Inte för att jag tror på det då de rika barnen lär
få mer än de svältande - Säger i stället
God Jul till de han glömde ... [Sverige]
|
God Jul alla snälla barn! Inte för att jag tror på det då de rika barnen lär få mer än de svältande - Säger i stället God Jul till de han glömde ... [Sverige] |
| Ja, ja - Så är det Jul igen!
Klappar hit o klappar dit som en oändlig kedja av att ge
tillbaka det man får. Prylreklamen inför Julen är
redan i full gång och den har t.o.m. förkroppsligat sig
i form av sändebud som låter tjocka luntor med
tidningar och reklamblad dunsa ner i brevinkastet och ut
på golvet. Katten slår en frivolt varje gång det
kommer en ny laddning. Det är oftast ungdomar som får dela ut denna reklam, för slavlön. Den som påstår att Sverige inte har barnarbetare ljuger. Jag menar! Ingen frisk vuxen skulle väl dela ut reklam i 8 timmar för 100 kr..? Men barn går bra. Den lutherska iden om att tidigt lära sig arbeta och göra rätt för sig tränger väl undan den moraliska aspekten, med mottot att - Ändamålet helgar medlen. Någon tjänar en Jävla massa pengar på dem. Nå väl! Tomten då...Vem är han..? Kommen ur en vacker saga har han så blivit verklig genom människans nycker som oftast går långt bortanför rationalismens lagar. En fantasi som kommer från det man längtar efter att få men inte har råd till i vanliga fall, och i de länder där det är riktigt fattigt visar sig tomten nästan aldrig. De som har tur har ett gammalt gulnande vykort. Här har vi råd att ha honom och det vi kallar för marknaden gör allt för att han ska finnas till ibland människorna. De impregnerar vår fantasi och säcken blir allt tyngre. Vad ska vi ge Nisse
denna Julen..? Förra Julen fick han en BMX så vi kan ju
inte ge honom nåt som är värt mindre. Han har såna
förväntningar och har längtat så efter Julen! Vi
måste ge honom nåt som han blir glad över. Snart går det inte att vistas i affärerna heller när hysterin sätter igång på allvar. Överallt är det kö på grund av de där satans klapparna som ska slås in i allt luxuösare förpackningar. Så fåfängt! Ett allt för snyggt fodral måste väl minska varans värde. Risken är väl att den som får den blir besviken och känner sig lurad då klappen var så fin. Men det är väl tanken som räknas. Alltså fåfängan. Men konsumenten är väl van! Det är väl fåfängan som är halva priset på varan. I allafall på den varan som ska ges bort. Ofta ska det ju vara märkesprylar som ska ges bort och de är ju egentligen inte mer värda än andra. Det är fåfängan de betalar för. |