Fredag 6/8 - 06:57 vecka 25,2

Med hjälp av en relativt dålig hållning så får jag varje kväll mer eller mindre ont i ryggen. Det är inte så mysigt måste jag erkänna. Samtidigt är det min enda åkomma som, åtminstone delvis, beror på graviditeten så det stör mig inte allt för mycket. Jag mår trots allt väldigt bra. Enormt bra.
Känner sparkarna, ser dem ibland, kan känna, eller i alla fall ana hur barnet ligger i magen, inser att det syns, bortom alla rimliga tvivel, att jag är med barn. Det är faktiskt väldigt mysigt. Mycket mysigt.
Samtidigt så är detta väldigt overkligt. Jag - blivande moder?

Lördag 7/8 - 09:31 vecka 25,3

Folk har börjat klämma och känna på min mage nu. Som gravid är magen på något vis allmänn egendom. Människor som jag knappt käner tycker sig vara i sin fulla rätt att handgripligen inspektera magen.
Ännu har jag inget emot det, ännu är det åtminstone människor som jag är bekant med som rör vid mig. Men jag har en känsla av att jag en dag kommer att skrika över att alla tafsar.

Söndag 8/8 - 13:25 vecka 25,4

Igår kväll på festen var det fullt med små barn. Det verkar som om alla i omgivningen har fått bebisar nyss. Den yngsta närvarande var bara två dagar gammal. Fortfarande känner jag ingenting alls när jag ser eller rör vid de små liven. Visst, de är söta och rara, men mer då?
Jag hyser iof stor tilltro till hormonernas inverkan på mig och hoppas verkligen att de kan göra hela skilnaden. För just nu är jag inte det minsta intresserad av att själv bli berikad med en ät-skrik-sov-maskin.

Måndag 9/8 - 09:26 vecka 25,5

I morse drömde jag väldigt konstigt igen. Mamma och pappa var med i drömmen, men deras beteende var som något från Terror på Elmstreet. Mamma körde över allt och alla och pappa bara satt och skrattade åt det. Ruggigt! Och som vanligt var jag höggravid.

Idag är det dags för mödravårdscentralen igen. Nu tror jag att jag har gått upp till min inskrivningsvikt igen. Eller jag och jag, bebisen och allt vad dfärtill hör, väger lika mycket som jag har lyckats gå ner under graviditeten. Det vart stolpigt va?

Tisdag 10/8 - 10:29 vecka 25,6

25 cm livmoder. Helt normalt var detta måttet. Jag är alltså inte alls så stor som folk tror att jag är.
Allt var bara fint, blodtryck, HB, blodsocker, rubbet. Min barnmorska tyckte att jag mådde nästan oförskämt bra. Jag tror att hon hade bespetsat sig på att få ordinera mig järntabletter. Men det behövdes alltså inte. =)

Onsdag 11/8 - 08:24 vecka 26,0

Det må vara hänt att jag inte är så stor som folk tror att jag är, men jag är större än vad jag själv tror att jag är.
Igår stod jag vid skärbrädan i köket och upptäckte att utrymmet mellan köksbordet och skärbrädan har krympt. Eller så har jag vuxit. Jag försökte med att flytta bordet en bit närmre väggen, men det hjälpte inte. Utrymmet var fortfarande begränsat...

Jag har drömt massor i natt. Och det verkar som om alla har gift sig. I drömmarna alltså. Det är så märkliga drömmar. Drömmar utan någon större förankring i verkligheten. I en av drömmarna var tex K (från jobbet) med, och hon var urtrevlig! Inga sanndrömmar direkt med andra ord...

Torsdag 12/8 - 09:57 vecka 26,1

Hutlösa priser på sängkläder till barnsängar. Kan man verkligen ta 55:- för ett underlakan? Helt plötsligt så förstår jag varför så många småbarns mödrar syr själv. För 55 kronor får jag ju sängkläder till hela spädbarnstiden, och då inte bara underlakan. (Ok, jag vet att jag överdriver nu, men ändå.)

Rundturen på stan igår resulterade i fyra par byxor på Kapp Ahl för sammanlagt 70:-, en overall, ett set med tröja och byxa och en byxa för 188:- på Lindex och en skötväska för 259:- på Barnens hus.
Att jag alls handlade hade mer att göra med den pågående rean än något annat. Sedan kan jag bara hoppas att barnet kan ha kläderna någon gång under sitt liv. Hellst samtidigt som vädret tillåter den tjocklek av kläder jag inhandlade...