligare bakslag. Nu gäller det dock att fundera ut någon annan lämplig arbetsplats som kan tänkas säga ja. Man tappar så fort. . . . även om man kommer ihåg grunderna så vore det bra att komma igång med allt vad bokföring, konteringar och bokslut heter. Även en praktikplats ger ju erfarenhet. Fast nu när våren är här så känner man suget att stoppa händerna i trädgårdsarbete och jag har svårt för att klura ut hur man ska hinna om man jobbar. Fast det gör man....
Jag har sökt ett nytt jobb. "Back to scratch" så att säga, det är nämligen ett kassajobb på en av ortens matvaruaffärer. Visst lät de intresserade och jag har ju jobbat där förut, men det var ju för nästan 18 år sedan! *Jösses så gammal man känner sig när man tänker så.* Dessvärre så var det ju så länge sedan, man satt där lov, helger och dessutom ett halvår innan gymnasiet *eftersom jag började på våren istället för normala hösten* Jag kommer ihåg att jag gillade det då. Några större förändringar har det ju inte vart, men det är ett jobb som ger inkomst och nya stämpeldagar. Det är ett vik på ett år och man kan ju alltid söka till "rätt" område under tiden. Lön glömde jag fråga efter man det tar jag för givet att man får.....
Skulle jag mot förmodan få det *hoppat är inte högt ~ antar att jag inte är själv som söker* så kommer det dock att sätta käppar i hjulet för Mickes nya samvaro med det nya vapnet och deras tävlingar. Jobbar man dessutom sent så blir det tufft med att hinna träffa barnen. Visst man börjar ju senare men då är de i skolan . . . . . . Nåja, det löser sig...... Jag har ju inte fått det än.
Hoppas att alla får en Skön Påsk. Det verkar bli fint väder. Då är det ju typiskt att Linnéa ska börja hosta som en tok. Nu kommer hon säkert få feber och hela påsklovet gå åt till att sitta inne och titta på trista barnfilmer. Förhoppningsvis så blir det inte mer än hostan så att vi i alla fall kan njuta av vädret på tomten.
Påskafton firas tillsammans med mamma o pappa, moster och kusin med fästman. Ev kommer svärföräldrarna men de har lite svårt för att planera, så vi har inte fått svaret. Vad serveras det ? Nja, ÄGG. Hårdkokta, löskokta. ägghalvor med majonäs och kräftstjärtar. Omelett med kantarellstuvning eller räkor. Sill och potatis. Fast där får det nog sluta med traditionell mat. Vi fortsätter med fgenfångade Kräftor. Vi har varit så snåla med dem att vi har halva frysen full och de måste bli uppätna innan de blir förstörda. Då har allt slit för att få upp dem varit i onödan! Det blir fika förståss. Sedan får barnen kartor av påskharen i brevlådan. På dem så får de ledtrådar till påskäggen som finns någonstans i trädgården. Linnéa tror att haren är glömsk och kommer att lägga det vid lekstugan i år med ~ jag tror inte det!
Sedan brukar det bli lite kulspel, "gubbarna" och barnen fastnar längst. Jag gissar att det blir en eller annan match med fotbollsspelet vi fyndade på Rusta. Påskafton är liksom Julafton ~ barnens och matens helg.
24 mars ~ Renovering, storbak & Plastburkar !
Så var hallen nästintill klar. Vilken skillnad det blev. Den har retat gallfeber på mig som den var, inte blev den snyggare heller av att vi tog bort en gammal garderob heller eftersom det resulterade i två olika tapeter. Trista gamla äckliga strukturtapeter som kanske varit vita en gång.... för många år sedan!
Golvets plastmatta hade en spygrön-brunaktig färg som kanske gått att få ren vid ungefär samma tidpunkt som strukturtapeterna varit vita. När vi flyttade in så kändes inte golvet i hallen så vidrig eftersom köksgolvet var långt mycket värre (mörkt blått, vårt sovrum var blågrönt och källarens stora utrymme vinrött. Dvs tjusigt 70-tal så det skrek). När vi sedan renoverade de rummen så blev hallen fruktansvärd. Det har inte fungerat planmässigt heller, det har varit svårt att hålla ordning, nu ska det bli bättring.
Nu har vi satt upp solgula tapeter *har fått för mig att ha färg nuförtiden* upptill. Jag har målat 157 panelbrädor i allmogegrönt, som nu sitter på plats. Vi har kastat ut plastmattan *vilken befrielse* och istället själva lagt in beige klinkers med värmegolv. De ligger på diagonalen bara för att krångla till det lite ~ men snyggt blev det. *fniss* ~ med de förutsättningarna så kunde man inte misslyckas! Skrutten fick flytta ut i hallen idag. Så jag har äntligen fått tillbaka köket. Han har under renoveringen fått bott där och buren har stått ivägen jämt! Igår kväll startade Micke golvvärmen, *myyysigt* hatthyllan och skohyllan är på plats. Visst hade vi velat byta ut dem men vi använde de vi hade i furu och de verkar nästan nya även dem. Nu är det golvlister, taklister och krönlister som fattas och helst hade man sett att man kunnat byta ut taket också nu när allt annat blev så fräscht men det vill inte plånboken!
Igår var det mer höst än vår och det drog in oavsett hur mycket vi ökade pannan. Köket ville inte bli varmt så jag beslöt att sätta en bulldeg *som blev två* plus att Linnéa och Robban bakade Negerbollar ~ oops förlåt Chokladbollar ska man ju säga nu för tiden. Fast för mig har de alltid hetat Negerbollar och kommer nog alltid att göra det med. Däremot så säger Linnéa till mig att man ska säga Chokladbollar för det säger de på dagis. När det gäller mig så tycker jag inte att ngn kan känna sig nedvärderad av att jag kallar dem så eftersom Negerbollar är bland det gottaste jag vet. ~ Så det så!
Många bullar blev det och när de sista skulle snurras * enligt Mickes Mormors recept så ska man tvinna degremsorna, snurra var och en av dem motsols runt fingret och sedan peta in den lille änden under bullen* så var jag rätt trött på bullar. Nåja nu är frysen full av smarriga bullar. Har jag tur så räcker de ett par veckor....
Vi fick trevligt besök när de sista plåtarna gick in o ut ur ugnen. Sirpa & Kennet kom efter ett matbesök på orten bästa pizzeria. De har blivit inspirerade av vårt renoverande *gissar jag* och hade hämtat färgprover och skall nu sätta igång med målerier av deras kök. Det ska bli kul att se vilken färg det blir till slut.
Nu ska jag upp och baka lite mer..... denna gång blir det thekakor som det skall bjussas på vid den plastburksvisning jag lyckats bli övertalad till att ha. Nåja det gör inget, det är alltid kul att ha hem lite folk och plastbuskar kan man väl kika på, synd bara att de är så fasligt dyra. För visst är de bra, men hur ska man ha råd att skaffa alla de tjusiga burkarna som man vid ett sådant visningstillfälle kommer på att man inte kan leva utan !
Jag bara måste passa på och ge en jätte-eloge till allas våran Magda.
Vilken idrottskvinna hon är ~ Magdalena Forsberg!
Det är nog det roligast i sportväg jag vet. Att se henne åka från att ha varit 20 sekunder efter till att skjuta så perfekt och sedan vinna med mer än 40 sekunder. Det är prestation det. Dessutom så tycker jag att hon är ännu bättre för att hon slutar när hon är på topp. SUVERÄNT MAGDA ~ lycka till med att vara de "Svensson" som du och Henrik vill.
15 mars ~ Trädgårdsplanering och Skrutten!
Solen står högt på himlen, värmen lägger sig, Krokusarna öppnar sina läckra blommor mot ljuset och sprider glädje. Det är vår ~ i alla fall om man håller sig på altanen där det är lä.
Våren är i alla fall på gång. Klematisrankorna börjar att röra på sig, vilket ger tillfälle för planeringarna att komma igång. Nätet vimlar av bilder på läckra skönheter. Jag vill ha ALLA! ;o) Det är dock omöjligt, både platsmässigt och ekonomiskt. De vackra tingestarna är inte billiga, speciellt inte om man vill ha många. Dessutom fastnar jag av någon konstig anledning för de som inte går att få tag på i Sverige! *morr* Mitt intresse för dessa blommor har jag lyckats smitta av mig till mamma, så nu dreglar vi ikapp!
Efter att vår lilla kaninkille Sudden hastigt lämnat oss. (tyvärr så kommer vi inte att få veta varför ~ gåtan är olöst, de gissade på inre blodförgiftning) Barnen har haft det jättejobbigt och framför allt Robban som bröt ihop, han kunde inte sova och kände det som att hela hans värld fallit samman så beslöt vi oss för att skaffa en ny kanin. Barnen bestämde att den skulle vara exakt likadan och sagt och gjort, nu skuttar det runt en liten krabat i huset. Han är liten, nyfiken på allt, kramsjuk och enormt mysig. Skrutten som hans namn blev är bara 7 veckor. Robban blir fortfarande ledsen ibland och det måste man få bli. Han kollar dock att Skrutten mår bra, går till och med ifrån datorspelen bara för att kolla att han är ok.
SKRUTTEN ~ 6½ vecka gammal
Idag har vi äntligen klippt äppelträdet, lite sent men nu är det gjort. Trädet som sådant är kommer i alla fall inte att behållas för frukten utan kommer att bli ett Klematisstöd... Det har inte gett oss mer än ett par frukter och det står i en mysko grop så vi har varit förundrade över att det alls stått kvar. Plockade undan alla vinterleksaker för nu vill vi inte ha någon mer snö!