|
TANKAR I DAGBOKSFORM men ändå inte! |
|
9 Mars ~ Invänjningsperiod! Så är man inne på den andra veckan på nya jobbet! Fast ännu är det mycket nytt att lära. Nya programvaror och Nya rutiner. Funderingarna snurrar; vilka papper ska vart? Vad behöver man spara? Törs man kasta något? Vart ska man hitta alla dokument? Vilka skall vidarebefordras, attesteras och vad ska man svara på alla frågor i telefonen? Oftast blir det än så länge bara vidarebefordran till "chefen" ("A") Några är trevligare än andra och berättar om sig själva och vad de gör eftersom vi kommer att ha en hel del kontakt sedan *när man kan lite mer* andra ber direkt att få veta vart "A" finns någonstans och lägger sedan på snabbt och försvinner bort. *De har antagligen ringt upp redan innan jag hunnit komma på vilken knapp på telefonen som betyder av.* Man känner sig liten emellanåt och har än så länge lite svårt att ta för sig av saker som skall göras. Är lite rädd för att det ska bli fel och kan helt enkelt för lite...... av rutiner och förehavanden. Men det blir som sagt bättre och bättre. Ännu bättre blir det när säsongen kommer igång, och efter att hon som jobbade där tidigare varit och gått igenom lite ISO som jag ska uppdatera........ Igår och idag har jag vikt 200 t-shirts, visst låter det som ett typiskt ekonommi-jobb??? De kom packade i kartong om 100 och vi vill ha dem styckförpackade i påse, så det har jag sysslat med när jag kännt att jag behövt resa på häcken från stolen och sträcka på ryggen! Helt ok faktiskt, först kände jag; Neeej, inte flera hundra! men det är rätt skönt att stå där ~ man kan filosofera om vad som helst under tiden. "A" är ofta på resande fot, och om det inte funnits andra företag i korridoren hade risken funnits att man kännt sig ensam ~ om man bortser från mejlkontakten med ett par vänninor och mamma - ett par ord för att tala om att man finns till och tänker på dem ger en massa bra energi ~ och det känns lite som ens egna arbetskamrater fast vi inte är har något med varandra att göra. Mer än att vi delar fikarum. Jag har fått ganska bra kontakt med en tjej som har sitt kontor några dörrar ner "C" och jag fick en skräckupplevelse *som jag sent ska glömma* när jag kom in på hennes kontor igår. Jag skulle lämna en diskett till henne och smög lite försiktigt in eftersom hon var upptagen i telefon när jag helt plötsligt kände att jag var bevakad och hoppar högt, i hörnet låg en jycke och tittade på mig. Det var länge sedan man blivit så skraj, för något som jag absolut inte är rädd för, men jag var helt enkelt inte beredd på att det skulle ligga en hund där inne. Vi käkade tillsammans och sedan frågade jag om jycken vågade följa med mig ut på en promenad. Jag äter min lunch ~ oftast medhavd matlåda ~ och sedan tar jag mig en 25 min prommis. Kikar i skyltfönster eller helt enkelt vandrar 12 min åt ena hållet och tillbaka igen. Det är skönt att komma ut och få luft, samt att rensa skallen på information och smälta det man fått lära sig. Det är inte bara "C" som är snäll o trevlig, utan det är även de andra som jobbar runt omkring. Killarna dvs. "driftsteknikerna" lättar alltid upp stämningen vid rasterna. Lockar till många skratt och det behöver man. På mitt kontor har jag inte hunnit fixa något som ger mig känslan av att det verkligen är mitt kontor men jag ska fixa ett kort på barnen tänkte jag i helgen, dessutom funderar jag på att byta ut kalendern till någon mer i min stil. Dessutom har jag på luncherna letat runt lite i affärerna för att hitta ett par krukor till som är likadana som den enda som finns på kontoret och köpa till ett par blommor. Det är ju ett måste ~ för mig. Jag har oftast Lisa Nilssons nya samling-cd i cd-spelaren och mest omtyckt just nu är låten "Långsamt farväl" Den är helt enkelt suverän. Macke kom upp till mig igår och vi fikade m bakelser som vi varit och inhandlaat på "Violen". Mysigt! Idag var jag på Qi-terapi igen och värdena har nu lyft sig upp till den raka linjen som de ska befinna sig på. Skönt att något ordnar sig som det ska, även om energi-cirkulationen fortfarande är i botten. Men "L" säger att eftersom kroppen jobbat på så bra så kan den inte orka jobba med allt och då tar reserven slut. Hon har stora förhoppningar om att det ska komma igång av sig självt, snart. Hon fyllde på energidepåerna och jag antar att det är därför som jag sitter så här dax (00.06) istället för att sedan länge sussa i soffan. Ett värde var dock förhöjt och det gällde merdianen som går via rygg, höft, knän och fötter och indikerade på höga smärtvärden. hmmm ~ hade inte sagt ngt innan men det stämmer exakt eftersom jag sedan i måndags haft fruktansvärt ont i knät. Jag slog i det vänstra på jobbet men det är det högra som värker!?! ~ Förklara det om ni kan ~ Jag försökte få henne att förklara det ~ men hon gick bet.... tills hon frågade om jag möjligen haft ont på samma ställe tidigare. Japp, för två år sedan vred jag knät när jag var och handlade och fick gå på kryckor i tre veckor. "L" förklarade att hon tror att det är samma smärta idag som nu kommit tillbaka beroende på att det inte fick läka ut helt förra omgången. Det kallas förstförsämringsfasen och efter den kommer kroppen ha bearbetat orsaken till värken, istället för att som då äta tabletter mot symtomen! Detta är ett intressant ämne ~ svårförklarat men intressant.
|