Tillbaka >>

Aktuellt 2011-08-30

Tillbaka >>

Inlägg publicerad på MPs partiprogramsblogg: Med mandat att förändra

”Idag avslutas diskussionen om regionpolitik för denna gång med detta medskick till partiprogramskrivarna av Birgitta Losman.”

Regionerna har ett dubbelt uppdrag. Vi ansvarar för att utveckla en förebyggande, hälsofrämjande och nära sjukvård och försöker få pengarna att räcka även till specialist- och högspecialiserad vård. Vi försöker vrida debatten från kortsiktiga bemanningsläkarstinna kökortningsåtgärder till långsiktiga satsningar inom hälso- och sjukvården. Vi vet att ett gott samarbete mellan kommuner och region kan betyda mer än medialt gångbara miljonsatsningar på en extra ambulanshelikopter. Vi satsar pengar på forskning och utveckling och försöker hitta gyllene medelvägar mellan högerns avreglerade och försäkringsinriktade sjukvårdssystem och vänsterns krampaktiga kramande av offentliga aktörer. Vi står för en balanserad syn på hälso- och sjukvård som välkomnar offentliga och privata aktörers kreativa lösningar på framtidens hälso- och sjukvård.

Den andra delen av regionuppdraget handlar om tillväxt och utveckling. Det är denna del som togs över från staten när de första regionförsöken gjordes. En och annan frågar sig nog hur det går med tillväxtarbetet i Västra Götaland sedan MP tagit över ordförandeklubban i regionens nämnd för tillväxt och utveckling. Jag tänkte att det är lika bra att ta tjuren vid hornen så i inledningstalet till nämnden sa jag: Var inte oroliga över att ett tillväxtkritiskt parti leder regionutvecklingsnämnden. Regionen och de 49 kommunerna har alla skrivit under Vision Västra Götaland om en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling. Det är detta vi ska arbeta tillsammans med. Och ekonomisk utveckling ska det bli!

Det är just hållbar utveckling globalt, nationellt, regionalt och lokalt som vår politik handlar om. Vi har gått till val på en förebyggande, hälsofrämjande och nära sjukvård och på att ställa om näringslivet för fler gröna jobb, minska sårbarheten i ekonomin och stå bättre rustade för nya ekonomiska utmaningar genom att möta klimathotet med satsningar på grön omställning. Vad kan vara bättre för ekonomin än att här och nu ta oss an framtidens utmaningar?

Växande skillnader i hälsa och ekonomi är ett av de största hoten mot god ekonomisk utveckling. Jag som har bakgrund inom freds- utvecklingsstudier med kritiken mot den onyanserade utvecklingspolitiken gentemot fattiga länder, har svårt att se tillväxt som ett mål i sig. Först när den sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen hänger ihop och tillväxten fördelats på ett rimligt sätt kan vi prata om god ekonomisk utveckling. Ibland kan det vara svårt att i vardagen som är full av möten med regeringsföreträdare, lobbyister, nationella myndigheter och företag stå fast vid detta, men ideologin behöver finnas med i vardagspolitiken.

I det regionala utvecklingsuppdraget har vi mandat att förändra. Vi kan omsätta The New Green Deal i vardagsbeslut och möta finanskris och klimatkris med framtidsinriktade investeringar och grön omställning. Eftersom regiontanken bygger på konsensus mellan region och ingående kommuner så är det ibland en och annan hake när det gäller att få med samarbetspartier och alla kommuner på detta arbete, men vem sa att det skulle vara lätt…

Några viktiga framtidsfrågor 2012 är utredningen om framtidens hälso- och sjukvård, planen för minskade skillnader i folkhälsa, arbetet med att revidera tillväxtprogram i samverkan kommunerna, fortsatt arbete med förnyelsebar energi, utbyggd kollektivtrafik, strategiskt arbete med livsmedelsfrågor och förstärkta satsningar på cykelinfrastruktur. Hållbarhet är att ta beslut utifrån social, ekologisk och ekonomisk hänsyn. Det är också att prioritera bort beslut som går emot hållbarhetstanken. Det sistnämnda är kanske det svåraste en politisk ledning kan ge sig på och en av de svåraste nötterna att knäcka i ett samarbete med andra partier. Men för att tillväxtpolitiken ska bli hållbar är det nödvändigt att välja bort dåtidens omoderna lösningar, för att kunna släppa loss utvecklingen av ett modernt Sverige.

Det radikala och unika i MPs politik är att vi som enda parti står fast vid kraven på ekologisk hållbarhet också när de skarpa besluten om prioriteringar ska tas. Vi måste kompromissa för att få majoritet för ett systemskifte, men får inte göra det så mycket att vi förlorar vår gröna själ. Vi miljöpartister behöver också sträcka på oss och ta oss an arbetet med den gröna omställningen och samarbetet med företag och andra aktörer fullt ut. Vi är ett kreativt, framtidsinriktat och företagsvänligt parti. Låt inte andra inbilla er något annat.

Till sist ett medskick till partiprogramskrivarna: Det var länge sedan vi pratade om regionalpolitik. Ordet för tankarna till fördelning av statliga medel till landsändar det är synd om. Regionpolitik handlar om att utifrån ett folkvalt regionfullmäktige flytta makt från nationell och internationell nivå till regional nivå. Det är en stark miljöpartistisk tanke att decentralisera makt. Att gräva där vi står och utvecklas av egen kraft. Hälsofrämjande sjukvård, miljö, energiomställning, kultur som kommer alla till del, en grön omställning som ger jobb, ett folkhälsoarbete som gör skillnad och leder till social och ekonomisk utveckling är viktiga delar i Miljöpartiets dagliga regionpolitik.

Birgitta Losman, Regionråd (MP) och ordförande i regionutvecklingsnämnden Västra Götaland

Tillbaka >>

S-MP-V Motion till regionfullmäktige Västra Götaland

Till Regionfullmäktige

”Enhetspris i kollektivtrafiken”

Det nuvarande biljettsystemet inom Västtrafik har utformats med utgångspunkten att synpunkter ska tillgodoses från 50 ägare, 49 kommuner och regionen. Många resenärer uppfattar det nuvarande biljett och taxesystemet som krångligt och på många sätt har befogad kritik mot systemet framförts. Det handlar såväl om själva taxesystemets utformning som tekniska barnsjukdomar och brister.

Enligt dagens system fördelas intäkter och kostnader på 50 olika ägare. Det innebär att taxenivåerna skiljer sig åt. Arbetet med förändrat ägarskap av Västtrafik skapar nya möjligheter. Om regionen från och med 2012 blir ensam ägare av Västtrafik ges förutsättningar för en förenkling av nuvarande taxesystem Vi vill utreda förutsättningarna för en enhetstaxa för hela resan inklusive eventuella byten i regionen både för enkelresor och månadskort. Göteborg med flera kommuner erbjuder idag exempelvis pensionärer rabatterade resor. Möjligheten till avsteg från enhetstaxan genom rabatterade resor ska också fortsättningsvis finnas.

Det förväntade effekterna är ett ökat resande i de delar av regionen där många idag använder bilen som förstahandsalternativ. Arbetet med att genomföra samtliga målbilder, bland annat K2020, och den stora satsningen på kollektivtrafik som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet kommit överrens om kommer tillsammans med ett förenklat biljettsystem leda till att kollektivtrafiken ökar sina marknadsandelar gentemot övriga transportslag. En enhetstaxa ska ses som en del av vår gemensamma kollektivtrafiksatsning.

Det är nu tid att ta tillvara den möjlighet som ges genom ägarförändringen och skapa ett framtidsorienterat taxesystem byggd kring en enkel grundmodell som är prisvärd och upplevs rättvis av invånarna i Västra Götaland. Taxesystemet skall bidra till att kollektivtrafiken är attraktiv och underlätta så att människor kan ha en hög rörlighet oavsett om det gäller arbete, studier, kulturaktiviteter eller andra fridsaktiviteter. Kollektivtrafiken skall aktivt bidra till det goda livet i Västra Götaland.  

  Förslag till beslut: Regionfullmäktige uppdra åt regionstyrelsen att i samråd med Västtrafik utreda förutsättningarna för ett förenklat taxesystem enligt modellen om enhetstaxa

Vänersborg den 22 mars, 2010

Gert-Inge Andersson (S)

Birgitta Losman (MP)

Sören Kviberg (V)

Tillbaka >>

Replik Maud Olofsson 8 mars

Med tanke på att Olofsson är näringsminister tycks hon häpnadsväckande okunnig om drivkrafter bakom företagande och Centerpartiet generellt framstår som blinda för det faktum att de i åratal i Västra Götalandsregionen fördelat regionala utvecklingsmedel i huvudsak till branscher styrda av och för män.

”För att kvinnor ska få mer kvar att leva på krävs att vi fortsätter riva de hinder som finns för kvinnor att göra karriär och driva eget företag”, skriver Olofsson och ser skattesänkningar och kapacitet att bygga upp förmögenhet som avgörande inslag. Olofsson framstår som häpnadsväckande okunnig om de drivkrafter som kvinnliga – och manliga företagare – berättar om. När jag som tillträdande ordförande i Västra Götalands regionutvecklingsnämnd fick frågan om hur jag såg på kvinnligt företagande, svarade jag att vi behöver sluta se kvinnligt företagande som avvikande från männens. Det räcker att ge kvinnor ungefär lika bra förutsättningar som männen, så finns de starka drivkrafterna att bygga något eget, utveckla en idé, att sälja en tjänst eller att genom nödvändighetsföretagande skapa sig ett arbetstillfälle när det är svårt att få en anställning lika starkt hos båda könen.

I stället för flummiga sifferexempel om vad som finns på banken borde Olofsson ägna sig åt att se till att de ordinarie regelverken och trygghetssystemen är anpassade efter både kvinnor och män. Sjukförsäkringssystemet fungerar fortfarande dåligt för småföretagare och så kallade kombinatörer, exempelvis de som kombinerar anställning och företagande eller företagande och föräldraledighet. Förmögenhet är viktigt, men kan knappast ersätta möjligheterna att ge den som behöver nya livschanser via komvux och rimligt CSN-stöd under studietiden.

Såväl på nationell som regional nivå behöver vi se till att offentliga system för att med skattepengar stötta nyföretagande, innovationer och företagsexpansion får en mer balanserad könsfördelning. Det gäller vid tillsättning av de nämnder och styrelser som tar beslut om vem som ska få del av kakan, liksom vid analys och beslut om vilka branscher som anses skapa ekonomisk utveckling. Om jag får förtroendet att fortsätta som regionpolitiker efter valdagen 15 maj vill jag ha en ordentlig diskussion i Västra Götalandsregionen om varför dataspelsföretag med självklarhet ska erhålla skattestöd, medan inte en enda krona satsas på att bilda företagskluster kring de företag som utvecklar ekologiska och icke-allergiframkallande alternativ inom hårvårdssektorn.

Olofsson reducerar jämställdhetsfrågan till en skattesänkarfråga, vilket tyder på bristande analys och en ovilja att analysera den egna regeringens oförmåga att erbjuda människor nationella strukturer som uppmuntrar kreativitet, livslångt lärande och företagande. Jämställdhet i näringslivet är för Miljöpartiet inte en höger eller vänster-fråga, utan handlar om att fördela skattepengar på ett rimligt sätt och grundat på kunskap om vad som ger jobb och långsiktig utveckling. Om fler ges möjlighet att förverkliga sina idéer, ges nya livschanser och möjligheter att kombinera sina liv på ett för dem optimalt sätt kommer det att leda till stärkt konkurrenskraft, lyckligare människor och en starkare ekonomisk utveckling i Västra Götaland och Sverige.

Birgitta Losman, regionråd (MP)

Artikelförfattaren har en bakgrund som egenföretagare och är sedan 1 januari 2011 ordförande i regionutvecklingsnämnden i Västra Götaland.

Tillbaka >>

Västra Götaland når bara två miljömål

I en ny utvärdering av miljöarbetet i Västra Götaland redovisas 60 miljöproblem i länet och en bedömning av vad beslutade åtgärder betyder för att nå målen. Miljömålsamordnaren på länsstyrelsen i Västra Götalands län säger i ett pressmeddelande att ”Visioner är viktiga men nu behövs tio år med modiga politiker, framsynt näringsliv och effektiva myndigheter” Samtidigt citeras en färsk rapport från Transportstyrelsen i dagspressen – från lokaltidningar till Dagens industri. I rapporten framkommer att: ”Den rekordartade effektiviseringen av personbilarna, effektiviseringen av lätta lastbilar och ökad andel förnybar energi räckte inte till för att kompensera för den ökade trafiken. Totalt sett ökade vägtrafiken sina utsläpp med 100 000 ton eller knappt 1 procent. Sedan 1990 har utsläppen inom vägtransportsektorn ökat med 10 procent.” Budskapet från Transportstyrelsen är tydligt: Utsläppen från biltrafiken ökar. Bilarna drar mindre bränsle, men utsläppen fortsätter att öka eftersom vi kör mer.

Miljöpartiet antar utmaningen att förse Västra Götalandsregionen med modiga politiker. Vi ingår sedan 2 månader i den politiska ledningen efter ett stort antal år i opposition. När revideringen av infrastrukturplanen inom kort drar igång är vårt krav att målet ska vara minskad biltrafik och att bilismen framförallt måste få utrymme där andra färdsätt har begränsad konkurrenskraft, dvs utanför de större städerna och utanför stora transportstråk. På landsbygden och i glest trafikerade områden är och förblir bilen oerhört viktig. I städer och längs större stråk måste vi politiker kliva fram och stå för att om utsläppsökningarna ska brytas krävs att andra transportslag tar en kraftigt ökad andel av trafiken. Järnväg på längre avstånd, kombitransporter järnväg-väg, cykel på kortare avstånd och kollektivtrafik i samtliga stråk där det är möjligt att bygga konkurrenskraftig kollektivtrafik.

Det är halvtid i arbetet med riksdagens 16 miljömål. Endast 2 bedöms av länsstyrelsen ligga inom räckhåll att nå på utsatt tid: skyddande ozonskikt och grundvatten av god kvalitet. Västra Götalandsregionen gör mycket bra för miljö- och klimat, men det är långt ifrån tillräckligt. De politiska åtgärderna ska grundas på naturvetenskapliga fakta och kännedom om verkningsfulla styrmedel. Den 15 maj bestämmer väljarna om Miljöpartiet får förtroendet av Er att fortsätta försöka få med fler partier på det tåget.

Birgitta Losman, regionråd (MP)

Tillbaka >>

Livsmedelsförsörjning måste upp på den politiska agendan

Extremt väder som torka och översvämningar hotar skördar på flera håll i världen. Klimatforskare har länge varnat för extrema väderlekar som en följd av de klimatförändringar som nu pågår för fullt medan nationer tvistar om rättvisan i klimatavtalen. Bristande livsmedelstillgång är förödande för den ekologiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i Sverige och världen.

FAO, FN:s livsmedelsorganisation, varnar för att de globala matpriserna i december var de högsta någonsin. Stigande livsmedelspriser riskerar driva upp inflationen och bromsa den ekonomiska utvecklingen. Enligt Dagens Industri tycks den svenska inflationen än så länge opåverkad, men Sverige är ett litet exportberoende land i en globaliserad värld. Liksom en mängd fattiga länder i världen är Sverige också beroende av livsmedelsimport.

Så vad kan ett litet land i Sverige göra när den växande medelklassen i Kina och Indien snabbt ökar efterfrågan på mat? Vi kan bidra till att vidga regeringens tunnelseende från utökat jobbskatteavdrag till att sätta livsmedelstillgång och hållbar utveckling på den politiska agendan i regeringskansliet. Regionalt kan vi bidra till att värdesätta de gröna näringar som arbetar med livsmedelsproduktion och livsmedelsförädling, liksom de företag som bland annat inom restaurang och besöksnäring verkar för en kultur där miljö, naturresurser och mat ses som ekonomiskt, ekologiskt och socialt värdefullt. Regionens kommuner behöver också hjälpa till, bland annat genom att via det kommunala planmonopolet se till att jordbruksmark och betesmark används till det den är avsedd för. Att asfaltera förutsättningarna för produktionen av mat är ingen bra affärsidé.

I Västra Götalandsregionen har vi en mängd utmaningar framför oss. Utredningen om regionens sjukhuskök är en av dem. Att diskutera hållbar utveckling på riktigt i den nya spännande hållbarhetsberedningen som inrättades 1 januari är en annan. Samtidigt fortsätter det påbörjade arbetet med kvalitet, etik och miljökrav i upphandlingar, som också behöver göras lättare när det gäller mindre företags möjligheter att lämna anbud. Det krävs även en relevant omvärldsanalys där möjligheten för kommande generationer att äta sig mätta tas på allvar. Först när hållbar utveckling, klimat och livsmedelstillgång är självklart på den politiska agendan kan vi förvänta oss hållbara politiska beslut. Annars fastnar vi i tunnelseende medan delar av världen svälter.

Birgitta Losman, regionråd (MP)

Tillbaka >>

MP gick starkt framåt den 19 september.

Tack för förtroendet. Miljöpartiet jobbar vidare för att försöka få politisk majoritet för våra förslag.

Tillbaka >>

S, MP och V presenterade plattform för ansvarsfull politisk ledning i Västra Götaland för mandatperioden 2010-2014 2010-11-02

Under tisdagen fick Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet regionfullmäktiges stöd för att styra Västra Götalandsregionen i ansvarsfull minoritet. Med 75 röster mot 74 valdes Socialdemokraten Kjell Nordström till regionfullmäktiges ordförande. Joakim Larsson, MP utsågs till fullmäktiges 2:a vice ordförande.

Vid presskonferensen presenterades de tre partiernas politiska plattform. En mer utvecklad politisk överenskommelse kommer att arbetas fram den närmaste tiden.

- Våra tre partier kommer att ta ansvar för en samarbetsinriktad politisk ledning för Västra Götalandsregionen. Det gör vi av omsorg om invånarna och de viktiga verksamheter och all personal som regionen ansvarar för. Det säger Gert-Inge Andersson, gruppledare för Socialdemokraterna i en kommentar till samarbetet.

- Regionens största verksamhet är hälso- och sjukvården. Vi vill att sjukvården ska utgå från invånarnas behov. De flesta sjukvårdskontakter ska kunna ske i i den nära sjukvården och alla ska få den vård de behöver. Vi vill minska krångel och byråkrati i vården, vi vill fortsätta arbetet med att öka tillgänglighesten och minska väntetiderna vid akutmottagningar och öka samverkan i vården. Det säger Gert-Inge Andersson (S).

- Miljöpartiets huvudfokus är den gröna omställningen som krävs för att klara klimatutmaningen. En utbyggd kollektivtrafik, utvecklad forskning och satsning på gröna jobb och miljöteknik är viktiga utgångspunkter för att skapa utveckling i Västra Götaland. Det säger Birgitta Losman, gruppledare för Miljöpartiet.

- Vi har följt diskussionerna mellan partierna sedan valresultatet blev klart. Vänsterpartiet är beredda att ta ansvar för de utmaningar regionen står inför och vill bidra på ett konstruktivt sätt med vårt engagemang för sjukvård efter behov, för klimatfrågan och för en personalpolitik som präglas av jämställdhet och ett genuskompetent ledarskap. Det säger Sören Kviberg, gruppledare för Vänsterpartiet.

Kontakt:

Gert-Inge Andersson (S), 0706-81 79 10

Birgitta Losman (MP), 0703-679580

Sören Kviberg (V), 0703-083350

Tillbaka >>

Det tar Maud Olofsson 195 år att rädda klimatet

Miljöpartiet de gröna presenterar idag siffror som visar att Sverige kommer att nå EU:s klimatmål år 2205 istället för 2050. Uppgifterna baseras på officiell statistik och regeringens egna prognoser.

Under allianspartiernas år vid makten har takten i utsläppsminskningar minskat från 1,5 till 0,6 procent per år och den takten väntas bestå. Det innebär att Sverige med bred marginal missar EU:s mål, att minska utsläppen med minst 80 procent till år 2050. Sverige kommer istället att nå målet tidigast år 2205 med den takt som arbetet nu bedrivs. En 40-procentig minskning, vilket rekommenderas till år 2020 av forskare och experter, kommer att nås först år 2062. I en årlig rankning av klimatpolitik i hela världen rasade Sverige från tionde till 18:e plats förra året.

- En passiv och feg klimatpolitik medför stora risker. Sverige kan halka efter i utvecklingen om vi har så låga ambitioner att vi inte behöver göra någonting. Investeringar och forskning om ny teknik kommer att hamna i andra länder, liksom introduktion av produkter med den senaste miljötekniken. Vi riskerar att förlora mängder av arbetstillfällen, inte minst i glesbygd, säger Maria Wetterstrand.

Peter Eriksson:

- Det finns tydliga skillnader mellan regeringsalternativen när det gäller klimatpolitiken. Vi behöver investera i moderna höghastighetståg, renovera miljonprogrammen och bygga ut kollektivtrafiken. Det säger Maud Olofsson nej till. Men varför ska Sverige ha långsammare tåg än omvärlden?

- De rödgröna partierna vill öka takten i klimatarbetet igen. Våra mål och åtgärder kommer att medföra en minskning av utsläppen med över två procent per år. Under de kommande tio åren minskar Sveriges utsläpp då med tio miljoner ton mer än med allianspolitik, 50 miljoner ton per år år 2020 mot 60 miljoner ton och Sverige är åter i linje med de internationella målen. Skillnaderna i politiken får naturligtvis även genomslag i vilka åtgärder som vidtas. De rödgröna har överenskommelser på ett 20-tal områden där allianspartierna har lägre ambitioner eller helt saknar förslag, säger Peter Eriksson.

De rödgröna har konkreta förslag om klimatinvesteringar som alliansen säger nej till. Det handlar om att bygga ut kollektivtrafik och nya snabbtåg, stödja energieffektiv renovering av miljonprogrammen och höja tempot i utbyggnad av vindkraft och solenergi. Investeringarna finansieras genom att göra det dyrare att släppa ut koldioxid.

Tillbaka >>

Svar till Plingsidan i Metro om kollektivtrafik 2010-08-22

Frågor till regionutvecklingsnämnden:

Vilken är den viktigaste trafikpolitiska frågan för regionen den kommande mandatperioden?

Minskad klimatpåverkan genom bättre kollektivtrafik, fler cykelvägar, begränsad bilism och högre andel gods på järnväg och sjöfart.

Ett mål är att resandet med Västtrafik ska dubbleras från början av 2000-talet till 2025. Hur vill ditt parti jobba för att nå dit.

MP föreslår mest pengar av alla partier till kollektivtrafik och vill att trängselavgifter finansierar kollektivtrafik. Vi vill ha enklare biljettsystem, lägre biljettpriser, utökat Fritidskort, gratis för pensionärer i lågtrafik och familjerabatt i regiontrafiken.

Det är mycket fokus på kollektivtrafiken i storstäderna, men hur vill ni jobba för att utveckla kollektivtrafiken i HELA regionen?

Det ska vara lätt att kombinera cykel/bil och kollektivtrafik. Vi vill ha ett bra basutbud på landsbygden. Säkra pendelparkeringar för cykel och bil. Cykelpooler och bilpooler vid resecentra och stationer.

Birgitta Losman, ledamot regionutvecklingsnämnden (MP)

Tillbaka >>

Almedalsveckan 4-10 juli valåret 2010.

Almedalsveckan 4-10 juli valåret 2010. Året då Centerpartiet offentligt deklarerat att miljö - det är ingen särskilt politisk fråga (för den som undrat varför centern ligger risigt till kom nu svaret).

Vi har också sett nästa steg i den moderata metamorfosen (enligt tidningen Fokus är hela partiledningen uppbyggd som en PR-byrå). 2006 kom det nya arbetarpartiet, 2010 det nya gröna partiet. Denna gång med gröna morötter på T-shirtklädda magar. Men som vi vet är gröna morötter omogna morötter. Efter att ha hört Moderaternas brandtal på söndagskvällen mot ekonomiska styrmedel för minskad klimatpåverkan, känns resan till moget alliansmorotsland avlägsen.

Andra höjdpunkter är samtalet hos Frälsningsarmén med Göteborgs fortsatt starke man Göran Johansson (s). Alla teknikfokuserade miljöpartister som är rädda för flumstämpeln, kan med fördel dra lärdom av Johanssons sätt att lyfta fram betydelsen av förändrad livsstil.

Men i huvudfåran bland seminarier lyser klimatfrågan och framförallt behovet av diskussion och debatt om vår livsstil och utvecklingsländers berättigade krav på klimaträttvisa med sin frånvaro. Anders Wijkman på Internationella Torget är ett undantag. Teknikoptimismen är stor hos näringslivet, ettriga centerpartister och hungriga lobbyister. Inget fel med ny teknik, men att springa fortare och fortare åt fel håll lär oavsett teknisk lösning varken lösa klimatkris eller galopperande sociala orättvisor.

Göran Johansson ägnade en god del av samtalstiden på Frälsningsarmén åt att lyfta fram betydelsen av att jobba med vi-känslan, visionerna, drömmarna och vad vi vill åstadkomma. Som Miljöpartist, kvinna och mamma drömmer jag nog andra drömvävar än de som bildas vid det Johanssonska köksbordet. Och menar troligen andra saker med begreppet "vi" än de goa gubbarna i stadshuset i Göteborg. Men när det gäller betydelsen av att måla upp visionen, att som politiker våga släppa detaljerna, visa mod och ha en tydlig färdriktning och stå för den ärligt och rakt, har Johansson något att lära många av dagens yngre politiker som alltför ofta ser politiken som en karriärväg och inte som ett sätt att förverkliga en vision.

Det är storverk som politiken ska uträtta de närmsta 10 åren. Ungefär så lång tid har vi på oss att vända klimattrenden. På samma gång måste klyftorna mellan människor minska i Göteborg, Västra Götaland och resten av världen.

Då duger det inte att säga att miljö inte är en politisk fråga. Eller att marknaden ska fixa rubbet. Varenda aktör som öppnat näbben det senaste året i störtfloden av klimatseminarier som sköljer över oss har efterlyst modiga och beslutskraftiga politiker. Nu har ni alla chansen. Valet den 19 september spelar roll för den här planeten och för oss som bor här.

Birgitta Losman

regionpolitiker för Miljöpartiet

Tillbaka >>

Kollektivtrafik som verktyg

Miljöpartiet ser kollektivtrafiken (tåg, spårvagn, buss, båt) som en viktig del i arbetet för bättre miljö, jämställdhet, folkhälsa och trafiksäkerhet. Att fler ställer bilen gynnar både samhälle och individer och därför är det politikens uppgift att göra det enkelt och bekvämt att resa kollektivt. Vi går till val med ett valprogram för kraftigt utbyggd kollektivtrafik med särskilda satsningar för ungdomar och pensionärer. Den som väljer att gå, cykla eller åka kollektivt ska gynnas av detta. Kvinnor och låginkomsttagare är mer beroende av kollektivtrafiken. Att prioritera kollektivtrafiken blir därför en fråga om att minska sociala klyftor. Många människor i Västra Götaland har inte tillgång till bil och är därför särskilt beroende av en fungerande kollektivtrafik. Den som är beroende av kollektivtrafiken för att få vardagen att fungera måste kunna lita på trafiken och på att politiken ser till att priserna hålls på en rimlig nivå och att biljettsystemet är begripligt och pålitligt. Under våren har beslut fattats om framtida organisation av Västtrafik som idag ägs gemensamt av regionen och de 49 kommunerna. Organisationen är en viktig fråga, men än viktigare är att Västtrafik oavsett ägare ges ökade ekonomiska medel för att kunna erbjuda en effektiv, prisvärd och pålitlig resmöjlighet för invånarna.

Miljöpartiet är det parti som vill och vågar välja bort vägsatsningar som ökar personbilstrafik och lastbilstrafik på väg. Vi väljer i stället att satsa på busskörfält, trafiksäkerhetsåtgärder, järnvägsspår och kollektivtrafik. Detta är nödvändigt för att klara miljömålen eftersom utsläppen från biltrafiken ökar. För dem som har bil ibland är det viktigt att det finns pendelparkering för att ta bilen en del av sträckan och sedan enkelt kunna ta kollektivtrafik vid större samlingspunkter. För orter med väldigt få resande kan konceptet med anropsstyrd trafik utvecklas för att bli ett fullgott alternativ till linjetrafik. Detta är en form av kollektivtrafik då resenären i förväg anmäler intresse att resa. Cykeln är ett underskattat transportmedel och bör självklart kunna tas med på regionens tåg eller parkeras säkert vid stationerna. Vi vill se ett rimligt basutbud på landsbygden samtidigt som vi storsatsar i de områden där många människor reser. Vi söker ditt stöd i valet den 19 september för en kraftigt utbyggd kollektivtrafik i hela regionen.

Birgitta Losman, (MP) kandidat till regionfullmäktige

Tillbaka >>

När kommer den lilla investeringen med stor betydelse?

Enkel fråga till Kerstin Brunnström, Sahlgrenska universitetssjukhusets styrelseordförande, regionfullmäktige 2010-04-27

Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten (BUP) har meddelat att det finns ett investeringsbehov för att få ett mer välfungerande akutintag. Det finns också planer på att få en bättre uppdelning mellan vårdavdelning och akutintag. Behovet rör relativt låga summor jämfört med andra investeringar i lokaler som sker inom SUs verksamhet. Jag tror att alla som besökt BUPs akutintag kan intyga att lokalerna behöver bli mer trivsamma och med bättre möjligheter att möta barn- och ungas behov när de kommer till BUP.

Eftersom SUs styrelse beslutar om lokalinvesteringarna undrar jag: Finns det möjlighet att den mindre ombyggnad av lokaler som behövs vid BUP kan genomföras i en nära framtid?

Birgitta Losman (MP)

Tillbaka >>

Stopp för rödlistad fisk

Efter en motion från Birgitta Losman (MP) och Stephan Gyllenhammar (MP) har regionen beslutat sluta servera rödlistad fisk i de egna verksamheterna. Motionen debatterades i regionfullmäktige i tisdags, men då hade Servicenämnden redan gått före och beslutat i enlighet med motionen. Det är riktigt roligt att Västra Götalandsregionen som stor inköpare av livsmedel agerar klok konsument när man handlar för skattepengar.

Tillbaka >>

Stoppa regionens smygbidrag till flyget

Västra Götalandregionens nyligen genomförda handslag för klimatet tycks vara glömt när regionen nu ger miljonstöd till inrikesflyget. Pengarna borde i stället satsas på insatser för ekoturismen, skriver Birgitta Losman och Anna Sibinska (MP).

Flyget är det mest klimatpåverkande transportslaget per personkilometer. Efter beslut senaste veckan är det klart att Västra Götalandsregionen ger ekonomiskt stöd för att öka inrikesflyget mot Landvetter City Airport. Inrikesflyget förväntas öka med 50 procent. De åtta aktuella kommunerna lockas bilda lokala bolag som ekonomiskt ska stötta flygsatsningen. Klimatdebatten tycks bortglömd.

Västra Götalandsregionen har uttalat höga klimatambitioner. När regionen under stort mediepådrag i höstas gjorde ett handslag för klimatet uppfattade vi att den politiska majoriteten utfäste sig att göra allvar av att minska klimatpåverkan. Då kan inte regionutvecklingsnämnden tillåtas rulla miljoner in i subventioner av inrikesflyg.

Ekonomi och jobb går först

Västsvenska Turistrådet som ansvarar för samarbetet vet att utvecklingen är ohållbar, men hänvisar till att ekonomi och jobb måste gå först. Miljöpartiet tror att detta är fel tänkt. Turistnäringen är oerhört viktig för regionen men kan aldrig utvecklas långsiktigt om den baseras på flyg. Både på grund av dess stora klimatpåverkan, men också för att flyget förväntas bli mycket dyrare när det kommer krav på att även flyget ska betala skatt. Till det kommer en växande medvetenhet hos konsumenter.

Ekoturism

För att utveckla turistnäringen satsar Miljöpartiet hellre de regionala utvecklingsmedlen på att få ordning på de internationella tåg- och färjeförbindelserna, samt fungerande buss- och tågförbindelser och marknadsföring av ekoturistiska resmål.

Ekoturism är den snabbast växande grenen. Fler cykelleder, bättre information om lokala sevärdheter och matkultur är smarta satsningar. För det internationella resandet krävs ett systematiskt arbete för att öka klimatsmarta alternativ. Medvetna konsumenter står runt hörnet och väntar på hållbar turism.

Birgitta Losman (MP) ledamot regionutvecklingsnämnden

Anna Sibinska (MP) ledamot kulturnämnden

Tillbaka >>

Framtidens VD sitter under granen

Barnögon tindrar av förväntan. Julklappar är viktigt för många små. Men julen är också en tid för eftertanke: om vardagens ekorrhjul, hur vi och vårt jordklot mår, vad som är viktigt i livet och hur vi som vuxna ska uppmuntra tjejer och killar och ta för sig av livet och utvecklas till självständiga, kreativa och tänkande vuxna.

Gå in i en leksaksaffär och du översvämmas av normer om hur tjejer och killar förväntas vara. Förklaringarna till att det ser ut så kan vara många. Utfallet är i vilket fall detsamma så länge vi passivt accepterar normerna: en ny generation som begränsas i valmöjligheter för att vi är slappa och stressade nog att tillåta det ske.

Samma tjejer som packar upp den rosa ponnyhästen på julafton, står några år senare inför valet att bli VD för ett tekniktungt företag – eller inte. Ponnyhästen i sig försvårar inte den karriärvägen. Det gör däremot ovanan att agera utifrån vad andra förväntar sig av flickor i stället för att utgå från sina egna drömmar och mål i livet.

På min önskelista till tomten står två önskningar högt upp:

1. att varje kille och varje tjej ska känna obegränsade möjligheter att leka med leksaker utan att höra vad killar och tjejer ”kan” leka med och utan att höra hur killar och tjejer ”ska vara”.

2. att fler paket ska innehålla tid för barn och vuxna, tid för upplevelser tillsammans. Leksaker är bra och roligt, men behöver inte öka i mängd och kostnad varje år. Det är för övrigt också bra för vårt jordklot.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder på pappret, men i verkligheten är könsnormerna tunga och bakåtsträvande. Alla behöver inte bli VD eller styrelseproffs. Alla vill faktiskt inte. Men för den som vill ska möjligheten finnas, oavsett biologiskt kön. Och som föräldrar är det vår förbaskade skyldighet att inte hindra tjejer och killar att få de förutsättningar som krävs för att stå på egna ben som vuxna.

De som packar upp rosa hästar under granen är framtidens VD:ar. Begränsa inte killars och tjejers lek och utveckling och låt oss hjälpa tomten att göra det mer jämställt i paketen under granen.

Birgitta Losman 3-barnsmamma och politiker för Miljöpartiet

Tillbaka >>

Orimligt tvinga ut svårt sjuka på marknadsmarknaden! Debattartikel på GPs debattsida 4 december 2009

Nu får det vara nog, regeringen!

2 december skriver hälso- och sjukvårdspersonal vid Karolinska sjukhuset i Stockholm om det orimliga i att svårt cancersjuka kvinnor tvingas ut på arbetsmarknaden av försäkringskassans regeltillämpning.

Det politiska ansvaret för Försäkringskassans regelverk vilar på regeringen, vars cyniska inställning till sjuka människor tar sig allt mer absurda uttryck.

Inom Västra Götalandsregionens organisation vet vi att det finns läkare som oroar sig för att Försäkringskassan ska ifrågasätta sjukintyg för cancerpatienter, även inom kortare tidsintervall än de som anges i DN-artikeln.

Som politiker har vi ett ansvar att på varje nivå fatta beslut som ser till hela människan: både kropp och själ. I riksdagen har vi möjlighet att ändra de regelverk som idag tvingar sjuka människor att konkurrera med friska människor på arbetsmarknaden.

I Västra Götalandsregionen ska vi försöka få den politiska majoriteten att påtala för nationell nivå att dagens situation är ohållbar för bland annat de cancersjuka. Vi vill också uppmana och stödja våra kompetenta läkare i Västra Götalandsregionen att fortsätta göra kloka bedömningar av fysiska och psykiska faktorer som påverkar en patients arbetsförmåga.

Folkhälsa inbegriper bland annat fysiskt välbefinnande, men också psykisk hälsa och den sociala situationen. En av förutsättningarna för ett fungerande folkhälsoarbete är att fatta politiska beslut som möjliggör för enskilda människor att uppnå bästa möjliga hälsa utifrån sina förutsättningar. Hälsa är – tvärt emot var regeringen tycks tro – inte något vi bara kan välja att ha eller inte ha, även om vi som individer också har ett ansvar för hur vi mår.

Christina Husmark Persson försvarar försäkringskassans regler med att det kan vara lämpligt för hälsan att arbeta, men glömmer att det valet finns redan idag. Det är möjligt att i samråd med sin läkare arbeta deltid på arbetsplatsen. Vad regeringens politik resulterar i är däremot att tvinga redan utsatta människor ut på arbetsmarknaden, ofta mot behandlade läkare rekommendation.

För den patient vars värld nyss rämnat genom ett cancerbesked behövs tid att läka fysiskt, men också att hantera skrämda och oroliga barn, hitta strategier för att leva med sin egen oro och för att hitta balans i den nya situation som råder. För den som levt länge med cancerdiagnos är vetskapen om att tiden tillsammans med anhöriga och egna barnen, kanske väldigt små barn, nog för att varje människa med human människosyn ska inse att den stund som finns kvar i livet kan behöva användas till annat än att söka arbete.

Miljöpartiet röstade emot 180-dagars regeln, som egentligen innebär rätt för arbetsgivarna att säga upp dig. Trygghetssystemet bör utgå från att människor är ansvarstagande, i stället för att misstro människor. Vi rödgröna lade häromdagen ett gemensamt förslag med "en dörr in" som ett första steg i en mer human regeltillämpning i försäkringssystemen.

Att minska utanförskapet kan låta trevligt i regeringens retorik. Dess praktiska konsekvenser i verkligheten är förfärliga. Det räcker nu, regeringen. Er politik slår undan benen för Västra Götalandsregionens folkhälsoarbete. Det får vara slut med att i namn av vissa brister i förra socialdemokratisak regeringens politik, driva igenom förslag som för de flesta människor ter sig som fullständigt omänskliga.

Gunvor G Ericson (MP), ledamot socialförsäkringsutskottet, Riksdagen, ansvarig för folkhälsopolitik i MP:s partistyrelse

Birgitta Losman (MP), regionpolitiker Västra Götaland, första namn på Göteborgslistan till regionfullmäktige 2010

Tillbaka >>

Kultur på recept i Västra Götaland Debattartikeln nedan bygger på en motion av Birgitta Losman m fl till regionfullmäktige i Västra Götaland

Rehabiliteringsarbete är för många människor avgörande för en god hälsa. Som ett led i att utveckla regionens rehabiliterande insatser föreslår vi därför kultur på recept.

Göteborg har ett nytt nationellt centrum som studerar kulturupplevelsers roll för hälsa. Enligt Gunnar Bjursell, professor i molekyl biologi är det redan känt att kulturella upplevelser kan vara en del av läkningsprocessen. Studier både i Sverige och utomlands visar hur man kunnat minska medicineringen och ökat människors välbefinnande. Sambandet kultur – hälsa har bland annat studerats vid Karolinska Institutet i Stockholm av Töres Theorell, professor psykosocial medicin samt av Anci Sandell, musikterapeut och doktorand på Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap i Göteborg. Alla åtgärder som kan leda till bättre hälsa och snabbare tillfrisknande vid sjukdom bör uppmuntras.

Kulturnämnden i Västra Götaland har stöttat BUSKUL- projektet på Drottning Silvias barnsjukhus, där man har tagit helhetsgrepp på kultur i vården. Olika slags artister dyker upp både på rummen och i lekterapin och detta får barnen att må bättre samt påskyndar tillfrisknandet. Det finns också studier som visar att olika typer av kulturell och intellektuell stimulans kan leda till minskad användning av sömnmedel och laxermedel. Patienter och personal känner oftast inte till vikten av sådan stimulans.

Miljöpartiet menar att det är dags att erbjuda fler patienter att ta del av den helande effekten som kultur på recept kan bidra till. Region Skåne blir nu först i landet med att genom ett pilotprojekt pröva kultur på recept med stöd av statliga medel. Skåne ansökte om medel från Socialdepartementet för riktade insatser som syftar till att korta långtidssjukskrivna med hjälp av kulturinsatser. I Västra Götaland skulle målgrupperna, liksom i Skåne, kunna vara patienter inom diagnosgrupper som lätta och medelsvåra depressioner, stress och ångest och långvarig smärta. Ta till vara kulturens läkande kraft och pröva kultur på recept.

Anna Sibinska, (MP) kulturnämnden Västra Götaland

Birgitta Losman, (MP) regionutvecklingsnämnden Västra Götaland

Tillbaka >>

Förbättra kunskapsutbytet mellan skolmedicin och komplementärmedicin

Det skriver Sjuhärads regionfullmäktigeledamot Birgitta Losman och Göran Larsson hälso- och sjukvårdsgruppledare för MP i regionen.

Komplementärmedicin är ett stort antal diagnos- och behandlingsmetoder. I Sverige utövas dessa metoder oftast utanför den skolmedicinska och offentliga hälso- och sjukvårdsapparaten. I dag växer intresset för komplementärmedicinsk behandling hos hälso- och sjukvårdspersonal. Miljöpartiet vill att intresset uppmuntras och att forskningen kring evidensbaserade komplementära metoder stärks. Vi ser också gärna samverkan mellan hälso- och sjukvårdsinrättningar och auktoriserade komplementärmedicinska behandlare.

Det skulle gagna patienterna om det fanns en utvecklad dialog och en naturlig kommunikation mellan företrädare från skolmedicin och komplementärmedicin. Oavsett vad man anser om komplementärmedicin, söker sig tusentals regioninvånare årligen till utövare av komplementära behandlingsmetoder och de allra flesta har ett gott förtroende för denna form av behandling. För exempelvis patienter med smärtproblematik är komplementärmedicinsk behandling ett viktigt komplement till den skolmedicinska diagnosen och kan bland annat minska behovet av smärtlindrande läkemedel.

Vi anser att regionen måste visa en tydligare viljeinriktning i dessa frågor, genom att skapa förutsättningar för en dialog och ökad kommunikation mellan komplementärmedicin och skolmedicin. Detta skulle leda till ett ömsesidigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt förhoppningsvis skapa ett klimat som präglas av intresse och ödmjukhet från bägge parter vilket i förlängningen vore till patienternas bästa.

Birgitta Losman, Bollebygd, regionpolitiker (MP)

Göran Larsson, Lidköping, hälso- och sjukvårdsgruppledare (MP)

Tillbaka >>

Centerpartiet - Sveriges mest desperata parti

När de sakliga argumenten tar slut övergår Centerpartiet till barkbrödsargumentation

Claes Västertegs desperata försök att ge centern en grön image saknar förankring i fakta. Att Centerpartiet inte vill se miljöfrågan i sin helhet märks tydligt med påståendet i BT 6/10 om att svenska koldioxidutsläpp skulle ha minskat sedan 70-talet. De vill inte låtsas om att mycket av svensk produktion har flyttat utomlands. Rapporten ”Koldioxidutsläpp till följd av Sveriges import och konsumtion” från KTH visar att Sveriges koldioxidutsläpp är uppemot dubbelt så höga, 12 ton per person och år om man räknar med de utsläpp vi orsakar jämfört med om man bara räknar utsläpp inom Sveriges gränser. Miljöpartiet föredrar att ta ett helhetsgrepp och ta ansvar för de utsläpp Sverige orsakar.

Kanske har något förändrats med Centerpartiet. Nuvarande miljöminister Andreas Carlgren (C) skrev 1999 i ett pressmeddelande att "Motorvägssamhället tillhör historien". Idag försvarar han och Centerpartiet klimatfientliga investeringar såsom Förbifart Stockholm som är Sveriges största motorvägssatsning någonsin samt bred motorväg genom hela Skaraborg.

En viktig skillnad mellan Centerpartiet och Miljöpartiet är att vi är beredda att göra de prioriteringar som krävs.  Fakta är att centerns ihärdiga strävan efter samhällsekonomiskt olönsamma motorvägar hindrar dem från att genomföra just de åtgärder som de anklagar MP för att inte vilja göra. Att välja bort onödiga motorvägsprojekt ger oss ekonomiskt utrymme att investera i tjälsäkring, cykelinfrastruktur och järnväg.

Miljöpartiet delar Centerpartiets uppfattning om att bilarna ska gå på icke-fossila bränslen. Skillnaden är att vi, med utgångspunkt i kända fakta om miljö, klimat, trängsel och hälsa, vet att det inte räcker. Vägverket anger att maximalt 1/5 av oljereduktionen till 2020 kan åstadkommas genom byte av drivmedel. Miljöpartiets utgångspunkt är planetens ekologiska förutsättningar.

Några av våra politiska förslag inom infrastruktur och trafik är: · Tjälsäkra vägarna i regionen · Storsatsning på omlastningsterminaler för lastbil/järnväg · Inför det lagkrav på alkolås i alla nya bilar Åsa Torstensson ihärdigt motarbetar · Storsatsa på cykelinfrastruktur i den regionala planen · Avståndsbaserat reseavdrag för att ge kollektivtrafik- och cykelresenärer likvärdiga villkor som bilisterna · Låt trängselavgifter i Göteborg gå till utbyggnad av kollektivtrafik · Återinför det stöd till spårfordon som regeringen dragit in · Hindra regeringen från att genomföra den föreslagna avregleringen av kollektivtrafiken, där regeringen helt bortsett från möjligheterna att exempelvis utveckla biogasproduktion och drift i regionerna.

Miljöpartiet går till val 2010 på en konkret, trovärdig politik för bättre klimat och starkare ekonomisk utveckling. Vi ber Dig som läsare om förtroende att få mandat att genomföra våra förslag.

Tillbaka >>

Sluta prioritera män med bil

Det är väl dokumenterat att de som åker mest bil är män, medan de som åker mest kollektivt är kvinnor och låginkomsttagare. Det förslag till plan för regional transportinfrastruktur för perioden 2010-2021 som kommer beslutas i höst visar ingen förbättring på jämställdhetsområdet.

Regeringen har i plandirektiven bakbundit Västra Götaland genom att kräva minst 50 % vägsatsningar. Till råga på allt har manligt dominerade kommunalförbund, i synnerhet utanför Göteborgsområdet, vägrat anpassa sig till moderna trafikmönster och klimatkrav. Deras krav har gjort att Västra Götalandsregionens planförslag föreslår dubbelt så stora resurser till åtgärder för privatbilism som till kollektivtrafik- och järnvägsåtgärder. Detta är bakåtsträvande ur både miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt men också ett svek mot kvinnorna.

Det är lätt att tala om behovet av kvinnors och mäns lika villkor, men jämställdhetsanalysen tycks inte följa med när begränsade resurser ska fördelas. Vill politiken jobba med att stärka kvinnor som grupp måste pengar prioriteras på det transportsätt som kvinnor i större grad nyttjar.

75 % av alla bilar i Sverige är registrerade på män som också står för 75 % av allt bilkörande mätt i personkilometer. Två tredjedelar av de billösa hushållen utgörs av kvinnor. Dagens utformning av reseavdrag subventionerar den bilkörning en manlig majoritet står för och män gör 2/3 av skatteavdragen. Att reseavdraget istället baserades på avstånd skulle gynna jämställdheten.

Västra Götalandsregionen och regeringen har hittills ignorerat detta faktum att kvinnors och mäns resmönster skiljer sig åt. Om man på allvar vill ta hänsyn till kvinnors resevillkor bör kollektivtrafiken och järnvägssatsningarna prioriteras i förslaget till transportplan.

Birgitta Losman, Västtrafiks Ägarråd (MP)

Karin Svensson Smith, (MP) riksdagsledamot trafikutskottet

Tillbaka >>

Nära fågelvägen - men långt med Västtrafik

Bilen norm i vårdsvalssystemet

I de större orterna har många blivit föreslagna en vårdcentral som ligger längre bort om man har annat transportmedel än bil. Birgitta Losman ifrågasatte detta på dagens Regionfullmäktigemöte. - Det är anmärkningsvärt att Västra Götalandsregionen vid utskick till samtliga regioninvånare med erbjudande om vårdcentral inte ens infogat en länk till Västtrafiks reseplanerare, säger Birgitta Losman. - Det visar med all tydlighet att bilen är norm och kollektivtrafik ett undantag i samhällsplaneringen, säger Birgitta Losman. FÖR VIDARE INFORMATION: Birgitta Losman (mp) 0703 67 95 80

Tillbaka >>

Trängselavgifter och Västlänken – en delseger!

Den 18 augusti presenterades utan någon förvarning ett förslag till ett infrastrukturpaket för Västsverige.

Vi kan ha mycket synpunkter på hur paketet tillkommit, men vi tänkte nu koncentrera oss på innehållet. Efter att ha talat om att vi måste införa trängselavgifter i många år ser vi med glädje att fler nu inser behovet. Utformningen av avgifterna måste dock vara trafikstyrande med syfte att maximera miljönyttan. Snart kommer vi förmodligen se ett reptrick i den högre skolan när många som tidigare motarbetat förslaget kommer att framställa det, som att de HELA tiden kämpat för detta. Ja, det kommer nog framstå som att det var deras förslag.

Bra med förslaget till paket är att intäkterna av trängselavgifterna i huvudsak ska gå till Västlänken; tågtunneln under Göteborg. Västlänken är en förutsättning för att vi ska klara av att öka kollektivtrafikandelen i Göteborg från 20 % till 40 %. I paketet ryms också åtgärder för en ny Göta Älvbro, den enda spårvagnsförbindelsen till Hisingen samt satsningar på kollektivtrafikåtgärder.

Även Stockholm har ett förslag till trafikpaket i höst och kommer konkurrera med Göteborgspaketet om statliga medel. Eftersom Stockholmspaketet innehåller enorma satsningar på vägtrafik med Förbifart Stockholm i fronten är vårt paket att föredra. Göteborgspaket har tyngdpunkten precis tvärtom, de största summorna går till spår och kollektivtrafik och den mindre delen till bilprojekt. Vi tolkar Göteborgspaketet som att klimathotets verklighet äntligen trängt in i fler partier. Vi ställer oss därför bakom den huvudsakliga inriktningen i paketet för att processen med delarna ska kunna fortsätta.

Själva konstruktionen av paketen är ju sådan att alla ska få nått, men oftast finns det något man inte vill ha. För Miljöpartiets del är det tydligt vad vi inte vill ha - Marieholmstunneln. Att i samma paket som kollektivtrafiksatsningar också föra in en ny älvtunnel för bilar blir kontraproduktivt. Att kollektivtrafiksatsningens effekt till stor del försvinner med satsning på Marieholmstunneln syns på de låga förväntningar för trafikminskning som Vägverket presenterat. Vägverket räknar med att trafiken endast kommer att minska med 5-10 % jämfört med införandet av trängselavgifter i Stockholm som gav en trafikminskning på 20 % Det finns heller inga exempel på städer i världen där man varaktigt lyckats bygga bort bilköer! Genom att införa trängselavgifter och bygga ut kollektivtrafiken behövs helt enkelt inte biltunneln.

Paketets konstruktion är sådan att vi bara kan ta det i sin helhet eller förkasta det och där är vårt dilemma. Vi har ju sagt att det inte räcker att börja göra rätt, vi måste sluta göra fel också. Våra fullmäktigegrupper i regionen och i Göteborg har beslutat att säga ja till att gå vidare med paketet. Det finns dock fortfarande många obesvarade frågor som skall snabbutredas under hösten. Miljöpartiet beklagar övriga partiers ovilja att upphöra helt med klimatfientliga satsningar som Marieholmstunneln, men välkomnar det stora steg i rätt riktning som trängselavgifter och byggstarten på Västlänken innebär. Det är en delseger, men en stor och viktig sådan.

Kia Andreasson, Kommunalråd Göteborg

Birgitta Losman, ledamot Beredningsgruppen för regionutveckling

Karin Svensson Smith, Riksdagsledamot MP

Tillbaka >>

Meddelande särskilt till den som bryr sig om kommande generationer: Vill Du ha klimatpolitik? Om nej - kryssa Marit Paulsen (fp), Gunnar Hökmark (m), eller annan olämplig företrädare för EUs tillväxt och upprustningspolitik. Om Du säger ja till en långsiktig klimatpolitik, välj Miljöpartiet

- Rösta grönt 7 juni!

Tillbaka >>

Europaparlamentsvalet handlar om ideologi

När retoriken flödar fritt är det lätt att få en bild av att det inte är någon skillnad på de svenska kandidaterna till EU, men EU-valet handlar om ideologi. Partierna har olika syn på vad som skapar ekonomisk utveckling, fred och säkerhet och vilka som ska omfattas av visionen om fri rörlighet. Jag är stolt över att tillhöra ett parti som sätter etiska och sociala krav i handelsrelationer högt på dagordningen. Som ser att WTO:s regelverk och EU:s handelspolitik måste förändras. Bistånd är viktigt och ska öka (inte minska som moderaternas biståndseffektiviseringar i praktiken ofta innebär). Men bistånd är inte tillräckligt. Utan schyssta handelsrelationer och handelsvillkor - ingen hållbar ekonomisk utveckling i världen. Därför bör den som är intresserad av rättvis handel titta på hur partiernas ledamöter röster i parlamentet i just dessa frågor.

Fred och säkerhet skapas inte med hjälp av vapen och vapenskrammel. Det hör jag många ansluta sig till i retoriken i debatterna som just nu pågår inför EU-parlamentet. Men när partiernas representanter trycker på voteringsknapparna syns de idelogiska skillnaderna i konkreta politiska beslut. När Miljöpartiet röstade mot Lissabonfördraget i Sveriges riksdag tog vi ställning för ett mer hållbar Europasamarbete. Och det finns fler runt om i Europa som var och är skeptiska till det nya fördraget. Och vi röstar mot att EU ska bygga samarbetet på militär upprustning. Vi lägger hellre begränsade ekonomiska resurser på ekonomiska investeringar i grön teknik - som ger jobb och ekonomisk utveckling. De så kallade liberalerna pratar om handel som grund för internationellt samarbete, men röstar i praktiken för fortsatta handelshinder mot tredje världen och för miliitär makt som bas för Europasamarbetet. Det är varken särskilt liberalt eller långsiktigt. Och definitivt ingen fredspolitik.

Den gröna gruppen är stark och samarbetsinriktad. Det ger gröna avtryck i EU-politiken. Men det behövs fler gröna röster i Europa, som motvikt till de växande konservativa grupperingarna, där moderaterna och kristdemokraterna ingår och de så kallade liberala grupperingar där bland annat folkpartiet ingår.

Det är också viktigt att granska hur Centerpartiet har röstat i klimatfrågor och när det gäller transportpolitik. Centerpartiet som gärna profilerar sig som ett grönt parti, röstade i EU mot förslag om skärpt CO2-skatt på bilar. Och är ett parti som på fullt allvar tror att man kan prata om hållbara transporter och samtidigt fortsätta att subventionera nya motorvägsprojekt och flygtrafik med skattemedel. För att inte tala om kärnkraft som energikälla. Centerpartiet vill dock helst inte bryta uran i Sverige - det ska helst göras någon annanstans. Snacka om dubbelmoral.

När det gäller den fria rörligheten fick jag senast i en debatt idag bevis på junilistans rädsla för att "de andra" ska komma och ta jobben. Miljöpartiet ser migration som naturligt och vill ha ett öppet och välkomnande Europa som det är lätt att söka arbete i. Och som har en generös asylpolitik. Den politik som förs i den rika delen av världen har i hög grad orsakat de ekonomiska, politiska och klimatmässiga problem som finns utanför EU. Fri rörlighet för människor kan inte bara gälla innanför EU:s gränser. Vi måste vara solidariska med människor i hela världen och dessutom behöver Europa fler människor som vill bo och arbeta här eftersom vi har en demografisk utveckling där en hög andel av befolkningen snart kommer att ha hög ålder.

Handelspolitik, fred- och säkerhet och fri rörlighet är exempel på frågor där den grundläggande ideologin skiljer sig mycket mellan partier. För Miljöpartiet är rättvis handel, nedrustning och ett öppet och välkomnande Europa centrala frågor, i vår idelogi och i vår dagliga politik. Och när det gäller klimatfrågan är vi det enda partiet i Sverige som fullt ut driver att göra de prioriteringar som krävs för att vända klimatkrisen. Det räcker inte att börja göra rätt, man måste sluta göra fel också. Och för det krävs politiskt mod.

Den som vill ha en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar politik i EU-parlamentet: kolla hur Sveriges ledamöter röstat de senaste fyra åren. Och läs gärna om gröna gruppens gemensamma politik The New Green Deal som finns på Europan Green Partys hemsida. Jag tror att Du som väljare kommer att känna Dig nöjd med en röst på Miljöpartiet den 7 juni!

Tillbaka >>

Nyföretagandet leds ofta av män Är det okej att prata om att prioritera kvinnors företagande samtidigt som 75% av nyföretagarinkubatorerna leds av män?

Enkel fråga till regionfullmäktige:

Västra Götalandsregionen har en jämställdhetspolicy som gäller för regionens egna verksamheter. Inom regional utveckling har Miljöpartiet arbetat i regionutvecklingsnämnden för att minska den snedfördelning av olika former av företagsstöd som idag finns mellan män och kvinnor.

Regionutvecklingsnämnden har ett kontinuerligt samarbete med 8 så kallade inkubatorer i Västra Götaland när det gäller att stödja företags möjligheter att utvecklas och växa. Dessa inkubatorers styrelser består i stor utsträckning av män. 75% av styrelseordförandena är män. Innovatum AB har 9 ordinarie styrelseledamöter, varav ingen är kvinna.

Jämn fördelning kvinnor – män i styrelser är ingen garanti för att verksamheten kommer kvinnor till del i högre grad, men för Miljöpartiet är det en självklarhet att tillvarata kvinnors kompetens när det gäller nyföretagande.

Min fråga till regionutvecklingsnämndens ordförande är:

Kan vi se fram emot politiska förslag i majoritetens budget när det gäller att förbättra jämställdheten i styrelserna hos de inkubatorer som regionutvecklingsnämnden har kontinuerligt ekonomiskt samarbete med?

Tillbaka >>

Kärnkraft är dyrt, farligt - och onödigt 2009-02-22

Det skrev gruppledare Tom Andersson, Borås (mp), Birgitta Losman, regionpolitiker (mp) och Max Andersson, riksdagsledamot (mp)

Krafttag.nu, en kampanj driven av organisationen Svenskt Näringsliv, annonserar stort i lokaltidningar runt om i Sverige om nödvändigheten av nya kärnkraftverk i Sverige. Från politiskt håll har framför allt Folkpartiet hakat på, tätt följda av moderater och kristdemokrater och nu har även Centerpartiet rättat in sig i ledet.

Det är emellertid oklart varför Sverige skulle behöva mer – eller ny – kärnkraft. Med svepande formuleringar och brist på fakta målar Svenskt Näringsliv upp en diffus hotbild. Kärnkraft är av oklar anledning nödvändig för att säkra vår framtida välfärd. Kärnkraften – och endast kärnkraften – kan rädda oss från en framtida brist på el påstår de.

Det finns ingen seriös aktör som tror att Sverige skulle drabbas av brist på el inom överskådlig framtid. Sedan slutet av 1980-talet har elanvändningen i Sverige ökat ytterst marginellt, med cirka fyra procent, samtidigt som BNP har ökat med 45 procent. Ingenting talar för att den trenden kommer att brytas.

Tvärtom. Redan idag finns det ett litet överskott av el i Sverige. Uppgifter från Naturvårdsverket och Energimyndigheten visar med all tydlighet att överskottet kommer att öka kraftigt de närmaste 10-15 åren. År 2020 kan Sverige att ha ett överskott av el som motsvarar 60 procent av vad kärnkraften ger idag, 40 terawattimmar (TWh). Snabba och konkreta satsningar på utbyggnad av vindkraftparker och bioenergi i kombination med den ständiga effektivisering som sker genom teknikutveckling möjliggör detta.

Miljöpartiet föreslår, utöver detta, politiska åtgärder för att öka takten både när det gäller effektivisering och nyproduktion av förnybar el. Allt fler rapporter visar att en satsning på mer energieffektivisering fortfarande har stor potential till mycket låga kostnader. Energieffektiviseringsutredningen, som presenterades förra året, visar en potential att minska energianvändningen med 50 TWh. Naturskyddsföreningen ställer sig starkt frågande till behovet av ny kärnkraft i Sverige och menar att satsningar på förnyelsebar energi och energieffektivisering räcker. De undrar också varför Sverige, tvärt emot globala trender, väljer kärnkraften. I ett internationellt perspektiv är kärnkraften en föråldrad lösning som inte passar 2000-talets energipolitik.

Ingenting talar heller för att det skulle vara billigare att bygga ny kärnkraft än att låta den pågående utbyggnaden av vindkraft och biobränslen fortsätta. Solenergi är den energikälla där allra störst potential finns både i tillgång och i sjunkande kostnader vid ökande volymer, vilket bland annat John Holmberg, vicerektor på Chalmers visat. Såväl kärnkraft som vindkraft kräver höga investeringar i ingångsläget, men medan kärnkraften blir allt dyrare att hantera, utvecklas vindkraftens kostnader mot lägre kostnad.

Vi vill också påminna Folkpartiet och Svenskt Näringsliv om att uran är ett fossilt bränsle med förfärliga effekter av uranbrytning. Hittills har detta främst drabbat människor i andra länder. För Miljöpartiet som har solidaritet med människor i världen som grundvärdering är detta oacceptabelt. Nu pågår i det tysta dessutom en utveckling där kärnkraftskramare vill bryta uran även i Sverige. Miljöpartiet kommer i EU och i Sverige verka för att detta inte blir verklighet. Från de 4 borgerliga partierna är det däremot tyst om kärkraftens baksidor: dess miljöeffekter, höga kostnader och kopplingar till militära ändamål.

Mot bakgrund av detta är det uppenbart att kärnkraften varken behövs eller är önskvärd i Sverige i framtiden. Med en regering som vågar utveckla hållbara energislag, kommer det att finnas gott om el för svenska hushåll och industrier. Den nuvarande regeringen har i energiuppgörelsen börjat göra lite rätt, det finns satsningar på hållbar energi i uppgörelsen. Problemet är att regeringen vägrar sluta gå åt fel håll. Resultatet blir en splittrad energiuppgörelse som kommande generationer får betala priset för.

Max Andersson (mp)

Tom Andersson (mp)

Birgitta Losman (mp)

Tillbaka >>

Presentation i medlemsomröstningen, Birgitta Losman: deltidspolitiker Västra Götalandsregionen, egen företagare, ledamot i Miljöpartiets internationella kommitté, född 1972 i Göteborg, har tre barn. 2009-01-20

Så här vill jag svara väljare som undrar varför de ska rösta på oss: Det behövs politiska beslut för att nå hållbar utveckling. Miljöpartiet är det parti som är berett att fatta sådana beslut. Medan andra partier snackar, är Mp det parti som står redo att göra de ekonomiska och politiska prioriteringar som krävs. Barnen, barnbarnen, världen utanför EU och de ekologiska förutsättningar som ekonomisk och social utveckling bygger på, behöver politiska företrädare i EU. Miljöpartiet är det parti som ser över generationsgränserna. Vi vet att ekologin sätter ramarna och låter inte politiken stanna vid EUs gräns.

Några viktiga valfrågor för mig:

· Hjälp dem som kommer drabbas av klimatförändringarna – fattiga i världen drabbas värst

· Minskad och förändrad konsumtion – det är en myt att tro att vi kan fortsätta att öka den materiella konsumtionen.

· Minskade utsläpp från vägtransporterna – Pär Holmberg från SMHI kräver 100 % reduktion av CO2. Pragmatiska Miljöpartiet nöjer sig med att bara kräva minst 80% reduktion, men den ska ske snabbt! Övriga partier i Sveriges låtsas att små minskningar räcker. Det är att vilseleda väljarna, både ekonomiskt och ekologiskt. Ju längre vi väntar, desto dyrare blir det.

· Mindre flyg och mer järnväg. Samordnade biljettsystem för järnväg.

· Hållbar energipolitik

· Tobinskatt/CTT på valutatransaktioner.

· Rätt till nationell alkoholpolitik och samarbeta för en restriktiv nivå på alkoholpolitiken inom EU.

· EU-krav på tydlig märkning av produkter som innehåller miljö- och hälsofarliga kemikalier och förbud mot azo-färger i mat

· Använd jordbrukspolitiken för att ställa om till ekologisk odling, förbättrat djurskydd och minskade transporter i livsmedelssektorn.

· Minskad köttkonsumtion.

· EUs institutioner ska föregå med gott exempel när det gäller offentlig upphandling av ekologiska och rättvist/etiskt producerade varor.

· En välkomnande grön asyl- och migrationspolitik.

· EU-program, strukturfonder och kreditinstitut ska ha tydliga klimatkriterier för sina beslut. Idag styrs många beslut som rör medel till Sverige av indirekt, indirekt valda gubbar utan kompetens när det gäller helhetssyn och klimatpolitik.

Tillbaka >>

Björklund - en säkerhetsrisk 2009-01-21

Vi växte upp under kalla krigets skugga. Matades med hotet från Ryssland. Och med dess motbild: friheten och välfärdens Västeuropa. Upprustningen var stor, kärnvapenhotet växte. Det gjorde också folkrörelserna mot krig och upprustning. Allt fler insåg att man inte kan skapa en fredlig värld med fler vapen. Detta banade väg till en mer modern säkerhetspolitik. Miljöpartiet var pådrivande i att Sverige skulle ta ställning för ett utvidgat säkerhetsbegrepp. Och längtan efter en annan världsordning och fred var en viktig drivkraft för många av oss att engagera oss politiskt.

Men nu har någonting hänt i svensk politik. Folkpartiet har i populistisk anda uppfattat att många upplever situationen i Ryssland som hotfull. All respekt för det, men att möta denna rädsla med utspel kring starkare svensk vapenmakt ger uttryck för ett ålderdomligt sätt att se på säkerhet.

Miljöpartiet vill i stället se rättvisare handelsrelationer, politiska relationer präglade av ömsesidig respekt och arbete för att kvinnor ska få stärkt makt över sin vardag och över politiken. Vapenskrammel kommer inte att leda till en fredligare värld. Inte upprustning heller. Och en bra konkret politisk åtgärd från folkpartiets sida är att sluta förespråka utbyggd kärnkraft, eftersom dess koppling till militära ändamål, liksom säkerhetsrisker även vid civil användning är ett reellt hot. Sverige kan här välja att gå före och visa på alternativa lösningar.

Björklunds utspel visar att regeringen är splittrad i synen på säkerhetspolitik och att det saknas en långsiktig linje i utrikespolitiken. Upprustning är fel väg att gå om vi vill öka säkerheten i världen.

Birgitta Losman, regionpolitiker (mp) och sammankallande i Miljöpartiets internationella kommitté

Bodil Ceballos, riksdagsledamot (mp) och ledamot utrikesutskottet

Tillbaka >>

Genmanipulering hotar eko-maten 2009-01-01

Strax innan jul kom larm om att stora partier fläskkött från Irland innehöll höga halter av dioxin. Orsaken misstänks ha varit utblandning av spillolja i djurfodret. Kvaliteten på djurfoder och djurhållning skiljer sig generellt åt mellan svensk och utländsk djuruppfödning och händelsen har aktualiserat krav på ursprungsmärkning av kött. Ursprungsmärkning ger också en indikation på inblandning av genmanipulerade organismer (GMO) i produktionen och är därför viktigt för alla som värnar om utbudet av ekologiska livsmedel.

Efterfrågan på ekologiska livsmedel har ökat med raketfart de senaste åren och 2007 var marknadstillväxten 25-30 procent. Konsumenternas medvetenhet bidrar till en stadig tillströmning av nya eko-varor på butikshyllorna. En ökande odling av GMO i Europa hotar nu att på sikt omöjliggöra ekologiskt jord- och lantbruk. Även om GMO-maten kan samsas med den ekologiska på butikshyllan gäller inte samma sak i naturen. Pollen flyger med vinden eller liftar med bin. Fåglar flyttar frön och transportörer tappar produkter. Föroreningsrisken är överhängande och drabbar främst de ekologiska lantbrukarna som riskerar hela sin ekonomi när de får sin odling förorenad av GMO och därför inte kan sälja sin skörd som ekologisk.

När EU-lagstiftningen om att mat som innehåller GMO måste märkas trädde i kraft 2004 försvann en stor del av genmaten eftersom konsumenterna inte ville köpa den. Enligt en färsk studie är 72 procent av svenskarna negativa till produkter som innehåller genmanipulerade grödor. Men genmaten smyger sig fortfarande in på butikshyllorna. Anledningen är att EU-lagstiftningen om märkning inte innefattar animaliska livsmedel som ägg, kött och mjölk som producerats med genmanipulerat djurfoder. Inom de allra flesta EU-länder förutom Sverige och Finland är användningen av genmanipulerat djurfoder snarare regel än undantag. Uppskattningsvis är nära 80 – 85 procent av allt djurfoder som säljs inom EU märkt med att det innehåller genmanipulerade grödor. Genmaten finns kvar i butiken, men konsumenterna ges ingen möjlighet att påverka.

Den svenska köttproduktionen var helt GMO-fri fram till 2006. Då beslutade sig Sveriges största köttproducent Swedish Meats och Sveriges största foderimportör Lantmännen för att tillåta GMO. Strax efter öppnade lantbrukarnas riksförbund LRF upp för kommersiell odling av genmanipulerade grödor i Sverige mot både de flesta bönders och konsumenters vilja. Fortfarande är en mycket liten andel av den svenska köttproduktionen GMO-baserad men det finns en uppenbar risk att den med tiden ökar. För att ge konsumenterna möjligheten att påverka utvecklingen måste animaliska produkter inkluderas i EU-lagstiftningen om märkning. Miljöpartiet har tillsammans med S och V lagt en riksdagsmotion om att allt kött ska ursprungsmärkas. I väntan på en utökad EU-lagstiftning kan ursprungsmärkningen fungera som en fingervisning för de konsumenter som vill ha kvar de ekologiska livsmedlen på butikshyllorna.  

Birgitta Losman, ledamot för Miljöpartiet i Västra Götalands regionfullmäktige

Tina Ehn, riksdagsledamot för Miljöpartiet i miljö- och jordbruksutskottet

Tillbaka >>

Cykelinfrastruktur in i den regionala vägplaneringen! 2008-11-20

Cykelinfrastrukturen måste in i regionens arbete med åtgärdsplanering.

Cirka hälften av alla bilresor är kortare än fem km. Två tredjedelar av befolkningen har mindre än 10 km till arbetsplatsen. Ungefär hälften av befolkningen har mindre än 5 km. Den viktigaste åtgärden för att öka cykelresandet är att utveckla förbättrad infrastruktur för cyklister. Ett fel som länge gjorts när det gäller cykelinfrastruktur, är att den särbehandlats i stället för att integreras i moderna trafiklösningar.

Majoriteten i Västra Götaland har i budget 2008 fastslagit att ”Den framtida utbyggnaden av transportsystemen måste skapa bästa möjliga förutsättningar för att en ökad andel av resandet och transporterna kan ske med minsta möjliga miljöbelastning. Som enda prioriterade mål inom området infrastruktur anges: Behovet av fossila bränslen ska minska.

Regeringen betonar i infrastrukturproposition 2008/09:35 (s 149) att åtgärder som leder till ökat resande med cykel bidrar till att uppnå flera samhällsmål: minskad miljöpåverkan, minskad trängsel, positiva effekter på folkhälsan samt mer utvecklad turistnäring. Regeringen gör därför bedömningen att det är motiverat att överväga vilka insatser som ska göras för att förbättra cykelresandet, under det arbete med åtgärdsplanering som för närvarande pågår.

Miljöpartiet menar att regionen hittills inte i tillräckligt hög grad beaktat cykelinfrastrukturens potential i Västra Götaland, kanske för att så många stora järnvägs- och vägprojekt dominerat debatten i många kommuner, och även i regionen. Vi vill därför ge ett tilläggsuppdrag till regionutvecklingsnämnden att särskilt lyfta upp behov inom cykelinfrastrukturen. Cykelinfrastruktur berör i många fall enskilda kommuner, men det finns även en mängd exempel på där behovet av cykelförbindelser korsar kommungränser och därmed i högre grad blir en regional angelägenhet. Vi menar också att potentialen att påverka utsläpp, trängsel och folkhälsa är så stor, att frågan bör lyftas inom ramen för Västra Götalandsregionens regionala utvecklingsuppdrag. I uppdraget bör ingå att ta fram möjliga åtgärder inom tätort, tätortsnära och längre sträckor, för att synliggöra att cykelinfrastruktur inte endast är viktigt inom större tätorter, utan även är en förutsättning för att kunna förflytta sig hållbart till kollektivtrafikhållplatser på landsbygd, till turistmål och arbetsplatser eller fritidssysselsättningar i närområdet. Uppdraget bör genomföras så att resultatet ingår i det ställningstagande som skickas från Västra Götaland till regeringen inför den kommande propositionen där objekt för infrastruktursatsningar ska fastställas.

Miljöpartiet gör bedömningen att detta uppdrag ligger väl i linje med Västra Götalandsregionens prioriterade mål att minska behovet av fossila bränslen samt har god överensstämmelse med Vision Västra Götaland, antagen av de 49 kommunerna och regionen.

Miljöpartiet föreslår Regionfullmäktige besluta

att regionutvecklingsnämnden i enlighet med motionens intentioner ges i uppdrag att via samarbetet med kommunerna i Beredningen för regional utveckling, särskilt lyfta upp och redovisa åtgärder för att öka andelen cykelresor i Västra Götaland.

Birgitta Losman (mp)

Stefan Kristiansson (mp)

Göran Larsson (mp)

Tillbaka >>

Motion om att undvika ohälsosamma transfetter 2008-11-15

Industriellt framställda transfetter är skadliga för människors hälsa. Många halv- och helfabrikat, t.ex. industribakat bröd, såser, glass, kakor och färdigrätter av olika slag innehåller industriellt härdat fett i stället för naturligt fett som kallpressad olja eller smör. Delvis härdat fett är flytande fett som gjorts fast genom kemisk behandling med bl.a. nickelspån, vätgas, värme och tryck i reaktorer. De flesta vegetabiliska fetter är flytande i sitt naturliga tillstånd. När de härdas får livsmedelsindustrin ett fast fett som är lättare att använda än flytande. Det delvis härdade fettet har under processen fått ett innehåll av skadliga transfetter samtidigt som det förlorat viktiga näringsämnen. Utarmningen av näringsämnen ger samtidigt produkten en längre hållbarhet, bra för industrin och handeln men dåligt för människors hälsa.

Transfetter i kosten ökar risken att drabbas av hjärtsjukdom, insulinresistens och försämrat immunförsvar. Transfetter kan också orsaka fosterskador och ger bröstmjölk med en sämre kvalitet. Studier kring detta har presenterats i New England Journal of Medicine och i den danska läkartidningen. Nu senast presenterades en stor fransk studie om bröstcancer vilken föranledde IARC, – International Agency for Research on Cancer – som är Världshälsoorganisationens center för cancerforskning, att utfärda en varning för transfetter. Det finns även rapporter från USA som talar för att transfetterna kan förorsaka fler dödsfall än vad som sker i trafiken varje år.

Det är viktigt att skilja på naturliga transfetter som kommer från idisslare och de kemiskt framställda. De naturliga transfetterna i smör och animaliskt fett påverkar inte risken för t.ex. hjärtsjukdom. De förekommer i mindre mängder av det totala fettet, cirka 6 procent, medan industrihärdat fett kan innehålla upp till 60 procent transfett.

Den amerikanska motsvarigheten till Livsmedelsverket, FDA (Food and Drug Administration) har utfärdat en varning för transfetter från industrin. USA har infört en obligatorisk märkning av transfetter på konsumentförpackningar, och staden New York har infört ett förbud för transfetter i restauranger. I Danmark har man genom lagstiftning kraftigt begränsat användningen av transfetter. Från 2003 får högst 2 procent av fettmängden i livsmedel som produceras i landet eller som importeras, bestå av transfettsyror. EU har inte satt sig emot Danmarks åtgärder mot transfetter, men ännu finns inget EU-beslut om att införa ett motsvarande förbud.

Det svenska Livsmedelsverket har hittills valt att passivt invänta ett eventuellt EU-beslut och till dess förlita sig på frivilliga insatser från industrin. Vi anser dock att det finns anledning för Västra Götalandsregionen att uppmärksamma frågan. Dels genom att föregå med goda exempel i de egna verksamheterna, genom att sluta servera mat innehållandes transfetter. Men också genom att ge ett särskilt uppdrag till Folkhälsokommittén att tillsammans med kommunerna informera om och minska användandet av transfetter.

Mot bakgrund av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta:

att den mat som serveras inom Västra Götalandsregionens verksamheter ska vara fri från skadliga transfetter.

att Västra Götalandsregionen vid framtida upphandlingar skriver in i upphandlingsavtalen

att maten som serveras ska vara fri från transfetter.

att Folkhälsokommittén ges i uppdrag att initiera projekt för att tillsammans med kommunerna informera om och minska användandet av transfetter.

Göran Larsson (mp)

Birgitta Losman (mp)

Tillbaka >>

Rätt färg på fisken

Det kan inte ha undgått någon att situationen för många av våra traditionella matfiskar är allvarlig. På grund av en kombination av allt effektivare fiskebåtar och brist på övergripande helhetsansvar har biomassan för fiskar som exempelvis torsk, ål och hälleflundra minskat dramatiskt i våra hav. Faktum är att mer än hälften av jordens kommersiella fiskbestånd är överfiskade och att många av våra vanliga matfiskar hotas av utrotning eller kollapsade bestånd. I europeiska vatten är hela åtta av tio fiskbestånd överfiskade. Artutrotning är en icke-reversibel process. En art som låt oss säga uppstod för 10 miljoner år sedan riskerar att försvinna från jordens yta för alltid då den utrotats. Att en fiskart försvinner eller minskar kraftigt har även mer långtgående konsekvenser genom att det riskerar att rubba den ekologiska balansen i havet och därmed påverka en mängd andra växter och djur.

Många av arterna skulle relativt lätt kunna återhämta sig om man införde ett fiskestopp under några år. Medan arbete med internationella beslut om fiskestopp pågår bör Västra Götalandsregionen föregå med gott exempel och som konsument ta ansvar genom att visa att vi inte accepterar nuvarande situation för många av våra fiskarter. Världsnaturfonden (WWF) har tagit fram en listning för olika fiskarter där man har klassat olika arter med antingen röd färg (Låt bli), gul färg (Tänk efter) eller grön färg (Smaklig måltid).

Arter indikerade med röd färg bör man helt undvika att konsumera. De med gul färg kan vara hotade eller fiskas med miljöskadliga redskap och ska därför bara konsumeras i undantagsfall. Fiskarter med grön färg kan konsumeras utan några större problem. Som alltid bör man eftersträva en produkt med kort transporthistorik.

Västra Götalandsregionen bör följa ett flertal kommuner och stjärnkockars initiativ och ta ett principbeslut om att följa denna märkning och därmed sluta servera rödlistade arter och enbart servera gullistade i undantagsfall. Beslutet bör, förutom vid bespisningar vid sjukhus, skolor och dylikt, självfallet även gälla vid representationer och olika tillställningar i regionens regi. Det finns många goda matfiskar som inte utgör något ekologiskt hot att njuta av, så som sill, hoki, gråsej och alaska pollock.

Miljöpartiet föreslår därför Regionfullmäktige:

Att vår verksamhet slutar servera fisk som enligt WWF är rödlistad.

Att beslut om servering av gullistad fisk i regionens verksamhet måste kunna motiveras och endast får ske i undantagsfall.

Att dessa villkor skrivs in i framtida upphandlingar av livsmedel.

Birgitta Losman (mp)

Stephan Gyllenhammar (mp)

Motion Fritidskort från kl. 14 2008-11-10

Skolkortet ger skolelever rätt till resor med Västtrafiks fordon mellan hemmet och skolan och finansieras av kommunerna. Villkoren varierar mycket beroende på var man bor och eleverna har svårt att förstå varför de ges olika möjligheter att resa efter skolan. Många unga kompletterar idag skolkortet med Fritidskortet för att kunna resa till fritidsaktiviteter.

Fritidskortet är ett kort för de under 20 år, för resor på kvällar efter kl. 16.00, dygnet runt på helger och större skollov. Problem uppstår i att elever ofta slutar skolan före kl. 16.00. Alternativen är då att vänta till klockan blivit 16.00 innan du kan åka på träning eller till en kompis eller hoppa över en fritidsaktivitet.

Utan merkostnader bedömer vi att man kan låta Fritidskortet gälla tidigare på dagen och kan då låta ungdomar starta eftermiddagsresor tidigare. Därmed fylls bussar och tåg bättre när det ej är högtrafik och färre ungdomar påbörjar sin resa kl. 16 när högtrafiken infaller. Att Fritidskortet skulle gälla från kl. 14.00 stämmer även bättre överens med de tider många elever slutar skolan för dagen.

För att ge eleverna i olika kommuner samma möjligheter till fritidsaktiviteter är det önskvärt att Fritidskortet utökas till att gälla tidigare på eftermiddagen.

Med anledning av ovanstående föreslår Miljöpartiet Regionfullmäktige:

Att regionutvecklingsnämnden ger Västtrafik i uppdrag att göra Fritidskortet gällande från kl. 14.00

Soili Brunberg (mp)

Birgitta Losman (mp)

Tillbaka >>

Interpellation till Leif Blomqvist, styrelseordförande i Västtrafik AB: - Vad händer när statsbidragen till spårvagn och tåg försvinner

Regionstyrelsen tog den 18 november beslut om investeringar i tågfordon för Västtrafik AB. Ett beslut som Miljöpartiet varmt välkomnar, liksom beskedet att staten går in med delfinansiering via det så kallade statsbidraget till rullande materiel. Idag uppgår statsbidragsramen till cirka 400 miljoner kronor årligen totalt i Sverige. I den infrastrukturproposition som presenterats av regeringen under hösten konstaterar regeringen att statsbidrag till rullande materiel ska avskaffas (sid 147). "När de medel som riksdagen tidigare beslutat ska gå till detta ändamål är slut avskaffas möjligheten att ge statbidrag till anskaffning av fordon.” Miljöpartiet föreslår däremot i riksdagen att statsbidraget till tåg och spårvagn (s k rullande materiel) räknas upp kraftigt. Vi föreslår en höjning till nära 700 miljoner kronor årligen.

Vi har blivit informerade om att det finns en oro och en diskussion hos trafikhuvudmännen, däribland Västtrafik AB, när det gäller regeringens förslag. Självklart är det olyckligt att besked om neddragna statsbidrag kommer i en tid när klimatfrågan gör stora satsningar på spår och spårtrafik helt nödvändig. Det är viktigt att regionfullmäktiges ledamöter har god kunskap om ekonomiska förutsättningar att klara investeringar framöver. Vi vill därför genom denna interpellation lyfta frågan om hur vi i framtiden ska klara finansieringen av nödvändiga inköp av fordon, även om den nu pågående upphandlingen inte berörs av neddragningen.

Mina frågor till Leif Blomqvist, Västtrafiks styrelseordförande, är:

1. Hur ser du på effekterna av ett indraget statsbidrag för rullande materiel när det gäller Västtrafik AB?

2. Bör regionen gentemot nationell nivå påtala vikten av ett bibehållet statsbidrag till rullande materiel, för att om möjligt få till stånd en ändring i det förslag som lagts fram av regeringen?

Birgitta Losman, (mp)

Tillbaka >>

Miljöpartiet presenterar satsning på skolhälsovård i budgetmotionen

400 miljoner på förbättrad elevhälsa!

Medan regeringen intagit en avvaktande attityd när det gäller skolhälsovården, väljer Miljöpartiet att satsa 400 miljoner för ökad elevhälsa. Miljöpartiet förstärker kommunernas arbete med elevhälsa genom att avsätta 400 miljoner i budgetmotionen till riksdagen, inom ramarna för vår storsatsning på att komma till rätta med psykisk ohälsa. Varje kommun får i Miljöpartiets förslag en schablonmässig ersättning utifrån elevunderlaget, som de kan välja att använda till kuratorer, skolsköterskor, skolläkare eller skolpsykologer på det sätt de finner bäst. Satsningen beräknas ge 800 tjänster i landet.

Vi menar att det är viktigt att elever har god tillgänglighet till skolhälsovården och känner till hur de kan komma i kontakt med rätt person när de har problem med sin psykiska och fysiska hälsa. Detta ger ökad trygghet. Miljöpartiet anser också att elever oavsett vilken skola de väljer, har rätt till en bra skolhälsovård. Miljöpartiets satsning underlättar för skolorna att prioritera elevernas hälsa.

Satsningarna på skolhälsovården, liksom arbetet med att skapa en skola där eleverna är sedda och känner sig respekterade är hörnpelare i Miljöpartiets politik för en utvecklande och trygg vardag i skolan. Vi tror mer på detta arbetssätt än på hårda tag och fler betyg långt ner i åldrarna.

Thomas Nihlén, Socialutskottet riksdagen (mp) Birgitta Losman, regionpolitiker Västra Götaland (mp)

Tillbaka >>

Replik Leif Blomqvist Västtrafiks styrelseordförande Borås Tidning 23 september -08:

Byt regering och satsa på tågtrafiken!

Leif Blomqvist, Västtrafiks styrelseordförande (s) har en positiv och trevlig artikel om resandeutvecklingen för Västtrafik AB i BT 23/9. Det ligger något i det som Blomqvist skriver. Det finns en stark framtidstro när det gäller kollektivtrafiken och dess viktiga funktioner för växande arbetspendling, klimathänsyn och minskad trängsel i trafiken. Blomqvist undrar avslutningsvis om det kan bli bättre. Svaret är ja:

*med en annan regering kan vi äntligen prioritera järnväg i stället för väg i Västra Götaland

*med en annan regering kan vi tillsammans få ordning på Rikstrafiken och därigenom öka möjligheterna för regional tågtrafik också i mer glesbefolkade områden

*med en annan regering kan vi förändra skattesystemet så att kollektivtrafiken blir norm

*med en annan regering kan vi uppnå målen om jämställt transportsystem, och få slut på trafiklösningar beslutade av män för män

Sedan finns det en del att göra inom Västtrafik AB också, men det fixar vi nog det med. Miljöpartiet hjälper gärna till med konkreta politiska förslag. Några exempel:

*sluta skrämma bort de som vågar pröva buss och tåg med skyhöga priser på enkelresor

*tåg som stoppar och startar snabbt (enligt Stockholms lokaltrafiks modell) så att vi både kan behålla mindre stationers tågstopp och få snabbare resor.

Men allt detta löser sig nog, bara vi får en regering som satsar på järnväg där Västtrafiks tåg kan köra och vägunderhåll på landsbygden så att regionbussar och pendlare som behöver köra första sträckan med cykel eller bil kommer fram. I stället för onödiga vägprojekt som blockerar Västtrafiks högt ställda ambitioner. Politik är att vilja och att kunna prioritera. Vi byter regering och storsatsar på regional tågtrafik, eller hur Blomqvist?

Birgitta Losman ledamot Regionala Ägarrådet Västtrafik (mp)

Tillbaka >>

Kommentar till "Inför enhetliga priser, Västtrafik" på dagens Fria ord:

Miljöpartiet vill inte heller ha SJ:s modell i Västtrafik

Regionen som äger 50% av bolaget lämnade synpunkter till Västtrafik igår (beslut i regionutvecklingsnämnden). Miljöpartiet yrkade som enda parti att låga och enhetliga taxor ska vara det övergripande målet: "Vi i Miljöpartiet ställer oss positiva till rabatter för ekonomiskt svaga grupper såsom ungdomar och studenter, men vi vill inte se en prisdifferentiering likt SJs koncept där priset är högre för de eftertraktade resorna och de med mindre mindre ekonomiska möjligheter hänvisas till sämre tåg och sämre tider...Redan idag upplevs den stora mängden olika priser och kortvarianter av många resenärer som förvirrande och det är heller inte ovanligt att chaufförer och tågpersonal har svårigheter att hantera biljettvarianterna." Birgitta Losman (mp)

Tillbaka >>

Från debatten om regional utveckling Västra Götalandsregionen 2008-06-10

Miljöpartiet är i grunden ett parti som är kritiskt till obegränsad ekonomisk tillväxt, byggd på ökande materiell produktion och konsumtion. Vi är kritiska till obegränsad ekonomisk tillväxt därför att den rimmar illa med den här planetens ekologiska och sociala förutsättningar.

Därför är det viktigt att det marknadsekonomiska system vi lever med, med dess förtjänster och brister, anpassas så långt det är möjligt till vad naturen och människan tål.

Det betyder att Miljöpartiet är för att politiken sätter tydliga ramar som ekonomin verkar inom. Vi är för tydliga politiska styrmedel, inte bara för miljöns skull, utan också för att företagen efterfrågar just tydlighet och långsiktighet i politiken. Ett exempel är den växande miljötekniksektorn i Västsverige, där politiska beslut spelat stor roll. Det svenska regelverket kring utsläpp, som i ett kort perspektiv av en del tidigare sågs som en konkurrensnackdel, har med växande miljömedvetande kommit att bli en stark konkurrensfördel. Idag växer miljötekniksektorn så det knakar och dess betydelse för ekonomi och sysselsättning ökar.

För att fatta kloka beslut krävs modiga politiker, som ser längre än till nästa val. Det är det vi menar med att tänka långsiktigt.

Västra Götalandsregionen är en region som är starkt beroende av fordonsindustrin. Miljöpartiet har stor respekt för att många människor och företag lever av fordonsindustrin, som anställda eller som underleverantörer.

Som politiker, i exempelvis regionutvecklingsnämnden, med ansvar för regional utveckling, är det viktigt att vi ser fordonsindustrins roll och hur de verkar för just sina intressen.

Den samverkan som eftersträvas mellan näringsliv, politik och den akademiska världen är bra och viktig, men denna samverkan får inte bli en förevändning för att politiken ska frånsäga sig ansvaret för att ibland sätta ner foten och ta beslut som kort sikt kan upplevas som obekväma för enskilda intressen i samhället. Politikerna är, och ska vara, just befolkningsföreträdare.

De väljare som röstar på Miljöpartiet gör det bland annat för att minska massbilismen med alla dess konsekvenser i form av trängsel, föroreningar, olyckor och undanträngning av andra mer moderna sätt att organisera samhällen på.

Att endast byta bränsle eller effektivisera motorer är inte tillräckligt för att nå hållbar utveckling, med utgångspunkt i kända fakta om miljö- och klimatpåverkan. De totala utsläppen från transporterna inom vår region fortsätter att öka, trots att andelen miljöbilar stadigt blir större. Detta är ett av många symtom på ett samhälle som behöver ställa om mer grundligt. Då är miljöbilspremier ett litet plåster på en skada som skulle kräva ett betydligt större ingrepp.

Den antagna visionen för Västra Götaland och klimatdialogen Smart Energi är bra, men bara om de följs av konkreta politiska beslut. Och prioriteringar.

Dvs. vi ska inte bara lägga till miljöprojekt som pynt ovanpå, utan vi måste upphöra med projekt och investeringar som går i fel riktning. Prioriteringarna är inte näringslivets uppgift, de gör andra viktiga saker. Prioriteringar är inte heller högskolornas och universitetens uppgift, de gör också andra och viktiga saker. Prioriteringar av hur offentliga medel ska användas är framförallt en politisk uppgift. Denna uppgift kan ibland kännas lite obekväm. I Västra Götalandsregionen finns rätt många exempel på att den upplevs som rent av besvärlig. Därför fortsätter alla andra partier, utom Miljöpartiet, att förespråka utbyggnad av E20 till motorväg. Samtidigt som man vid sidan av satsar på projekt för hållbar utveckling. Detta är en slags dubbelmoral i klimatpolitiken, som vi varken har tid eller råd med.

Miljöpartiet öronmärker 300 miljoner kronor för en klimatfond, för att skynda på det konkreta arbetet med att minska klimatpåverkan. Varav 80 miljoner kronor avsätts särskilt för passivhusteknik vid ny- och ombyggnation av regionens fastigheter.

Regionutvecklingsnämnden är viktig för en hållbar regional utveckling. Enligt vision Västra Götaland, som regionen sagt sig vilja jobba efter, finns tre dimensioner: den ekonomiska, den ekologiska och den sociala. Som en av miljöpartiets representanter i regionutvecklingsnämnden, upplever jag att den ekonomiska dimensionen dominerar över den ekologiska och sociala idag, detta trots att det är nödvändigt att alla tre dimensionerna i hållbar utveckling ligger till grund för besluten.

I den framtid Miljöpartiet vill arbeta för, ser vi produktion av fossilfria drivmedel, vindkraftsparker, solenergianläggningar. Vi ser en framtid där politiken har analyserat möjliga konflikter mellan biobränsleproduktion och livsmedelsproduktion och hittat en väg ut där vi transporterar oss hållbart, värmer husen hållbart, samtidigt som maten räcker till världens befolkning. Detta är inga lätta frågor, inte heller för Miljöpartiet, men just därför ska de upp på den politiska agendan. Också i Västra Götalandsregionen. Precis som andra globala frågor har klimatkrisen lokala – och regionala – källor och möjliga lösningar.

Många partier talar sig varma för småföretagen. Småföretagare hyllas ofta, medan en del är skeptiska till företag för att de är vinstdrivande. Jag tror att en bra utgångspunkt är att utgå från att småföretagare är som folk är mest. De har idéer, de vill jobba med något roligt och de vill tjäna ihop för att betala sina räkningar. Och eftersom jag själv är företagare, och träffar ganska många företagare till vardags, vet jag att en god affär är en affär där både köpare och säljare är nöjda.

Men i ett viktigt avseende skiljer sig småföretagaren från de som väljer att inte starta företag. De har haft modet att satsa. Och här kan politiken komma in. Det handlar om nationella regelverk för trygghetssystem och annat , som vi inte styr över här i regionen. Det handlar också om att stödja, uppmuntra och kompetensutveckla, och sådana insatser görs genom bland annat regionutvecklingsnämnden. Hittills är det flest män som fått ta del av detta stöd. Miljöpartiet vill att en tvärpolitisk arbetsgrupp med såväl politiker som tjänstemän tillsätts och jobbar med hur stöden från regionutvecklingsnämnden kan bli mer jämlikt fördelade.

Ett väldigt bra sätt att gynna ett hållbart näringsliv i Västra Götaland är att handla av företagen. Då kan man både stödja nya arbetstillfällen och inriktningen mot hållbar produktion av varor och tjänster. Helt enkelt genom att vara en klok, frågvis och inte alltför centraliserad konsument. Jättelika volymer med många leveransadresser och krav som gynnar stora, redan etablerade företag, leder till att få eller inga mindre företag ställer upp med anbud vid upphandling. Mindre volymer och teknikneutrala krav ökar möjligheten för mindre leverantörer att vara med.

Miljönämnden har gjort ett bra arbete med att stödja nätverk för lokala livsmedelsleverantörer så att de lättare kan lämna anbud. Regionen skulle kunna göra mer för att underlätta för mindre företag inom andra typer av varor och tjänster att lämna anbud.

Det är så lätt att hållbar utveckling blir något långt där upp, långt borta, men i själva verket består den av många små steg. Miljöpartiet vill ta lite fler sådana steg än andra partier. Och vi vill undvika att gå åt fel håll.

Tillbaka >>

Pressmeddelande från Miljöpartiet de Gröna: Höjd skatt för hållbart klimat! 2008-06-05

Klimatsituationen kräver åtgärder nu. Miljöpartiet satsar 300 mkr på en klimatfond, 1,5 miljarder mer till Västtrafik och 500 mkr för att stärka det sociala klimatet med satsningar på tillgänglighet i primär – och närsjukvård. För att klara nödvändiga satsningar när regeringen minskar regionens intäkter föreslår Miljöpartiet en höjning av skattesatsen med 50 öre.

För att få fler att resa kollektivt föreslår vi att Fritidskortet gäller från kl. 14, att smarta trafiklösningar för landsbygden utvecklas och en storsatsning på pendeltrafik för att nå internationellt jämförbar nivå (40% kollektivtrafikandel). Stora energibesparingar finns i att göra våra fastigheter till passivhus som inte kräver någon extern uppvärmning. För energibesparingar i fastigheter avsätter vi 100 mkr från klimatfonden.

Majoriteten kan inte presentera hur deras besparingskrav kommer att drabba verksamheterna. Därför är ett sådant förslag oansvarigt, särskilt när vi arbetar med att förändra närsjukvården. Med Miljöpartiets budget ges betydligt bättre förutsättningar att lyckas med vårdvalsreformen.

Tillbaka >>

Ett samlat arbete för miljö- och kostnadseffektiva transportlösningar 2008-04-23

Riksdagen har beslutat om transportpolitiska mål. För att nå målen krävs att olika aktörer tar ett samlat grepp om godstransporterna, vars utsläpp ständigt ökar. Det skulle vara en stor fördel att ha ett samlat konkret arbete i Västra Götaland för att uppnå målen om hållbara godstransporter. Kanske kan detta bli ett led i den strategi som ska tas fram inom Klimatdialogen Smart Energi.

I Skåne och Blekinge samarbetar ett antal aktörer i Regionala Godstransportrådet Skåne Blekinge. Rådet arbetar exempelvis med godstrafiken.nu – en samlingsportal på Internet med information om godstransporter. På hemsidan finns bland annat godstidtabell för järnväg, miljökalkyl samt information om kombitrafik och internationella godstransporter. En sådan godstidtabell kan ha avgörande betydelse för den som ska köpa transporttjänster och vill tänka på både miljö och ekonomi.

Regionala Godstransportrådet Skåne Blekinge arbetar efter följande utgångspunkter:

*följa de transportpolitiska mål som fastställts av riksdagen

*godstransporter är marknadsstyrda med kunden i centrum

*verka för samordning mellan de olika trafikslagen

*arbeta för hållbara (miljö- och kostnadseffektiva) godstransportlösningar

*skapa konkreta resultat

Vi är medvetna om att valet av transportlösningar i stor utsträckning vilar på näringslivets aktörer och att ekonomiska styrmedel i hög grad styrs från nationell nivå, men vår uppfattning är att den regionala politiska nivån bör kunna göra en hel del för att uppmuntra utvecklingen av hållbara transporter. Det som behövs idag är modiga politiker och ett starkt ledarskap för hållbar utveckling. Denna uppfattning delar vi med en stor del av näringslivet.

Regionen bör i politiska överväganden prioritera miljö- och kostnadseffektiva lösningar och se möjligheterna att stödja kombinationer av olika transportslag. Ett exempel är kombinationslösningar järnväg-väg som på ett naturligt sätt flyttar fokus från stora motorvägsstråk till järnvägsinfrastruktur och förbättrat mindre vägnät, vilket möjliggör miljö- och kostnadseffektiva transporter. Detta gynnar också den regionala utvecklingen. En konkret och handlingsinriktad åtgärd skulle vara att ta initiativ till att inrätta ett regionalt Godstransportråd i Västra Götaland.

Miljöpartiet föreslår därför Regionfullmäktige:

att uppdra åt Regionstyrelsen att ta kontakt med Banverket och föreslå att initiativ tas för att inrätta ett regionalt Godstransportråd i Västra Götaland.

Birgitta Losman (mp)

Tillbaka >>

Yrkande Årsredovisning 2007 2008-03-18

MILJÖ

Miljöhänsyn vid planering, upphandling och beslut: I miljöpolicyn för Västra Götalandsregionen framgår att: ”Vi beskriver och värderar, inför beslut på alla nivåer, konsekvenserna för hälsa och miljö vid planering, i budgetarbete och vid upphandling.” Denna formulering har i miljöredovisningen beskrivits som att: ”Miljöhänsyn ska tas vid planering, upphandling och beslut.” (s. 16 milj”red.) Bra †tg„rder har genomf”rts, exempelvis inom omr†det upphandling, men Milj”partiet vill understryka att vi delar milj”sekretariatets bed”mning att V„stra G”talandsregionen framf”rallt beh”ver g”ra mer n„r det g„ller behovet av att integrera milj”h„nsyn i planering och beslut (s. 14 milj”red.). Vi noterar att majoriteten inte har prioriterat denna fr†ga. Miljösekretariatet bör följa upp miljömålet om miljöhänsyn vid planering och beslut. De initiativ till samarbete mellan regionutvecklingsnämnd, kulturnämnd och miljönämnd som tagits 2007, kan vara en grund för att använda miljösekretariatets och miljönämndens kompetens i uppföljning av miljöeffekter inom planering och beslut vad gäller området Tillväxt och utveckling.

Miljönämndens övergripande ansvar: Miljönämnden har ett övergripande ansvar för att utveckla regionens miljöarbete i hela organisationer i enlighet med miljöpolicyn (s. 7 miljöred.). Det skulle vara värdefullt att få ta del av miljönämndens bedömning av framgångar och svårigheter i detta arbete.

Miljöledningssystem: Miljöpartiet ser positivt på att fler verksamheter infört miljöledningssystem, men vi skulle önska att majoriteten i regionen fokuserar mer på vad miljöledningssystemet ska användas till. Utan tydliga miljömål finns risk att miljöledningssystemen inte fyller avsedd funktion.

Miljöpåverkan från transporter och resor: Andelen miljöbilar och andelen miljöbränslen fortsätter att öka i regionen. Bensin utgör fortfarande drygt 60 procent av det tankade bränslet, vilket är alldeles för mycket. Det övergripande problemet är att mängden tjänsteresor ökar och då främst resorna med bil. Att den totala mängden CO2-utsläpp ökat kraftigt 2007 är oacceptabelt och står i strid med regionala och nationella miljömål. Miljöpartiets hållning är att det inte räcker att byta bränslen i bilar, utan att mer genomgripande samhällsförändringar krävs för att nå hållbar utveckling, vilket bekräftas av siffrorna i miljöredovisningen.

Lustgas från sjukhus och köttkonsumtion: Sjukhusens lustgasutsläpp är ca 40kg lustgas (s. 22 miljöred.). Detta bör ställas i relation till utsläpp från t.ex. köttkonsumtion. Flera studier menar att minskad köttkonsumtion är ett mycket kraftfullare sätt att minska utsläppen av lustgas. Detta är ett av skälen till att Miljöpartiet vill öka andelen vegetabilier inom regionens verksamheter.

Utbildning i miljökunskap: Miljöpartiet ställer sig undrande till att regionen under 2007 inte har lyckats bättre med målet att utbilda anställda och framförallt förtroendevalda inom miljöområdet.

Tydligare budgetmål: Det är vår bedömning att majoritetens budgetuppdrag på miljöområdet inte är tillräckligt tydliga och genomgripande för att konkretisera och följa upp regionens allmänt skrivna miljöpolicy. Vi menar också att miljösekretariatet bör få i uppdrag att föreslå möjliga sätt att följa upp de delar av regionens verksamheter som inte mäts i nuvarande miljöredovisning.

Livsstilen upp på den politiska dagordningen: Miljöpartiet noterar att Västra Götalandsregionens miljöarbete lyckas bäst på de områden som inte kräver livsstilsförändringar, exempelvis när det gäller att byta bensinbil till miljöbil, medan de områden som kräver livsstilsförändringar, exempelvis transportmönster, går åt fel håll.

FOLKHÄLSA

Folkhälsan i Västra Götaland, det mest centrala målet i ”Vision Västra Götaland”, speglar fortfarande skillnader mellan befolkningen. Ohälsan har ett tydligt samband med ekonomiska och sociala förutsättningar. Vår uppfattning är att de åtgärder som görs från regionen för att utjämna skillnader och förbättra folkhälsan inte är tillräckliga. Större insatser krävs för att utvecklingen ska vända, men framförallt krävs det bättre analysverktyg för att vi ska kunna göra satsningar som ger resultat i relation till målet - en mer rättvis och jämlik folkhälsa. Särskilt med tanke på det ekonomiskt skarpare läget måste folkhälsan som ekonomisk faktor utvecklas.

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Det kortsiktiga vårdgarantisatsningar har äventyrat det långsiktiga utvecklingsarbetet. Under hösten har dock flera initiativ tagits för att målet från strukturbeslutet 2004 ska bli verklighet. Vi ser med tillförsikt på arbetet att utveckla och modernisera regionens primärvård, liksom vi ser positivt på de processinriktade arbeten som förs på flera av sjukhusen med patientperspektiv snarare än patientfokus.

Inom psykiatrin råder flera stora brister, utbudet motsvarar inte de behov som finns. Under året har också fattats en del förhastade beslut kring stängning av slutenvårdsplatser för svårt traumatiserade ungdomar. Det finns också stora problem med kompetensförsörjningen. Sammantaget anser vi att det är nödvändigt att göra en politisk kraftsamling för att vända utvecklingen rätt inom psykiatrin.

JÄMSTÄLLDHET

Regionens satsningar inom lönepolitiken kan vid en första anblick ha gett ett visst resultat. Kvinnors löner har de senaste åren ökat med 1,6%- enheter mer än männens vilket kan tyckas positivt. Lika positivt blir det inte när man omvandlar procent till kronor. Under år 2007 ökade gapet mellan kvinnors och mäns medellöner med 108 kronor. I praktiken ökar alltså klyftorna. Allt fler förvaltningar har redovisat könsuppdelad statistik, men även inom jämställdhets-området behövs fördjupade analyser för att kunna åtgärda de skillnader som uppvisas. På ett område uppvisas dock en synnerligen positiv statistik - andelen kvinnor på ledningsnivå har stadigt ökat sett över ett längre tidsspann.

PERSONAL

Sjukfrånvaron har under år 2007 minskat kraftigt men fortfarande är det en bit kvar till majoritetens mål om en halvering av sjukfrånvaron. Skillnaden är också fortsatt stor i den totala sjuktiden för kvinnor och män. För att söka finna förklaringar till denna uppdelning finns behov av en bredare analys. Andelen köpta tjänster inom läkarområdet fortsätter öka. Ansträngningar måste göras för att häva denna utveckling och därmed också få en bättre kostnadskontroll. Det ges ingen överblick av den totala kompetensförsörjningen inom våra verksamheter, vilket måste förbättras till kommande år. Personalen är vår viktigaste resurs. Målet att ha adekvat kompetens i alla delar av verksamheterna är mycket angeläget.

EKONOMI

Miljöpartiet de Gröna kan konstatera att år 2007 i många avseenden varit ett år med både positiva och negativa tendenser. Samtidigt som regionen haft en fortsatt stark utveckling av skatteintäkter så märks en alltmer oroande och stegrande kostnadsutveckling, på hela 6,5%. Det innebär 3,2 %- enheter över SKL:s index för pris– och löneförändringar.

Miljöpartiet de Gröna har redan under fjolåret framfört kritik mot att majoriteten trots denna utveckling fortsatt pumpa in medel för kortsiktiga vårdgarantisatsningar, något som flera företrädare för verksamheterna påtalat slår sönder nödvändigt förbättringsarbete och förmodligen har bidragit till den stegrande kostnadsutvecklingen. Resultatet från år 2007 lämnar utrymme för en engångssatsning, som att regionen inrättar en klimatfond där olika aktörer, både privata och offentliga, kan söka stöd för tillämpning av existerande teknik.

Vi föreslår Regionstyrelsen föreslå Regionfullmäktige besluta att:

att Regionstyrelsen med anledning av avstegen från uppsatta mål enligt årsredovisningen tar fram åtgärdsförslag för att nå de egna målen

att 50 miljoner kronor tas ur resultatet för att inrätta en klimatfond, samt

att i övrigt godkänna föreslagna bokslutsdispositioner och årsredovisningen för 2007.

Stefan Kristiansson, (mp) Birgitta Losman, (mp)

Motion till Miljöpartiets kongress Om vård för asylsökande och gömda flyktingar 2008-01-16

Socialstyrelsen har föreslagit en utredning om hur asylsökande och gömda flyktingar ska få vård på samma villkor som övriga bosatta i Sverige. Socialminister Göran Hägglund (kd) delar Socialstyrelsens synpunkter, men har inte övriga regeringen med sig. Migrationsminister Tobias Billström (m) anser att Sverige redan uppfyller FN:s direktiv om rätten till hälsa.

Barn har idag rätt till sjukvård på samma villkor, men vuxna asylsökande har i princip bara rätt till akut vård och tandvård. Personer som gömmer sig ska tas emot akut, men de får betala själva. Många avstår att söka vård av rädsla för att bli gripna. Det finns många i hälso- och sjukvården som hjälper dessa utsatta människor, men som miljöpartister anser vi att vården är en rättighet som inte ska vara beroende av ideella insatser utan ska ges av vår gemensamma sjukvård.

När det gäller rätt till akut vård för gömda flyktingar, är detta fastlagt i FN:s deklaration om sociala och kulturella rättigheter. I artikel 34 står: "States are under an obligation to respect the right to health by refraining from denying or limiting equal access for all persons, including ... asylum seekers and illegal immigrants, to preventive, curative and palliative health services".

Sahlgrenska Universitetssjukhuset är i dag det enda sjukhuset i Sverige som har särskilda riktlinjer framarbetade när det gäller vård av gömda flyktingar. För att stärka de landstings- och regionanställdas möjligheter att leva upp till internationella överenskommelser, anser vi att det finns ett värde i att liknande riktlinjer som de SU använder införs även bland landets övriga sjukhus.

Läkare utan gränser presenterade år 2005 en rapport som visar att många gömda flyktingar stängs ute från vård i Sverige. I rapporten framhålls att även om gömda flyktingar har rätt till akut vård, är den ofta otillräcklig. Samma brister märks också inom vården för asylsökande. Många asylsökande är i dåligt psykiskt skick. Ett förebyggande arbete bör användas i betydligt större utsträckning än i dag för dessa människor. Många har dålig kondition och ork. Det finns kvinnor som haft problem med menstruationsbesvär på grund av hemvirkade läckande skydd. Rimligen borde man kunna ge information om vilka hjälpmedel som finns att tillgå som kvinna i Sverige. Ibland är små insatser avgörande, som kostråd, motion på recept, eller arbete för att minska rökandet. I kommuner och inom sfi- undervisning görs vissa insatser, men det kan inte ersätta rätten till en god hälso- och sjukvård.

Gränsdragningen mellan akut vård och icke akut är inte självklar. Att vänta tills akut tillstånd inträder kan innebära stort lidande och att behandling försvåras. Det finns också exempel på där åtgärderna kommit så sent att de varit förgäves.

Med anledning av ovan anfört föreslår vi Miljöpartiets kongress besluta

att Miljöpartiet de Gröna verkar för att landets samtliga sjukhus ska följa Sahlgrenska Universitetssjukhusets exempel och arbeta fram riktlinjer för vård av gömda flyktingar.

att Miljöpartiet de Gröna verkar för att initiativ tas för att genomföra en översyn för vården av asylsökande, med syfte att förstärka och tidigarelägga viktiga insatser.

Birgitta Losman, Bollebygd

Tony Johansson, Mellerud

Tillbaka >>

Anpassa dig – eller försvinn! 2008-01-10

Ojämlikheten finns överallt, det handlar bara om att se den. Så när min frisör frågade varför det inte finns fler kvinnor i politiken nu när vi är så jämställda, var svaret: Få skulle utsätta sig för att ständigt behöva vara mer påläst i sakfrågor för att få samma respekt som en man. Kring sammanträdesrummen svävar en manlig norm, medveten och/eller omedveten. Som kvinna och politiker, dessutom tillhörande ett systemkritiskt parti, brakar du in på revir som sedan länge är väl inpinkade. Formellt är politik till stor del saklighet, pondus och förmåga att lyssna. Informellt kan det handla om tillgång till cirklar med kostymklädda ryggar, ”rätt” parti, kontakter och förmåga att lyssna till det som bäst gynnar din position.

En kvinna i politiken duellerar på en manlig arena. För att bli trovärdig måste du lära dig spelets regler och svälja mycket av kritiken som bubblar inom dig. Men den dagen du behärskar spelet till fullo, är risken stor att systemkritiken sedan länge är borta. Om man hårddrar det får du helt enkelt anpassa dig – eller försvinna.

Unga kvinnor löper risk att hamna som det kvinnliga, unga, alibit i olika församlingar. Man bär också en ryggsäck av normer om vad en bra mamma är. För å ena sidan ska vi kvinnor sluta kontrollera hemmet och sänka städambitionen (som om det fanns någon att sänka) och släppa papporna loss. Å andra sidan uppfattas lätt fördelningen 50-50 vid exempelvis dagishämtningar som att pappa har hand om barnen till 90% medan mamma har 10%…

Med första barnet började jag skönja den strukturella diskrimineringen, som tidigare liksom mer funnits i teorin, som spindelvävstunna trådar. Vid tredje barnets födelse utkämpade mitt inre en strid. Jag ville slå bakut mot den förväntade föräldra- och vardagsrollen (läs: ekorrhjul) och samtidigt ge mig i strid för att förändra detta samhälle som inte tillåter att vi både är föräldrar, yrkesverksamma, (miljö)vänliga, sociala och aktiva samhällsmedborgare utan att antingen braka ihop av stress eller förlora något av de värden vi vill värna.

Hur ska en kvinna med små barn kunna påverka samhällets utveckling och vara med där besluten tas? I klimatfrågan vill jag skrika högt: Det räcker inte – vi måste göra mer och snabbare! Och om jämställdheten redan är på plats blir det lätt gnälligt att diskutera härskartekniker. Men diskriminering finns. Ibland utövas den av kvinnor som lärt sig spelets regler och kastat både systemkritik och självkritik överbord.

Det är inte synd om kvinnor i politiken. Vi vet vad vi gör. Men systemkritiken behövs, annars kommer arbetet med jämställdhet, liksom när det gäller klimatpolitiken, mest att bestå av floskler.

Birgitta Losman

politiker (mp) och 3-barnsmamma

Tillbaka >>

Vem tar ansvar för ett stickspår? 2008-01-10

Genom klimatfrågan har fokus i miljödebatten bland annat riktats mot transportsektorn och vikten av att transporterna i större utsträckning sker med transportslag som minimerar utsläppen av växthusgasen koldioxid. När det gäller godstransporter sker dessa i hög grad med lastbil som nästan till hundra procent använder fossila bränslen. Om utsläppen ska minska är det nödvändigt att en betydande andel av godsflödet förs över till järnväg och sjöfart. När det gäller järnväg är problemet idag att järnvägsnätet i Europa har stora brister genom ett eftersatt underhåll och i Sverige är dessutom kapaciteten begränsad av att järnvägen inte byggts ut i förhållande till ökningen av gods- och persontrafiken. För godstransporterna saknas också i hög grad standardiserade omlastningsterminaler mellan lastbil och tåg. Utvecklingen blockeras av situationen och ska en omställning bli möjlig krävs en kraftfull utbyggnad av järnvägen.

En förutsättning för att tågtrafik skall konkurrera med lastbilstransporter är att alla stickspår/industrispår till industrier, lager och hamnar är intakta och anpassas till dagens behov. Ansvaret för stickspåren är idag oklar. Ägandeförhållanden och ansvar för underhåll av den här typen av spår ser väldigt olika ut i landet. Vissa kan till stor del ha en kommun som huvudansvarig, en del kan till största delen förvaltas av ett enskilt företag. Ansvaret kan också vara delat mellan t ex Banverket, företaget och kommunen utifrån lokala överenskommelser. Något samlat ansvar, i form av en huvudman, för de här spåren finns inte. Oklart ansvar och skiftande geografiska förutsättningar har givetvis en betydelse. Olika lokala förutsättningar, framförallt ur ekonomisk synpunkt, kan vara avgörande för stickspårens vara eller icke vara. I någon del av Sverige kan en överenskommelse ha träffats mellan olika parter om underhåll av ett spår. I en annan del av landet finns kanske inte samma finansiella förutsättningar och spåret avvecklas. Ett tydligt exempel här i Västsverige är spåret som fanns till Munksjö Paper (tidigare Billingsfors bruk). Spåret togs bort av finansiella skäl och samtliga till- och fråntransporter sker numera med lastbil. Andra företag med ungefär samma produktionsvolym t ex Hellefors eller Wasa Bröd i Filipstad har bibehållit sina spår och med en samhällsekonomisk kalkyl är det välmotiverat att transportera med tåg.

Skogs- och pappersindustrin är viktig i Västra Götaland, inte minst i Sjuhärad och i Dalsland. Efter stormen Gudrun fanns exempelvis ett enormt behov av timmertransporter från Sjuhärad. I Banverkets plan vid denna tid låg nedläggning av stickspår vid Borås Central. Trots ett skriande behov av spår fullföljde Banverket och tog bort stickspår, vilket skapade problem för näringslivet. I Skaraborg finns till exempel möbelföretag, som skulle kunna transportera gods på järnväg. Det kräver politisk vilja och att Banverket får direktiv från regeringen att utveckla trafiken på bland annat Karlsborgsbanan. Sveriges industri-/stickspår måste kartläggas och ansvarsfrågorna ses över. I ett sådant arbete bör staten genom Banverket ha ett samordningsansvar. Om ett stickspår, som i Billingsfors, blir avgörande för företagens val av transportslag, är det spårets vara eller inte vara som kommer att få en avgörande betydelse för ett framgångsrikt lokalt arbete med att minska klimatpåverkan. Och vi som är regionpolitiker i Västra Götaland ska driva på för att transporterna ska bli både miljövänliga och säkra.

Birgitta Losman (mp)

Artikelförfattaren är deltidspolitiker för Miljöpartiet i Västra Götlandsregionen, i bland annat regionstyrelsen och regionutvecklingsnämnden.

Tillbaka >>

Replik Nima Sanandaji BT 2 jan 2008: Hållbar utveckling är mer än ekonomisk tillväxt! 2008-01-03

Nima Sanandaji, vd för Tankesmedjan Captus, visar i ett debattinlägg 2 januari med all tydlighet skillnaden mellan den nyliberala synen på utveckling och Miljöpartiets. Utveckling har för Miljöpartiet en ekonomisk, social och ekologisk dimension, medan Sanandaji tycks leva kvar i en föråldrad 80-tals hyllning av att marknadskrafterna ska fixa allt.

Att som Sanandaji påstå att Miljöpartiet inte förstår hur prissättningen i en fri ekonomi fungerar är rent nonsens. Vi förstår utmärkt väl effekterna av en helt fri ekonomi och det är ett medvetet ideologiskt ställningstagande att inte förorda en oreglerad marknadsekonomi. I stället vill Miljöpartiet, liksom många socialliberala ekonomer, ha politiska beslut som sätter ramarna för marknadsekonomin. Miljöpartiets politik för grön skatteväxling är ett så effektivt politiskt styrmedel att inte ens den nuvarande alliansregeringen kan blunda för det. Att förespråka rå marknadsliberalism i en tid när behovet av politisk handlingskraft kanske aldrig varit större är däremot oansvarigt, kortsiktigt och faktiskt förvånande. Captus vd insinuerar att som politiker och kanske särskilt i egenskap av miljöpartister, skulle vi vara okunniga om hur vårt ekonomiska system fungerar. För egen del känner jag mig, som internationell samhällsvetare, trygg med att ha tagit del av vår gemensamma ekonomiska historia och de teorier som bildar bakgrunden till dagens ekonomiska system. Ett antal år som egen företagare har gett god kännedom om det viktiga samspelet mellan marknadens aktörer. En synpunkt som ofta tydligt framträder i diskussioner med andra mindre företag är behovet av tydliga, långsiktiga spelregler för ekonomin. Detta är politikens uppgift.

Det är tråkigt att Sanandaji fastnat i en omodern syn på utveckling och fattigdombekämpning, även om debattinlägget även innehåller kloka synpunkter: ”Utvecklingen drevs inte av etisk konsumtion, utan att västerländska konsumenter betalade vad de ansåg en produkt vara värd”, skriver Sanandaji. Etisk konsumtion handlar just om att betala vad en produkt är värd så här är vi helt överens. Handel är och har alltid varit en drivkraft för utveckling. De nyliberala teorierna väljer att inte se den fria marknadsekonomins avigsidor. Jag ser däremot medvetna konsumenter och kloka politiska beslut som möjliga vägar för att förhindra att utveckling för oss här i Sverige sker på utsatta människors och miljöns bekostnad.

I valet 2010 har varje väljare chans att avgöra vilka dimensioner som är viktiga för utvecklingen lokalt och globalt. Den som tror att vi först kan köra vårt jordklot i botten med överkonsumtion, stress och vapenproduktion och sedan kan luta oss tillbaka och börja äta pengar, röstar på den moderatledda alliansen. Den som gör den i mitt tycke klokare bedömningen att ekologin sätter ramarna för ekonomisk och social utveckling är varmt välkomna att rösta grönt.

Birgitta Losman Egen företagare och ledamot i Miljöpartiets internationella kommitté

Tillbaka >>

Debattartikel: Är vi beredda att betala priset för en etiskt försvarbar konsumtion? 2007-12-15

Media översvämmas av snyftreportage där journalister överträffar sig själva i att kritisera klädföretagen för barnarbete på bomullsfälten. De här reportagen kommer med jämna mellanrum som en slags medial följetong, men utan att ta upp den naturliga följdfrågan: Är vi beredda att betala vad det kostar att ha schyssta arbetsvillkor?

Sverige har de senaste decennierna konsekvent låtit miljöutsläpp och arbetsmiljöproblem vid produktion av de varor vi konsumerar flytta till andra länder. Det går bra för tillväxtsverige. Många människor har mer i plånboken och konsumtionen flödar. Och vi vill handla billigt.

Så sitter vi där indignerade i tv-soffan, över de förfärliga förhållandena hos H&M m fl klädföretags underleverantörer, där barn sliter i timmar på fälten. Men ärliga talat, vad förväntar vi oss? Vi ser priserna på H&Ms kläder. Vi vet att textilindustrin till stor del bygger på råvaror från tredje världen. Och vi vet att produktionen flyttat utomlands eftersom arbetskraften i Sverige varit dyr. Det är inte särskilt uppseendeväckande att en topp för 49.50 kr i konsumentledet, inte kan ha produceras med rimliga etiska och miljömässiga villkor. Det som är konstigt är att vi accepterar det.

Vi har tre konkreta förslag: För det första att varje konsument i Sverige kräver etiska och miljömässigt okej kläder när de går och handlar. Och att vi tydligt talar om att vi är beredda att betala vad det kostar. Vi har i Västvärlden en konsumtion av kläder som vida överstiger våra grundläggande behov. Om vi handlar kläder hälften så ofta, skulle priset kunna vara dubbelt så högt, utan att vår plånbok drabbas. Det skulle möjliggöra finansiering av en ekologisk och etiskt försvarbar produktion, från klädaffären till minsta underleverantör. Och om modetrenderna blev något mer långsiktiga får vi se detta som en ren marknadsanpassning. När konsumenterna tänker långsiktigt måste även modebranschen göra det. Svårare än så behöver det inte vara.

För det andra bör Sverige kraftfullt agera på den internationella arenan för att stater som Uzbekistan ska upphöra med ett av staten sanktionerat system för barnarbete. Inom EU och FN behövs politiska beslut som visar vägen för en marknadsekonomi där mänskliga rättigheter tillgodoses, oavsett vilken del av världen produktion och konsumtion sker.

För det tredje måste även offentlig sektor, i exempelvis Sverige, agera som ansvarstagande konsument. Vissa positiva steg har redan tagits, t ex när de tre stora landstingen/regionerna Stockholm, Skåne och Västra Götaland tillsammans agerar för en etisk uppförandekod. Det är en bra början! Nu gäller det att i handling visa att mänskliga rättigheter, hälsa och trygghet – frågor som är viktiga för landsting/region i Sverige – även måste gälla för andra delar av världen. Vår befolknings hälsa får inte bygga på fattiga människors ohälsa!

Tillsammans kan vi skapa ett såväl politiskt som marknadsdrivet tryck för mer hållbar produktion. Dessutom minskas den överkonsumtion som i sig skapar miljöbelastning och dåliga arbetsvillkor i tredje världen.

Birgitta Losman Ledamot Miljöpartiet de grönas internationella kommitté

Anders Wallner Ledamot Miljöpartiet de grönas partistyrelse

Om artikelförfattarna:

Birgitta Losman är ledamot i Miljöpartiets internationella kommitté och till vardags regionpolitiker i Västra Götaland där hon bland annat arbetar för etiskt ansvar i regionens upphandlingar. Telefon 0703-67 95 80

Anders Wallner är ledamot i Miljöpartiets partistyrelse och har där ansvar för frågor som rör rättvis handel. Han arbetar till vardags som organisationssekreterare för Miljöpartiet i Malmö. Telefon 0702-15 43 32

Tillbaka >>

Miljöpartiet har en ansvarsfull hälso- och sjukvårdspolitik 2007-12-13

Bo Göran Carlsson från sjukvårdspartiet har ett märkligt inlägg på insändarsidan 13 december –07 där han menar att Miljöpartiet och Vänsterpartiet är ansvariga för majoritetens politik i regionen. Miljöpartiet är, som väl borde vara bekant även för sjukvårdspartiet, i opposition i Västra Götalandsregionen. I regionfullmäktige har sjukvårdspartiet flera gånger varit överens med Miljöpartiets förslag.

Genom att bedriva konstruktiv opposition förvaltar vi det förtroende våra väljare har gett oss. Det innebär bland annat att vi tar ansvar för de ekonomiska konsekvenserna av våra förslag samt att vi försöker påverka majoriteten i riktning mot mer förebyggande hälso- och sjukvård samt större öppenhet för komplementärmedicinska metoder. Vi för kontinuerlig dialog med majoriteten samt föreslår konkreta förbättringar i hälso- och sjukvården genom motioner i regionfullmäktige och arbete i nämnderna. Det tycker vi är mer ansvarsfullt än kortsiktig populism.

Birgitta Losman för Miljöpartiet i Sjuhärad

Tillbaka >>

Ekologin viktigare än bilindustrins särintressen! 2007-12-11

Just nu behandlar Västra Götalandsregionen ett förslag på Tillväxtprogram 2008-2013. Utgångspunkten sägs vara Vision Västra Götaland som är fastställd av Regionfullmäktige, och som skall beaktas av såväl region som kommuner och andra aktörer inom territoriet Västra Götaland. I visionen uttrycks tydligt att den ekologiska dimensionen sätter ramarna för ekonomisk och social utveckling.

Med respekt för att ett gemensamt tillväxtprogram inte kan innehålla allt, önskar Miljöpartiet att programmet vore mer konkret och åtminstone i någon form tog upp behovet av lite svårare politiska ställningstaganden och prioriteringar, som kommer att krävas i en tid där klimathotet accelererar och många människor lever utanför sociala och samhälleliga trygghetssystem.

Miljöpartiet ser positivt på ansatsen att besluta om ett gemensamt tillväxtprogram, men vill betona att den politiska nivån måste axla ledarrollen för att ställa om Västra Götaland till ett mer hållbart samhälle, även i de fall besluten kan upplevas som obekväma för någon aktör på kort sikt.

I dagarna kom Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapport ”Farliga förbindelser Om sårbarheten i Göteborgs trafiksystem” som utgår från en samhällsstruktur med bilism och långtradartrafik i främsta rummet.

Nu är det upp till bevis för ledande politiker i regionutvecklingsfrågorna att i praktisk handling visa att man utgår från de ekologiska ramarna i arbetet för näringslivsutvecklingen i Västra Götaland. Då kan politikerna inte sitta i knäet på särintressen drivna av bilindustrin, utan måste våga staka ut en väg där hållbar utveckling är i fokus snarare än föråldrade transportlösningar och storindustrins krav på att bevara sedan länge förlegade strukturer.

En gemensam kraftsamling för att satsa på att föra över gods från väg till järnväg, Västlänken, satsningar på Hamnbanan och ett aktivt samarbete med företagen för att möjliggöra hållbara transportlösningar är långt mer viktigt än att lyssna på kampanjer för bilförbindelser över Göta Älv. Västsvenska Industri- och Handelskammaren konstaterar lojt att trafiken kommer att öka och bör byggas bort, trots att all erfarenhet världen över visar att trafikköer långsiktigt inte kan lösas med bredare och fler vägar. Det må vara hänt att denna organisation har en ålderdomlig syn på samhällets utveckling. Desto viktigare då att politiken sätter ner foten och tar steget in i en hållbar framtid.

I förslaget på Tillväxtprogram för Västra Götalandsregionen tas behovet av kraftfullt ledarskap upp, vilket är bra. Men för att det ledarskapet ska gynna en hållbar utveckling krävs att de enskilda besluten som följer på antaget program i högre grad än idag präglas av grundläggande respekt för Västra Götalands ekologiska förutsättningar.

Birgitta Losman

för Miljöpartiet de Gröna i Regionutvecklingsnämnden

Tillbaka >>

De mindre järnvägarna är viktiga för Västra Götaland! 2007-11-14

Miljöpartiet har tillsammans med Vänsterpartiet lagt en motion om de mindre järnvägarnas betydelse för hållbara transporter i Västra Götaland. En trovärdig klimatpolitik kräver internationellt, lokalt – och regionalt engagemang.

Vi välkomnar den klimatdialog som nu pågår, på initiativ av Västra Götalandsregionen. Det är av stor betydelse att denna dialog också mynnar i konkreta beslut i riktning mot hållbar utveckling.

För att vara trovärdig i klimatfrågan bör regionen aktivt arbeta för person- och godstransporter även på de mindre järnvägarna, exempelvis Karlsborgsbanan. Inför behandlingen av vår motion i regionfullmäktige hoppas vi att majoriteten i regionen (s, fp och c) ställer sig positiva till trafik på Karlsborgsbanan.

Miljöpartiet vill att regionen aktivt tar ställning för att bevara och utveckla de mindre järnvägarna. De behövs för att klara klimatet och för att nå upp till de ambitioner om hållbara transporter som regionen talar sig varm för!

Birgitta Losman ledamot regionfullmäktige och ersättare regionstyrelsen (mp)

Tillbaka >>

Kärnkraft är inte lösningen på klimathotet 2007-11-14

I tider då klimatfrågan är het sneglar vissa åt kärnkraften som en lösning. Det vore en farlig utveckling med tanke på alla kärnkraftens problem. Kärnkraften är smutsig från början till slut. Brytning av uran sker i fattiga områden i bl.a. Uzbekistan och Ryssland där befolkningen lider av hälsoproblem och får mark och vatten förgiftat. Uranet behöver anrikas för att kunna användas och denna process spyr ut koldioxid. Även transporten av uranet har klimatpåverkan. Inte heller är kärnkraften säker.

När internationella kärnkraftsorganet rankat säkerheten i världens kärnkraftverk hamnar de svenska långt ner på listan. De svenska kärnkraftverken är även vår största säkerhetsrisk. Internationella terrorister har tidigare planerat attentat mot amerikanska kärnkraftverk med syfte att orsaka en härdsmälta. Det finns fortfarande ingen lösning på hantering av det radioaktiva avfallet som är skadligt under en så lång tidsperiod att vi inte ens kan föreställa oss. Kärnkraften möjliggör också tillgång till uran för dem som använder det till kärnvapen. Sverige ska ta ansvar för sin energiförsörjning här och nu, inte skjuta över problemet till fattiga länder och kommande generationer.

Kärnkraften är en föråldrad lösning som inte leder mot framtiden. Kärnkraften är dessutom dyr och bygger på kraftiga statliga subventioner eftersom den inte bär sina egna kostnader. Strikt marknadsmässigt är det inte ekonomiskt lönsamt att satsa på kärnkraft.

Kärnkraften står för ca 5 % av världens energiproduktion. Slösa inte tid och pengar på gamla förlegade kärnkraftsprojekt. Förnyelsebar energi är framtiden. Vindkraft, solkraft, bioenergi och effektivare energianvändning är lösningar som tar oss med in i ett hållbart samhälle.

Birgitta Losman, regionpolitiker (mp) Lise Nordin, politisk sekreterare (mp)

Tillbaka >>

Ställ krav på politikerna – Vi behöver ett hållbart transportsystem nu! 2007-11-10

Järnvägen är det överlägset mest klimatvänliga transportsättet. Det ökar dessutom säkerheten på våra vägar, om färre lastbilar rullar där. Men om inget görs riskerar 75 mil järnväg att läggas ner i Sverige! Det har Banverket meddelat. Banverket är ett statligt verk, som får sina riktlinjer och ekonomiska ramar från de partier som styr i Sverige. Lägg därför ansvaret där det hör hemma. När regeringen lägger fram sin infrastrukturproposition i mars är det upp till bevis i klimatfrågan.

Det gäller nu att vi bildar opinion för att nationell nivå – regering och riksdag – tar ansvar för att minska klimatpåverkan och öka säkerheten på våra vägar. Det behövs mer pengar till underhåll av järnvägar nu så att Banverket kan bli ett verk som utvecklar järnvägen, i stället för avvecklar den. Och det behövs ekonomiska styrmedel för att uppmuntra företag och privatpersoner att använda järnvägen. Från de regionala politikerna måste vi kräva konkreta åtgärder för att föra över gods från väg till järnväg. Varför inte ta kontakt med ett antal företag och i projektform arbeta för ett mer hållbart transportsystem. Kanske kan EU-medel eller regionutvecklingsmedel användas? Går det att skynda på byggandet av kombiterminaler för gods? Och självklart ska Västtrafik fortsätta att arbeta för att öka personresorna på våra järnvägar, inklusive bra bytesmöjligheter vid stationerna.

Från våra kommunala politiker behövs tydliga besked. Regionledningen lyssnar mycket på vad kommunerna anser. Därför är det avgörande med tydliga signaler om att järnvägsnätet, även de mindre järnvägarna, är viktigt. Vi bör heller inte acceptera att drift och underhåll av befintliga mindre järnvägar ställs mot de nya stora (och betydligt dyrare) objekten t ex Götalandsbanan och Västlänken. Då blir alltid de mindre järnvägarna förlorare... Självklart ska vi underhålla de spår som finns! För att klara klimatet behöver vi varenda spår vi har OCH bygga fler.

När Miljöpartiet träffade fackförbundet Seko, som organiserar bland annat tågpersonal, berättade de glädjande nog att många företag meddelat att om rätt förutsättningar (tidtabell och pris) finns så är de beredda att börja transportera gods på järnväg i stället för på motorväg. Där har vi politikens uppgifter framöver: Se till att tidtabell och pris blir rätt så att företag och människor kan transportera sig miljövänligt och säkert!

Birgitta Losman regionpolitiker (mp)

Tillbaka >>

Miljöpartiet kräver att majoriteten bibehåller ambitionen att utveckla kollektivtrafiken 2007-10-09

Vid regionstyrelsemötet 9 oktober yrkar Miljöpartiet att 100 miljoner extra, utöver majoritetens förslag, tillförs Västtrafik för att garantera att utvecklingen av kollektivtrafiken fortsätter enligt de målsättningar som tagits i regionen.

Tillbaka >>

Seminarium: Miljökrav, etiskt och socialt ansvar i offentlig upphandling - hur gör man som politiker? 2007-10-08

Miljökrav, etiskt och socialt ansvar i offentlig upphandling - hur gör man som politiker? Under Miljöpartiets kommun- och landstingsdagar i Göteborg 13-14 oktober arrangerar Internationella kommittén detta seminarium. Tjänstemännen har sina roller, som politiker har du andra och viktiga uppgifter. Seminariet tar upp rollfördelningen och en del av de argument som du kan möta i arbetet för en ansvarig upphandling. Medverkande: Seminariet leds av Birgitta Losman, regionpolitiker i Västra Götaland och författare till broschyren Miljökrav, etiskt och socialt ansvar i offentlig upphandling? Hur gör man som politiker? Ni möter även Tomas Eriksson, gruppledare för tekniska frågor i Mp Borås: Så jobbar vi i Borås.

Tillbaka >>

Debattartikel: Regeringens politik leder till ökad ohälsa 2007-09-27

Regeringen Reinfeldt med socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson i spetsen jagar de svaga och sjuka. Vad är det för samhälle den borgerliga alliansen håller på att skapa? Vinsterna av kortare sjukskrivningstider för våra vanligaste folksjukdomar ska gå till skattesänkningar till dem som redan har arbete och pengar. Det här är knappast en långsiktigt hållbar politik som gagnar folkhälsan.

Människor som hamnat i ohälsa är varken smitare eller missbrukare i välfärdssystemet - tvärtom. Påfallande ofta är det högpresterande, framför allt kvinnor, som jobbat dubbelt, det vill säga både tagit huvudansvaret för hemmet, och känt sig tvingade att sträcka sig utanför sin egen förmåga även på arbetsplatsen, som drabbas av utmattnings- eller utbrändhetssjukdom. Det är bra att regeringen insett att man ska satsa på rehabilitering men de har helt missat att göra sjukskrivningsreglerna mer flexibla.

Symtomen som leder till fullkomlig utmattning är så kraftiga att personerna ofta är oförmögna att genomföra de enklaste vardagsgöromålen, som att diska eller till och med att klä på sig. Det är en systemsjukdom som ofta tar lång tid att läka. Modern rehabiliteringsforskning säger också att vad dessa människor behöver är inte mer krav på prestation, utan att finna en väg tillbaka till en balans mellan kropp och själ.

De nya riktlinjerna för utbrändhet, lindrig depression, hjärtinfarkt, ryggskott och lunginflammation grundar sig på ett uppdrag från 2005 från s-regeringen. Ett av direktiven var att ”vara inriktad på att ta tillvara den arbetsförmåga den försäkrade har i stället för att fokusera på arbetsoförmågan”.

Vi undrar hur detta mycket goda direktiv har kunnat förvanskas under vägen fram till det vi ser i dag. Synsättet att se det friska i människan i stället för det som är skadat eller sjukt borde genomsyra inte bara Försäkringskassans regelverk, utan också anammas av alla arbetsgivare, både offentliga och privata. Men med den moderatledda regeringens politik kommer ännu fler som redan har det tufft ekonomiskt att hamna i psykisk stress som försvårar läkning och rehabilitering.

I stället måste vi förebygga genom långsiktigt och tålmodigt folkhälsoarbete. Miljöpartiet bjuder här regeringen på 15 punkter som investerar i hälsa:

1. Minska den ekonomiska ojämlikheten i samhället.

2. Dela karensdagen och ge 50 procent i ersättning i två dagar i stället, det förebygger långtidssjukdom.

3. Förbättra behandling och rehabilitering och låt hälso- och sjukvården samverka med andra terapiformer för patienternas bästa. Här i Västra Götaland vill Miljöpartiet därför att program- och prioriteringsrådet tillförs komplementärmedicinsk kompetens.

4. Flexibel prövning av arbetsförmågan, kan man jobba 60 procent ska man få göra det. Nu är reglerna låsta till 25, 50 eller 75% sjukskrivning.

5. Öka flexibiliteten i arbetslivet så att olika individers livspussel går att kombinera med arbete.

6. Alla arbetsplatser ska erbjuda friskvård på arbetstid.

7. Öka satsningarna på offensiv information om matens betydelse för hälsan.

8. Stärk lokalt folkhälsoarbete och ge landstingen/regionerna ett samordningsansvar för arbetet med de elva folkhälsopolitiska målen på regional nivå. Detta ansvar bör på sikt lagstadgas. I Västra Götaland vill vi, till skillnad från majoriteten s, fp och c, införa uppföljningsbara mål.

9. Upprätta en handlingsplan för att motverka den ökande psykiska ohälsan på lokalt, regionalt och riksplan.

10. Anslå ekonomiska medel för att förstärka detta arbete, fördelat utifrån länens storlek.

11. Ge småbarnsföräldrar som går ner i arbetstid 2 500 kronor i månaden. Det gör det möjligt även för lågavlönade att få mer tid med sina barn.

12. Bygg ut kollektivtrafiken i stället för fler vägar, det gör luften renare, minskar dödligheten i lungsjukdomar och ökar trafiksäkerheten. I Västra Götaland förutsätter detta att majoriteten ökar anslaget till kollektivtrafik samt att ägarna (kommunerna och regionen) tar sitt ansvar och utvecklar trafiken. Miljöpartiet anser, i motsats till regeringen, att kollektivtrafiken även är ett riksintresse. Att regeringen i vissa fall reducerar klimatfrågan till en regional fråga och i andra ser EU-nivån som den enda möjliga samarbetsnivån, gör att vi ifrågasätter om regeringen har någon vilja att alls agera på den nationella arenan.

13. Bygg säkra cykelbanor, det gynnar både fysisk aktivitet och minskar olycksrisker.

14. Ha fysisk aktivitet i skolan varje dag, inte bara på gymnastiklektionerna.

15. Öka andelen ekologiskt märkt mat i offentlig verksamhet. Miljöpartiet vill återinföra den särskilda budgetposten för ekologisk mat i Västra Götaland, som majoriteten tagit bort från och med 2008.

Detta är folkhälsoinvesteringar som kommer att ge avkastning på lång sikt, vilket även en moderatledd regering borde förstå.

Gunvor G Ericson, Ledamot i socialförsäkringsutskottet, Miljöpartiet de Gröna

Birgitta Losman, Regionpolitiker Västra Götaland, Miljöpartiet de Gröna

Tillbaka >>

Insändare: Klimatet kräver både ny teknik och ändrad livsstil 2007-09-26

Miljöpartiet i Sjuhärad arbetar för att minska klimatpåverkan. Kommuner och region ska föregå med gott exempel genom att använda biobränslen i fordon, upphandla ekologiska och etiska produkter och satsa på kollektivtrafik. Mänskliga rättigheter och miljö är inte förhandlingsbara för Miljöpartiet. Som miljöpartister vill vi försöka leva som vi lär och ta ansvar för den värld våra barn och barnbarn tar över efter oss. För att lyckas krävs att samhället utvecklar och använder ny teknik, men också att vi förändrar vår livsstil och till exempel väljer kollektivtrafiken så långt det går för att minska trafikens miljö- och hälsoeffekter. De partier som hävdar att tekniken kommer att lösa allt har stoppat huvudet i en för dem bekväm sandlåda. Vi vill också påminna om att bra teknik ofta finns tillgänglig, men problemet är att övriga partier saknar politisk vilja när det gäller att använda den. Var finns visionerna om en hållbar framtid i vardagspolitiken? Miljöpartiet ställer som enda parti krav på både teknikutveckling och förändrad livsstil. Det betyder inte att vi vill gå bakåt! Med förändrad livsstil menar vi förändringar till det bättre. I stället för ohälsa, ekonomiska klyftor och asfalt har vi en vision om hälsa, välfärd och ett ekologiskt hållbart samhälle.

Tillbaka >>

Miljöpartiet kritiserar majoriteten s, fp och c för att inte vilja fatta miljöpolitiska beslut! 2007-09-11

Miljöpartiet framförde vid regionstyrelsemötet 11 september behovet av konkreta beslut när det gäller miljömål. Det räcker inte att föra dialoger och tycka en massa. Det behövs politiska beslut. Och regionen måste våga fatta några av dessa beslut!

Tillbaka >>

Folkhälsa grunden för regional utveckling! 2007-09-11

Miljöpartiet står för helhetssyn. Det traditionella folkhälsoarbetet har ofta varit nära förbundet med mjuka frågor och hälso- och sjukvårdens arbete. Samtidigt finns undersökningar som visar att folkhälsa är en avgörande framgångsfaktor för den regionala utvecklingen. I Västra Götaland har Folkhälsokommittén som ansvarar för dessa frågor lagts direkt under regionstyrelsen, ett bra bevis på att folkhälsofrågorna ges större tyngd än tidigare. Det är nu dags att ta steget längre och integrera folkhälsoperspektiven i regionutvecklingsarbetet. Som miljöpartister efterlyser vi ett folkhälsoperspektiv även i de ”hårda” besluten om kollektivtrafik, infrastruktur och ekonomi. För att nå en hållbar utveckling krävs att vi använder den miljöteknik som är tillgänglig, att vi gör kloka investeringar och inte bygger in oss i gamla föråldrade lösningar, men också att vi när så krävs, ändrar livsstil. Parallellt behöver vår syn på sjukvård ändras så att vi ser behovet av att ha en förebyggande vård, där exempelvis komplementärmedicinska metoder får bidra till en god folkhälsa. Ett fungerande folkhälsoarbete kräver helhetssyn på människa och miljö. Då måste folkhälsofrågorna också få finnas med i de hårda besluten både på regional och på riksnivå! Birgitta Losman, regionpolitiker Västra Götaland (mp) Gunvor G Ericson riksdagsledamot (mp)

Tillbaka >>

Miljöpartiet ställer krav på etik och miljö vid placering av regionens pengar 2007-08-21

Tisdag 28 aug kommer ett ärende om finansiell strategi för Västra Götalandsregionen upp för beslut i regionstyrelsen. Ärendet går sedan till regionfullmäktige för fastställande. Miljöpartiet har under hela våren arbetat för att underlagen ska få in krav på etik och miljö så att våra skattepengar ska placeras på ett ansvarsfullt sätt. Vi jobbar också för att uppföljningen av kraven ska vara tydlig och på rätt politisk nivå.

Tillbaka >>

Genomskåda de nya moderaterna! 2007-07-06

Regeringen vill enligt Ulf Sjösten BT 5/7 göra det ”mer attraktivt att starta och driva företag”. Under förra mandatperioden lyckades Miljöpartiet få s-regeringen att inleda ett arbete för regelförenkling, sedan länge rankas vår politik högt av många företagare, särskilt de som arbetar inom miljötekniksektorn. Ett politikområde där Miljöpartiet behöver driva på är hur de sociala trygghetssystemen bättre ska kunna anpassas för småföretagen. Under tiden är moderaterna upptagna med att gnälla på socialdemokraterna och på de politiska åtgärder som gjort att Sverige ligger i världsklass på miljöområdet – hur tillväxtvänligt är det? Sjösten skjuter vilt mot oppositionen, framförallt på att den består av tre olika partier, med profilfrågor, som i ett eventuellt kommande regeringssamarbete ska förhandlas. Precis som de fyra allianspartierna idag tvingas kompromissa. Det är ett välkänt grepp att söka yttre fiender för att dra blickarna bort från interna problem, men medvetna väljare lär genomskåda försöken att dribbla bort alliansens brister.

Miljöpartiet har en politik för helhet: för barnen, för de vuxna som arbetar men också för de som ska ut på arbetsmarknaden och för de som av ålder, sjukdom eller andra skäl inte är på arbetsmarknaden. Vi har en helhetssyn på tillväxt, på människors hälsa och på vårt ansvar lokalt och globalt. Moderaternas retorik om det nya arbetarpartiet rimmar illa med många av de förslag som nu genomförs: föräldrar med ansvar för små barn tvingas söka arbete långt från hemmet och på pendlingsavstånd som omöjliggör ett bra familjeliv med barnen osv. Det är svårt att se hur dessa familjer kommer att gynnas av alliansens familjepolitik som tycks förutsätta att man i högönsklig välmåga lever ett tryggt medel- eller överklassliv. Det är bra om det lönar sig för människor med låga inkomster att arbeta, men för att mäta verklig inkomstökning måste t ex avgifter till a-kassa, kostnader för pendlingsresor, möjligheterna till en bra barnomsorg och hälso- och sjukvård också räknas. Om alliansen lyckas uppnå verklig höjning av livskvaliteten för människor med låga inkomster och varför inte även för dem utan några inkomster från arbete (även i moderaternas Sverige finns de, även om de gärna glöms bort) vill vi gratulera moderaterna till en framgångsrik politik. Vi tror det när vi ser det!

Friåret är en reform för livskvalitet, som gett människor med låga inkomster, ibland slitna av ett långt yrkesliv, möjligheter att förverkliga drömmar de burit med sig. Här hittar Sjösten många av de låglönegrupper han säger sig värna. Människor som inte har inkomstnivåer tillräckligt höga för att kunna ta en paus och gör något annat, t ex starta företag. Reformen gjorde det också möjligt för arbetslösa att få en fot in på arbetsmarknaden. Fria val är viktigt, men friheten är tyvärr högre för dem som är ekonomiskt och socialt starka. Många moderater tillhör välbeställda grupper och kan ha svårt att se friårets betydelse.

Genomskåda de nya moderaternas gamla politik! Att piska på människor utanför arbetsmarknaden, oavsett deras möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden, oavsett omständigheter, som om lönearbete är det enda som ger människan ett värde, leder inte till ett hållbart samhälle. Vi föredrar ett samhälle med hållbar ekonomisk tillväxt, som uppmuntrar människor att arbeta och vara viktiga för samhället genom yrkesliv och på andra sätt, och samtidigt förmår människor att vara rädda om varandra och det jordklot vi lever av.

Birgitta Losman regionpolitiker (mp)

Tillbaka >>

Miljöpartiets budget – en satsning på hälsa och miljö 2007-06-15

11-12 juni var det budgetdebatt i regionfullmäktige. Miljöpartiet tar klimathotet på allvar och har ett budgetförslag med helhetssyn på människors hälsa och livsstil. 50 miljoner till klimatfond för att ställa om Västra Götaland till ett klimatsmart samhälle. 25 miljoner till rörelsevakter i regionens byggnader för att få ner elförbrukningen. Satsning på primärvården, första linjens sjukvård som utgör grunden i vårt hälsoarbete kombinerat med stärkt folkhälsoarbete. Ökat samarbete med kommunerna kring kost, tandhälsa och livsstil så att våra barn och barnbarn får ökade chanser att leva ett långt och friskt liv. Prioritering av kollektivtrafik, spårutbyggnad och trafiksäkerhetshöjande åtgärder, framför nya motorvägsprojekt. Krav på miljö, etik och socialt ansvar vid upphandling med skattepengar.

Miljöpartiet tänker långsiktigt och presenterade en budget som också gäller barnens och barnbarnens framtid. Eftersom vi inte ingår i majoriteten i Västra Götaland blir inte vår budget verklighet. Men Miljöpartiets hjärtefrågor kommer vi självklart att driva i de nämnder och styrelser där vi har representanter. De som har makten idag har ingen rätt att föröda kommande generationers möjligheter till ett bra liv.

Birgitta Losman regionpolitiker (mp)

Tillbaka >>

Replik Västerteg (c) Centerpartiet saknar trovärdighet i klimatfrågan! 2007-06-09

Västertegs artikel 5/6 är osaklig och lite pinsam. Den visar med all tydlighet hur sent alliansen vaknat i klimatfrågan. Att han inom en motsträvig allians lyckats förhandla sig till en enda konkret miljösatsning i form av miljöbilspremie räcker inte för att bli trovärdig. Det är bra att Sverige har en regering som vill något. Men för att använda ett affärsuttryck är det ett ”hygienkrav” i politiken, dvs en självklarhet, att man har något att säga om klimatfrågan. Vi som har arbetat med miljöfrågorna under lång tid låter oss inte luras av Västertegs retorik. I det tidigare regeringssamarbetet ingick en mängd satsningar mot ett hållbart Sverige. Om Västerteg lyckas arbeta vidare på den linjen välkomnar vi det varmt, men centerpartiets trovärdighet i miljöfrågor minskar i takt med att den praktiska politiken haltar.

Under åren med mp och v i samarbete med s motarbetade allianspartierna den miljöpolitiska styrningen av samhället. När skatten på villaolja höjdes och stöd infördes för dem som ville konvertera till mindre miljöpåverkande uppvärmningssystem, var det ett av många exempel på konkret miljöpolitik. Miljöpolitik handlar inte bara om miljöbilspremier, utan om ett systematiskt arbete inom samtliga politikområden. När skatten på icke-fossila bränslen togs bort var allianspartierna inklusive centern upptagna med att skälla på bensinprishöjningar. Hur klimatsmart är det?

Det är bra att alliansregeringen driver på internationellt för minskad klimatpåverkan, men nu vill vi se konkret verkstad, både från Reinfelt när han nu kommit hem efter sitt gemytliga samspråk med Bush och från Västerteg som månad efter månad brer ut sig i klimatretorik, men vars parti inte levererar särskilt mycket. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är för europasamarbete, men vill inte bygga murar mot resten av världen. Så lägger vi grunden för politisk och ekonomisk framgång. Näringslivets tilltro till miljötekniksatsningar beror delvis på att konsumenter tvingat fram miljöanpassade produkter, men också på de politiska beslut under föregående mandatperiod som nu ger effekt.

Vi tror på en hållbar tillväxt där politiken sätter gränser för marknadens aktörer. De företag vi själva arbetat i och haft kontakt med uppskattar också tydliga, långsiktiga regler som underlättar för deras företag att växa. Även om allianspartierna gärna tar på sig megafonen för samtliga företagare, vet vi genom egna och andras erfarenheter, att det finns många företagare som har andra värderingar än Västerteg. Mångfalden inom marknadsekonomin tillåter som tur är också andra än Västertegs kompisar att delta i samhällsbygget.

Västerteg gillar liknelsen med piskor och morötter. Vi har läst den många gånger nu i BT och konstaterar att alliansen i arbetsmarknadspolitiken premierar piskor, medan man i miljöpolitiken erbjuder en enda liten tanig morot (miljöbilspremien). Själva menar vi att en grön skatteväxling är att föredra kombinerat med en välfärdspolitik där det finns plats också för den som inte är så attraktiv för marknadskrafterna. Miljöpartiet arbetar konstruktivt, både i majoritet och i opposition. Passiva åskådare ser vi en hel del av inom andra, särskilt större, partier. Alliansens representanter, så som vi känner många av dem, visar i konkreta politiska handlingar exempel på konservatism, ovilja att förändra livsstil mot ett mer hållbart samhälle och en tveksamhet inför bygget av det hållbara samhälle som pågår runt omkring dem. Vi är trötta på floskler som levereras i samma andetag som motorvägar prioriteras och ensamstående arbetslösa kvinnor tvingas söka arbete på avstånd som omöjliggör en vettig vardag. Det räcker inte att miljöministern sitter i tv-soffan och talar om att han källsorterar.

I Västra Götaland sitter Västertegs parti i majoritet. När budgeten för 2008 tas har han goda möjligheter att påverka sitt parti att stödja Miljöpartiets och Vänsterpartiets förslag för ekologiskt och socialt hållbar utveckling i Västra Götaland. Att ensidigt gömma sig bakom den ekonomiska dimensionen är en föråldrad syn på utveckling. Väx upp Västerteg.

Birgitta Losman ersättare regionstyrelsen (mp) Sören Kviberg ledamot regionstyrelsen (v)

Tillbaka >>

Insändare till Annonsmarkna´n Exploatera inte jordbruksmarken i Nolåns dalgång! 2007-05-30

Kommunfullmäktige antog 1995 Ekodokumentet som slår fast att ”Det är viktigt att vi hushållar med vår jordbruksmark så att den kan brukas även av kommande generationer. Den bör därför endast i undantagsfall utnyttjas för byggnation eller liknande ändamål som gör den obrukbar för all framtid.” Den borgerliga majoriteten har nu gått ut i Borås Tidning och talat om att 40 nya villor ska byggas på Tyftet i Nolåns dalgång.

Miljöpartiet anser att denna exploatering av jordbruksmark strider mot kommunens Ekodokument. För oss i Miljöpartiet handlar detta om mer än själva jordbruksmarken. Vi vill att kommunens kulturlandskap och naturvärden bevaras. Miljöpartiet ser den här frågan i ett större sammanhang där den styrande majoriteten hotar att exploatera kulturlandskapet och göra undantag från strandskyddet. Vår gemensamma miljö i Bollebygd tillhör oss alla. Låt inte kortsiktiga ekonomiska intressen få förstöra en långsiktigt hållbar utveckling i kommunen!

Birgitta Losman (mp)

Tillbaka >>

Replik Ulf Sjösten (m) 20 maj i Borås Tidning: Var finns de konkreta klimatåtgärderna i Sjuhärad? 2007-05-22

Jag gläds över att moderatledaren Reinfeldt äntligen tar ordet klimat i sin mun, men borde inte Ulf Sjösten som medlem av den moderata riksdagsgruppen på något sätt visa att vårt gemensamma jordklot är viktigt?

I Sjöstens inlägg 20 maj menar han att den nya regeringen äntligen tagit krafttag med infrastrukturen, men glömmer att infrastruktur är mer än motorvägar. Jag läser inlägget och ser inte ordet järnväg en enda gång. Än mindre begrepp som hållbara transporter. Det räcker inte för Reinfeldt att sitta och nicka bredvid USAs president i en bekväm stol, det krävs lite mer än så för att få trovärdighet i klimatfrågan. En bra början vore att något av det som sägs i retoriken återfinns på lokal, regional och nationell nivå i konkreta politiska förslag.

Tänk om politiker från Sjuhärad kunde hjälpas åt att satsa på järnvägar i kombination med upprustning av det finmaskiga vägnätet och trafiksäkerhetshöjande satsningar på de större vägarna. I stället för att ensidigt satsa på motorvägar som inte är mer trafiksäkra än 2+1-vägar och som uppmuntrar ökade vägtransporter.

Vad som är samhällsekonomiskt lönsamt avgörs av vilka parametrar man tar in i beräkningen. Miljöpartiet menar att det är hållbar utveckling som är måttstocken. Men för ett parti som i praktisk politik fortfarande begränsar sig till en enda dimension – den ekonomiska tillväxten – är kanske inte social och ekologisk utveckling intressant?

Birgitta Losman (mp)

Tillbaka >>

Interpellation: Hur säkerställs personalens trygghet och arbetsmiljö vid upphandling av trafik? 2007-05-22

Vid ett besök hos Kommunals Trafiksektion nyligen fick Miljöpartiet tydliga signaler om att tryggheten för personalen i samband med upphandling och byte av trafikhuvudmän upplevs som ett bekymmer. Vidare påtalades brister i arbetsmiljön, kopplat till svagheter i upphandlingsunderlag samt trängselproblem i och kring Göteborg.

· Anställningstrygghet: Det är inte är självklart att personal följer med vid byte av huvudmän, vilket skapar en otrygg arbetssituation för arbetstagarna och enligt Kommunal leder till att man vid varje upphandling tappar busschaufförer till andra yrken. Då det är brist på utbildade chaufförer ser man extra allvarligt på detta.

· Kravspecifikationen vid upphandling av trafik: Kommunal menar att för stor vikt läggs vid lägsta pris på bekostnad av kvalitet vid upphandling, vilket leder till bristande underhåll av fordon samt dålig personalvård.

· Arbetsmiljö: Trängselproblemen i Göteborg där kollektivtrafiken sitter fast i samma köer som privatbilarna orsakar förseningar, skällsord till förare som inte rår för trängseln samt gör det svårt för förare att få pauser mellan körpassen.

Mina frågor till Västtrafiks ordförande, Leif Blomkvist, är därför:

1. Hur avser Västtrafik att vid upphandling av trafik säkerställa rimlig anställningstrygghet och personalvård i Västra Götalands kollektivtrafik?

2. Vilka åtgärder avser majoriteten att vidta för att minska trängseln i och kring Göteborg så att arbetsmiljöproblemen för förarna i kollektivtrafiken kan minska och kollektivtrafikens attraktionskraft öka?

Birgitta Losman (mp)

Tillbaka >>

Klimatsmart infrastruktur bättre än motorväg! 2007-04-30

Vad tänker Länsförsäkringar egentligen på när de skriver på BT Debatt 30 april?

Det finns en föreställning om att ekonomisk tillväxt kräver motorväg, men ekonomisk tillväxt kräver en fungerande infrastruktur och ett bra utbud av trafik på denna infrastruktur. Att då begränsa sig till en liten del av infrastrukturen – motorvägar – som enda möjliga lösningen är kortsiktigt och ekonomiskt vansinne. Enligt Vägverkets beräkningar har 2+1-väg med mitträcke likvärdig trafiksäkerhet som en motorväg men kostar 1/20-del så mycket. Tänk vad mycket trafiksäkerhet vi kan införa för de 19/20-delar som blir kvar om vi inte bygger ut till 4-fältsmotorväg! Att bygga motorväg tar lång tid. Med 2+1-väg uppnår vi snabbare trafiksäkra lösningar.

Människor hyser berättigad oro för att skadas eller skada andra i trafiken. Trafikolyckor är ett stort hot mot vår säkerhet. Därför är det viktigt att arbeta med verkligt skadeförebyggande insatser, såsom trafikundervisning i skolor och våra egna värderingar och attityder. Samt att satsa på trafiksäkerhetshöjande åtgärder, t ex i korsningar, och då inte bara längs E20 utan på hela det finmaskiga vägnätet där människor behöver resa för att ta sig till och från arbete och hem. Bygg gärna ut E20 till 2+1-väg. Och om det i någon sträcka visar sig svårt med detta alternativ, ett argument som framförts av t ex centerpartiet i regionen, får inte detta tillåtas motivera slöseri med skattemedel. Då får man hitta en lösning för just denna del av vägsträckan.

Det finns många kvinnor – och män - som idag har insett att för att få en trafiksituation som präglas av miljöhänsyn, säkerhet och god hälsa för människor krävs klimatsmart infrastruktur som uppmuntrar spårtrafik, säker personbilstransport och inte leder till ökning av vägtrafik. Den som tror att detta bara är miljöpartistiskt flum kan t ex ta sig en titt på den utveckling som har skett i Finland med kombilastbilar som körs kortare sträckor på anslutningsväg och sedan upp på järnväg. Varje företag med siktet inställt på framtiden behöver förhålla sig till de utmaningar vi står inför idag, för att möta kundernas krav och stärka sitt varumärke.

Motorvägar är gårdagens lösning och de passar inte dagens problem! Utvecklingen går framåt. Låt inte barnen och barnbarnen få betala för dagens bristande helhetssyn. Tänk klimatsmart. Det gynnar både säkerhet och hållbar ekonomisk tillväxt.

Birgitta Losman regionpolitiker (mp)

Tillbaka >>

Primärvården - tyst och stryktålig grundpelare i sjukvårdssystemet 2007-04-23

Varje ledamot i regionfullmäktige har möjlighet att besöka verksamheter i regionen några dagar per år. I veckan gjorde jag ett studiebesök på Bollebygds vårdcentral. Det är en stor förmån att som politiker få ökad inblick i de verksamheter som vi är med och fattar beslut om. Jag fick återigen bekräftat att primärvården övertagit alltfler uppgifter som tidigare låg på sjukhusen, men utan att få motsvarande ekonomisk tilldelning.

Miljöpartiets politik att överföra resurser till primärvården kommer att vara prioriterat, också i budget 2008. Vårdcentralerna utgör bassjukvården för befolkningen. De utsätts för ett hårt tryck när samhällsklimatet hårdnar och behovet av vård ökar. Jag känner stor respekt för det arbete som personalen i primärvården utför. Besöket på Bollebygds vårdcentral förstärker bilden av en primärvård som får ta mycket stryk i media, men som i det tysta är en grundpelare i det svenska sjukvårdssystemet.

Birgitta Losman regionpolitiker (mp)

Tillbaka >>

Vi kan skapa Europas bästa kollektivtrafik! 2007-04-07

Riksdagen tar 2008 inriktningsbeslut om långsiktiga investeringar i väg- och järnvägsnätet, den så kallade infrastrukturplanen, som styr investeringarna 2010-2019. Västra Götalandsregionen lämnar ett eget förslag till infrastruktursatsningar, som beslutas av regionfullmäktige i juni -07. Regionens ställningstagande är viktigt eftersom det är en återspegling av viljan att styra mot hållbara transporter. Nästa år kommer också en klimatproposition där regeringen ska visa att man menar allvar med klimatpolitiken.

Beslut om infrastruktur och trafik handlar om att ta ansvar för vårt jordklot och förändring från fossil energi till förnyelsebara bränslen och energihushållning. Det är också beslut som ska skapa bra förutsättningar för alla att resa och underlätta för godstransporter. Svensk transportpolitik står i ett vägskäl: Ska lastbilstrafik och flygtransporter uppmuntras, eller ska vi skapa bättre förutsättningar för tågtrafik och sjöfart? Ska kollektivtrafik på allvar bli ett konkurrenskraftigt alternativ till privatbilism? Om person- och godstransporter styrs över till kollektivtrafik och järnväg frigörs plats på vägnätet, säkerheten ökar och miljöbelastning och negativa hälsoeffekter minskar. Kortsiktigt är spårutbyggnad kostsam, men långsiktigt är det hållbart, även ekonomiskt. I Västra Götaland finns det ett antal mindre järnvägar som inte används effektivt. Vi ser det som ett självklart krav att i första hand effektivt utnyttja den infrastruktur vi redan har och i längre perspektiv få flera spår. Detta förutsätter att Banverket får ett utökat budgetanslag som gör det möjligt att underhålla järnvägar såsom sträckan Varberg-Borås-Herrljunga. Två stora projekt: Västlänken (tågtunneln genom Göteborg) och dubbelspår mellan Göteborg och Borås är, enligt vår uppfattning, nödvändiga satsningar i planen för att utveckla en effektiv och väl fungerande tågtrafik i Västra Götaland. Vi anser dessutom att när dubbelspåret byggts ska den gamla sträckningen Borås-Göteborg fortsätta att trafikeras med stopp för mindre orter längs vägen.

Politikerna i riksdag och regering är valda på fyra år, beslutet om infrastrukturplanen påverkar generationer framåt. Fungerande kollektivtrafik är av nationellt intresse för att få ner klimatpåverkan. Det måste visa sig i konkret handling t ex fördelning av medel till drift och investeringar och förslag på skattelättnader och avgifter. Det är dags att bestämma sig för att skapa Europas bästa kollektivtrafik. Då är det nödvändigt att stat, regioner och kommuner aktivt samverkar kring kollektivtrafiken, både vad gäller finansiering och utbyggnad. Vi tvivlar på att regeringen har förmåga, vilja och handlingskraft att våga gå före med en offensiv satsning på kollektivtrafik. Men någon måste vara först! Regeringens agerande i EU visar att man hellre inväntar andra aktörer än går före. Vi säger tvärtom att det går att ta initiativ och förverkliga en vision och samtidigt delta i de mer långsamma förändringsprocesserna där alla ska med.

I väntan på regeringens handlingskraft är det nödvändigt att regionen och de 49 kommunerna kan utveckla en samsyn som leder till en utbyggd kollektivtrafik. Kollektivtrafiken kan vinna ökat resande genom bättre tillgänglighet och punktlighet. Då behövs spårkapacitet, utbyggda pendelparkeringar, byteshållplatser och kollektivtrafikfiler i stora tätorter. Det krävs även ett större trafikutbud och ökad turtäthet, vilket förutsätter att en omprioritering sker ekonomiskt. Vårt intryck här i Västra Götaland är att ägarna till Västtrafik, det vill säga de 49 kommunerna och regionen, i stort har ett förvaltande perspektiv, som bygger på att trafiken ska bli bättre genom en årlig indexuppräkning av budgeten i kombination med en taxehöjning. Ett sådant synsätt konserverar nuvarande fördelning av resandet mellan kollektivtrafik och privatbilism och motverkar omställningen till ett hållbart transportsystem. Västtrafik ska inte förvalta gårdagens resande och ägarna behöver höja blicken. Det krävs kraftigt ökat ägartillskott, en bra infrastruktur och en gemensam politisk vilja att skapa verkliga förutsättningar för ett framtida hållbart transportsystem. Sluta dra i nödbromsen och ställ om till hållbart resande nu!

Birgitta Losman (mp) ledamot Regionala Ägarrådet

Sören Kviberg (v) styrelseledamot i Västtrafik AB

Tillbaka >>

Ställ krav på Västtrafiks ägare! 2007-03-20

Är Du bilberoende? Du är inte ensam! Och det finns hjälp. Om politikerna och Du själv så beslutar. Västtrafik AB ägs till 50% av Västra Götaland och till 50% av kommunerna i regionen. Det är alltså både kommun- och regionpolitiker Du ska vända Dig till. Förslag på frågor att ställa är:

• Vilket svar gav kommunen på trafikförsörjningsplanen som skickas ut av Västtrafik på remiss till ägarna (läs: turtäthet och linjesträckning)?

• Prioriterar politikerna att invånarna reser säkert, miljövänligt och till en rimlig kostnad (jämför kostnader med samhällsnyttan)?

• Vad har kommunen sagt och gjort i delregionala Ägarråd, som inrättats för samråd i kollektivtrafikfrågor mellan kommuner och region? (se www.agarradet.se)

• Frågar politikerna och Västtrafik efter vad ungdomar tycker om kollektivtrafiken?

Vi är två kvinnor som är politiskt engagerade i Miljöpartiet. Vi vet att kvinnor och ungdomar är två grupper som reser mycket kollektivt. Därför ser vi det som extra viktigt att tillgodose behoven hos dessa viktiga resenärer. Stannar bussen på rätt ställe? Stämmer turerna med dagistiderna? Kan man gå på bio på lördag och komma hem efteråt?

Kollektivtrafik ger mindre trängsel, lägre utsläpp, frigör plats på vägarna och ökar säkerheten.

Detta är exempel på att kollektivtrafik är viktigt och långsiktigt lönsamt för hela samhället. Det är dags att uppvärdera kollektivtrafikens samhällsnytta!

Linnea Haglund                                          Birgitta Losman

Tillbaka >>

Replik Ville Skrifvars BT 19 mars 2007-03-19

Det finns flera nycklar till en förbättrad vård

Det finns flera nycklar till en förbättrad vård, privatisering är en av dem, men inte den enda.

Det glädjer mig att Ville Skrifvars är överens med mig om fördelarna med möjligheterna till privata alternativ i vården. Den som läst debattartikeln ”Långsiktig mångfald i vården” BT 7 mars, kan konstatera att Skrifvars och jag är fullständigt överens om fördelarna av att exempelvis ha det välfungerande Lundby sjukhus i Göteborg. Tyvärr påstår Skrifvars felaktigt att mp varit motståndare till sådan konkurrensutsättning. Tvärtom framhöll jag just detta som önskvärt, en sakupplysning som jag gärna vill tillföra läsarna.

Det stopplagen skulle förhindra var utförsäljning av de stora akutsjukhusen, i Västra Götalands fall, t ex Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Södra Älvsborgs Sjukhus. I detta fall har Skrifvars helt rätt – det är ett ideologiskt ställningstagande. I länder med privata akutsjukhus kan man studera effekterna på samhällsutvecklingen. Höga kostnader och a- och b-lag bland patienterna är två komponenter som då gör sig gällande.

Jag som själv har erfarenhet från företagande har också svårt för den moderata retorik som förts i BT om att små gulliga företag ledda av sjuksköterskor skulle främjas av att sälja akutsjukhusen. Jag vidhåller att en nyanserad sjukvårdspolitik är att föredra där vi arbetar med förbättrad politisk styrning och samordning (här finns mycket att göra, även i akutsjukvården) och samtidigt använder konkurrensutsättning som ett verktyg i såväl privat som offentlig vård. Hög kvalitet i vården är målet, men jag vill ha långsiktig kvalitet som även inkluderar de med mindre i plånboken.

Birgitta Losman
regionpolitiker (mp)

Tillbaka >>

Långsiktig mångfald i vården! 2007-02-21

Den svenska hälso- och sjukvårdspolitiken har huvudsakligen vuxit fram i ett brett politiskt samförstånd och med starkt stöd i befolkningen. De grundläggande principerna för den allmänna hälso- och sjukvården är att vården skall ges på lika villkor och efter behov, styras demokratiskt och vara solidariskt finansierad. Det har dock funnits kritiker som ifrågasatt principerna för den allmänna hälso- och sjukvården. Framförallt gäller detta vårdens finansiering, där privata försäkringslösningar framhållits som ett alternativ till skattefinansiering. Det är i detta perspektiv upphävandet av den s k stopplagen ska ses. Stopplagen förhandlades fram mellan (s), (v) och (mp) och var en kompromiss mellan partierna. Den nya regeringen vill nu upphäva lagen. Företrädare för (m) har genom insändare i BT hyllat upphävandet av stopplagen och ser en direkt koppling till möjligheten för mindre företag och kooperativ att få avtal med hälso- och sjukvården. Problemet är att dessa skribenter blandar ihop stora akutsjukhus med det vi kallar närsjukvård. Närsjukvård är både kommunal sjukvård, primärvård samt viss planerad sjukhusvård och här finns såväl privata som offentliga vårdgivare. Miljöpartiet de Gröna har inga ideologiska låsningar gällande privata alternativ, tvärtom är vi mycket positiva till att exempelvis personalen på en vårdcentral tar över vårdcentralen och driver den som kooperativ eller att privata entreprenörer har avtal med Västra Götalandsregionen när de lämnar ett förmånligt bud i upphandling. Min bedömning är dessutom att man inom den offentliga vården kan lära mycket av privata entreprenörer. Miljöpartiet arbetar också för ett ökat inslag av komplementärmedicin, som ofta utförs av privata entreprenörer. Vi ser gärna ett nära samarbete mellan primärvård och komplementärmedicin för att kunna möta patienternas olika behov. Men att privatisera stora akutsjukhus innebär att man åstadkommer något helt annat. En privatisering av dessa är nämligen en förutsättning för försäkringslösningar, som ger möjlighet för de ekonomiskt starka att köpa snabb behandling. Privata sjukhus har en helt annan möjlighet än offentliga sjukhus att ordna en speciell kö för patienter med privata vårdförsäkringar. Detta riskerar leda till en utveckling som frångår den traditionella svenska sjukvårdsmodellen, en solidarisk hälso- och sjukvård. Miljöpartiet är för en nyanserad sjukvårdspolitik som tillvaratar fördelarna av konkurrens, men där alla garanteras rätt till vård, oavsett plånbokens tjocklek. Det går att ha mångfald i vården utan att sälja ut akutsjukhusen. Stöd oss gärna i detta arbete!  Birgitta Losman (mp) ersättare i regionstyrelsen Tillbaka >>

Interpellation till regionfullmäktige inlämnad 2007-01-23

Miljöpartiets regionpolitiker Birgitta Losman, Bollebygd lämnade under tisdagen in en interpellation om säkerhet, tidtabeller, miljökrav och kvalitet på regionens bussar. Frågorna kommer att ställas till Västtrafiks ordförande Leif Blomqvist (s) i samband med Regionfullmäktiges sammanträde den 20 februari.  

För kontakt: Birgitta Losman birgitta.losman@mp.se mobil 0703-679580 www.losman.nu

Interpellation till Västtrafiks ordförande Leif Blomqvist angående bussar i regional trafik  

Bakgrund  

Det är viktigt att Västra Götaland upplevs som attraktivt när det gäller det regionala resandet. Turtäthet, säkerhet, komfort, kostnadseffektivitet och miljöhänsyn är betydelsefulla faktorer för hur människor uppfattar sina resor. Linje 100 är ett exempel på regional trafik. Denna bussförbindelse använder många av regionens invånare när de tar sig mellan städerna Borås och Göteborg. Antalet resande sträckan Göteborg - Bollebygd - Borås är så stort att nuvarande järnväg inte har kapacitet att svälja resandevolymen. I avvaktan på Götalandsbanan har man infört så kallade tågbussar. Dessa bussar nyttjas av ett stort antal resenärer och har täta avgångar dagtid under vardagar. Förutsättningarna för en väl utvecklad kollektivtrafik är mycket goda på ovan nämnda sträcka. Under högtrafik upplever många resenärer att turerna är relativt komfortabla, snabba samt att 100-linjen är ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen.  

Turtäthet  

När det gäller kvällar och helger är det dock glest mellan avgångarna, vilket gör det svårt att fullt ut välja tåg/buss framför bil för dem som pendlar mellan Göteborg, Bollebygd och Borås.  

Säkerhet och komfort  

Nuvarande bussar på linje 100 är av varierande standard. Något som ofta präglar dem är att de ordinarie bussarna uppfattas som både komfortabla och säkra, medan de s k extrabussar, som kallas in vid högt passagerarantal, har brister vad gäller säkerhet och komfort. Det har också förekommit att resenärer stått och trängts ståendes i mittgången, samtidigt som bussen till största delen körs i hög fart på en motorväg, vilket upplevts som osäkert och obehagligt.  

Klimatpolitik i praktiken  

Regionen står inför att inleda en klimatdialog med aktörer i Västra Götaland. Att minimera utsläppen av CO2 från persontransporter är en viktig faktor i arbetet för minskad klimatpåverkan, vilket förutsätter att bussar med höga utsläppskrav används – även i regional trafik.  

Boende som använder tågbuss 100 har under flera år haft regelbundna klagomål på turtäthet, säkerhet och komfort. Klagomål har framförts till medresenärer, Västtrafiks Synpunkten och i media. Detta skapar ett dåligt rykte för hur regionen sköter det regionala resandet, något som i förlängningen riskerar bidra till minskad tilltro för såväl Västtrafik som Västra Götalandsregionen.  

Mina frågor till Västtrafiks ordförande är  

1. Vad kan Västtrafik göra för att säkerställa säkerhet och komfort på bussar i regional trafik?  

2. Kommer du som ordförande i Västtrafiks moderbolag arbeta för en ökad turtäthet i den regionala trafiken under kvällar och helger, så att fler kan välja att resa kollektivt och därigenom bidra till att minska klimatpåverkan?  

3. Hur arbetar Västtrafik för att minska utsläppen från bussar i regional trafik?  

Birgitta Losman, (mp), Bollebygd, 2007-01-22

Tillbaka >>

Glöm inte näringslivet och de konkreta åtgärderna! 2007-01-10

Ett ärende om klimatdialog för att begränsa klimatpåverkan i Västra Götalandsregionen (VGR) ligger på regionstyrelsens bord den 16 januari. Miljöpartiet välkomnar att regionen tar initiativ till en dialog om hur den västsvenska ekonomins beroende av fossil energi kan brytas. Vi ställer oss positiva till regionens vilja att utforma en strategi samt att denna ska genomföras i dialog.  

Men som miljöpartist saknar jag en tydlig ansvarsfördelning i förslaget, liksom en uttalad ambition att dialog och strategi ska mynna i konkreta åtgärder. För att klimatdialogen ska uppfattas som seriös och lönsam, exempelvis för företagen i regionen, krävs att den är tillräckligt verklighetsnära för att vara värd att engagera sig i. Då ett av de uttalade syftena med klimatdialogen är en starkare ekonomi i regionen bör näringslivet involveras t ex genom: 1. direkt dialog med de största energiintensiva företagen med anläggningar inom VGR. 2. direkt dialog med de största transportintensiva företagen med anläggningar i VGR. 3. indirekt dialog med de mindre företagen representerade av Företagarnas Riksorganisation och företag i Business Region Göteborgs nätverk.  

Enligt den föreslagna tidplanen ska överenskommelser nås under 2009. Men med de vetenskapliga underlag som idag finns i klimatfrågan bör ett urval av strategier kunna utformas och genomföras tidigare, i synnerhet inom VGRs eget verksamhetsområde, där man står som ägare av både problem och möjliga lösningar. Exempel på områden som direkt kan vara föremål för dialog och utformande av strategi är att besluta om en ny resepolicy för anställda och förtroendevalda, med utgångspunkt att minimera klimatpåverkan av VGRs egna möten. Och att använda metoder som minimerar energiförbrukning vid byggnation, genom att exempelvis fatta beslut om att använda koncept som passivhus, där värme från personer, elapparater och instrålad sol tillvaratas så att husen nästan blir självuppvärmda.  

Klimatdialogen är ett bra initiativ men för att ge resultat bör den följas av tydliga krav på åtgärder och uppföljning. Att parallellt med den bredare dialogen med aktörer i regionen agera på de områden där regionen själv har ett ägaransvar ger direkta effekter på klimatfrågan och ökar möjligheterna att på ett trovärdigt sätt leda klimatdialogen i Västra Götaland. Det är först när vi lyckas omvandla de vetenskapliga rapporterna till konkreta åtgärder som vi kan säga att vi bedriver klimatpolitik. Annars pratar vi bara.  

Birgitta Losman (mp) ersättare regionstyrelsen Västra Götaland

Tillbaka >>

Klimatförändringarna engagerar."Vi gröna fortsätter att placera miljön i främsta rummet" skriver fem ledande miljöpartister från Sjuhärad. 2007-01-07

Nu skriver vi 2007 i almanackan och det är långt till nästa val. Det innebär inte att vi politiker ska låsa in oss i våra egna församlingar och sluta kommunicera med medborgarna. För oss miljöpartister är det viktigt att aldrig glömma varifrån makten kommer. Nämligen medborgarna. Därför sätter vi stor vikt vid kontakt med medborgare före, under och efter valrörelserna. Det är nämligen tillsammans vi kan göra skillnad. Arbetet för en bättre miljö måste ske med ömsesidig respekt och i nära samarbete mellan politiker och medborgare. Alla kan göra någon skillnad. Vi politiker måste arbeta för att ge medborgarna så goda förutsättningar som möjligt att leva miljövänligt. Medborgarna drar sitt strå till stacken genom att fråga sig ifall deras livsstil är långsiktigt hållbar. Det är ju, som vi i miljöpartiet säger, bättre att ändra livsstil än klimat. Klimatfrågan är aktuell och runtom i världen börjar man kunna se följderna av människans klimatpåverkan. Klimatförändringar har alltid funnits - men det har aldrig gått så snabbt som tidigare. Och klimatforskare världen över är relativt eniga om att det är vi människor som rubbat balansen det tagit jorden tusentals år att bygga upp. I ett läge som detta är det viktigt med djärva politiker som vågar tänka längre än nästa budget och val. Miljöpartiet försöker sig på denna enligt somliga omöjliga ekvation. Men långsiktiga förändringar går aldrig att åstadkomma utan brett folkligt stöd. Därför glädjs vi åt att klimatförändringarna engagerar allt fler. Det är som sagt långt till nästa val, och vallöften är inte på sin plats. Men något kan vi säga. Vi gröna fortsätter att placera miljön i främsta rummet och arbeta för lika rättigheter, livskvalitet och långsiktighet.  

Ingegerd Borg-Saviharju (mp) kommunstyrelsen Ulricehamn  

Kristina Hasselblad (mp) kommunstyrelsen Mark  

Agnes Sandstedt (mp) kommunstyrelsen Bollebygd  

Eva Theen-Johansson (mp) kommunstyrelsen Borås  

Birgitta Losman (mp) regionstyrelsen Västra Götaland

Tillbaka >>

"Yrkande ang reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnder 2006-11-10

Yrkande

Ärende 8

Ändrade reglementen för nämnder och styrelser inom hälso- och sjukvården på grund av ändrad politisk organisation

Regionfullmäktige beslutade den 4 april 2006 om förändringar i den politiska organisationen. För hälso- och sjukvårdsnämndernas del framfördes från flera partier ett tydligt krav om att de tidigare samrådsorganen (SRO) skulle avskaffas i ett led att öka delaktighet och demokrati.

I presenterat förslag står att läsa (§ 4, sjätte stycket):

” Hälso och sjukvårdsnämnderna är skyldiga att inbördes samverka före en vårdöverenskommelse. Formerna för samråd avgörs av hälso- och sjukvårdsnämnderna och kan ske genom nämndernas presidier.”

Miljöpartiet de Gröna anser att denna skrivelse i praktiken bäddar för ett nytt SRO, vilket i så fall vore att gå emot det beslut om den politiska organisationen som regionfullmäktige fastställt.

Med anledning av ovanstående yrkar vi att

- meningen ”Formerna för samråd avgörs av hälso- och sjukvårdsnämnderna och kan ske genom nämndernas presidier” utgår och ersätts med texten

- ”Formerna för samråd avgörs av hälso- och sjukvårdsnämnderna. Samtliga partier som är representerade i hälso- och sjukvårdsnämnderna skall garanteras insyn och delaktighet i samverkan före beställning.”

För Miljöpartiet de Gröna
Stefan Kristiansson Birgitta Losman

Tillbaka 2006 >>

"Förslag till budget 2007 2006-11-10

Yrkande

Ärende 5

Förslag till budget 2007

Budgeten är i särklass ett av de tyngsta styrdokumenten. Här anges riktlinjer för den politik, och ramarna för det ekonomiska utrymme som den politiska majoriteten önskar fastställa för regionens verksamheter.

Budgeten bör dock inte ses som ett isolerat styrdokument, utan skall formas utifrån de visioner och policydokument som antagits av vårt högsta beslutande organ, Regionfullmäktige.

Den av Regionfullmäktige fastställda regionala visionen definierar hållbar utveckling med tre dimensioner:

- Den ekonomiska dimensionen med variablerna ekonomisk utveckling, produktivitet, investeringar, finansiell stabilitet, nyskapande och infrastruktur.

- Den Sociala dimensionen med variablerna utbildning, arbetsliv, hälsa, inkomster, delaktighet, kultur och kreativitet.

- Miljödimensionen med variablerna klimat, biologisk mångfald, ekosystem, luft, mark och vatten.

Miljöpartiet de Gröna konstaterar att det av regionmajoriteten presenterade justerade budgetförslaget till stora delar uppfyller visionen om den ekonomiska dimensionen. Däremot anser vi att Miljöpartiets eget budgetförslag, vilket föll under omröstningen i juni, innehöll mer av helhetssyn och mer av respekt för gällande visioner och policydokument.

Naturligtvis tycker vi fortfarande att det är ett bättre förslag till budget än något annat förslag, men vi förhåller oss nu till det av majoriteten presenterade tilläggsförslaget.

Inför vårens budgetprocess presenterade tjänstemännen på personalstrategiska avdelningen en bedömning av att det krävs 100 mkr årligen under en treårsperiod för att komma tillrätta med lönediskrimineringen mellan kvinnor och män. Tjänstemännens tydliga redogörelse har dock inte lett till några justeringar av majoritetens budgetförslag, ett förslag där det bara reserverades 50 mkr. Därför kvarstår Miljöpartiets yrkande om att avsätta hela beloppet. Regionen har även, som stor offentlig aktör, ett socialt ansvar gällande villkoren för anställda hos de externa leverantörer vi skriver avtal med, och köper varor av.

Gällande miljödimensionen anser Miljöpartiet att det åter är dags att spänna bågen för att öka andelen ekologiska livsmedel i regionens egna verksamheter. För bara några veckor sedan hölls en uppmärksammad kampanj om ekologisk mat, och vår ambition är att verksamheterna även kommande år skall kunna få ekonomisk kompensation för den merkostnad det innebär att handla ekologiskt.

Miljöpartiet de Gröna föreslår Regionstyrelsen föreslå Regionfullmäktige besluta

- att i enlighet med Miljöpartiets budgetförslag för år 2007 (RSK 16:11

2006) ställa sig bakom den bedömning som personalstrategiska avdelningen gjort, och därmed avsätta totalt 100 mkr per år, för perioden 2007-2009, för satsning på jämställda löner

- att i enlighet med Miljöpartiets budgetförslag för år 2007 (RSK 16:11

2006) avsätta ytterligare 5 mkr per år, för perioden 2007-2009, till ersättning för upphandling av ekologisk mat

- att i övrigt bifalla Socialdemokraternas, Folkpartiets och Centerpartiets tilläggsförslag till budget för år 2007, samt flerårsplan för år 2008 – 2009.

För Miljöpartiet de Gröna
Stefan Kristiansson,  Birgitta Losman

Tillbaka 2006 >>

"Trafikstyrning - ja tack! 2006-11-10

Majoriteten i Västra Götaland (s, fp, c) antog vid möte i regionstyrelsen den 14 november ett yttrande där man framhåller att trafikstyrande effekter inte ska eftersträvas vid utbyggnad av väginfrastruktur i regionen.

Ja, ni läste rätt, trafikstyrande effekter ska enligt majoriteten inte eftersträvas. Klimatfrågan är för många väljare och politiker en av de viktigaste frågorna. Den är nära kopplad till trafiken, som står för en stor andel av de klimatpåverkande utsläppen.

Jag menar:
1.      Att bygga nya vägar är i sig trafikstyrande – det uppmuntrar ökad trafik på dem.
2.      En politiker i Västra Götalands regionstyrelse – vår regionala ”regering” – bör med självklarhet inse att de
         beslut man fattar om infrastruktur har styrande effekter oavsett vilka tekniska lösningar man väljer för att
         finansiera dem.
3.      De trafikstyrande effekterna bör generellt sträva efter minskad miljöpåverkan.

Som representant för (mp) i regionstyrelsen vill jag använda mitt inflytande till att minska trafikens miljöskador, att bygga en modern infrastruktur som tänker längre än föråldrade lösningar och vågar tänka framåt.

Birgitta Losman
ersättare i regionstyrelsen (mp)

Tillbaka 2006 >>

"Nyfiken på ekologisk mat? 2006-11-10

Miljöpartiet arbetar för mer ekologisk mat i Västra Götalandsregionen. Just nu pågår kampanjen "Nyfiken på ekologisk mat?" Mer information från Tony Johansson, Miljöpartiets politiska sekreterare i regionen, nedan:

Vecka 46 och 47 pågår kampanjen "Nyfiken på ekologisk mat?" i Västra Götalandsregionens egna restauranger och matsalar. Syftet är att visa Västra Götalandsregionens satsning på ekologiska livsmedel och vilka miljömervärden det ger. Den viktigaste målgruppen är alla anställda men även övriga matgäster. Vi hoppas att kampanjen också ska inspirera till att öka den "privata" konsumtionen av ekologisk mat. Inbjudna att medverka i kampanjen är Västra Götalandsregionens alla restauranger, från muséer till skolor och sjukhus med flera. Kampanjen lanserades på fyra av Västra Götalandsregionens sjukhus den 9 november. Det var på sjukhusen i Borås och Uddevalla, Kärnsjukhuset i Skövde samt Sahlgrenska universitetssjukhuset Östra i Göteborg. Då fanns ”Ekobonde på besök” på plats på alla fyra sjukhusen, och besökarna bjöds på ekologisk frukt och information. Kampanjen inleds måndag 13 november och pågår i två veckor. Mer info på www.vgregion.se.

Tillbaka 2006 >>

Långsiktig säkerhet i Västra Götaland! 2006-09-15

Västra Götalandsregionen ansvarar för krishantering och beredskap vid katastrofer inom regionens geografiska område. Är regionens krisberedskap tillräcklig för att garantera invånarna säkerhet även vid upprepade incidenter på de närliggande kärnkraftverken? Kärnkraften i Sverige tillåts inte bära sin kostnader. Varför? Svaret är enkelt: Det blir för dyrt. Kärnkraften är smutsig från uranbrytning till radioaktivt avfall, den är farlig och dyr. Satsa på alternativa energikällor som bioenergi, vind och sol samt effektivisering i stället! Det finns bara ett parti i Sverige som aktivt arbetar för avveckling av kärnkraften. Rösta långsiktigt.

Birgitta Losman
Kandidat för Miljöpartiet till region och riksdag

Tillbaka 2006 >>

Enkätsvar: Länsbygderådet! 2006-09-12 

1. På landsbygden finns många små företag; därav många enmansföretagare, hur vill du och ditt parti stimulera dessa att ytterliggare anställa någon?
Losman: - Sänka skatten på arbete generellt (inom ramen för skatteväxlingen) och utveckla företagandet genom att sänka arbetsgivaravgifterna i regioner med svag företagsamhet.

2. Utbyggnaden av bredband är mycket olika i våra kommuner. Hur vill du och ditt parti påverka de kommuner, som inte lyckats så bra, att nå 100 % täckning?
Losman: - Över hela landet måste det finnas tillgång till god telekommunikation till lågt och enhetligt pris. Ansvaret för detta, som för annan infrastruktur, ska vila på samhället. Som regionpolitiker vill jag arbeta för att hela Västra Götaland ska ha bra telekommunikation.

3. En annan typ av kommunikation, som är mycket viktig på landsbygden, är våra vägar. I Sjuhärad är såväl underhåll som nybyggnation eftersatt på många områden. Vad planerar du och ditt parti att göra för att råda bot på detta?
Losman: - Mp arbetar för att de befintliga vägarna i regionen ska underhållas bättre.

4. Närheten till naturen ger en livskvalitet, som gör att man väljer att bosätta sig på landbygden - men det finns hinder. Hur ser du och ditt parti på tillämpningen av strandskyddet?
Losman: - Miljöpartiet jobbar hårt för att stoppa en privatisering av
allemansrätten. Vi försvarar strandskyddet.

5. Byarörelsens aktiva medverkan behövs i den fysiska planeringen. Hur kan de lokala utvecklingsgrupperna få legitimitet, som rådgivande part i beslut som rör miljöbalken samt plan- och bygglagen?
Losman: - Bygde-, intresseföreningar och företag ska kunna delta aktivt i det lokala arbetet med fysisk planering. Ett sätt kan vara att lokala utvecklingsgrupper är remissinstanser i frågor som berör deras område.

6. Byarörelsen omfattar över 4000 lokala utvecklingsgrupper i Sverige och omsätter lågt räknat 1 miljard kronor per år i ideellt arbete och kapital i sina bygder. Att det är roligt och stimulerande innebär inte att det är gratis och att det inte fordrar resurser. Hur tänker du och ditt parti agera så att byarörelsen får sin långsiktiga och rättmätiga del av samhällets resurser såväl lokalt, regionalt som nationellt?
Losman: - Mp vill att hela Sverige ska leva. Vi vill förbättra möjligheterna för lokal demokrati med hänsyn till samverkansorgan såsom byalag och intressegrupper. Vi vill ha decentralisering av makten.

Birgitta Losman är kandidat till regionfullmäktige för Miljöpartiet.

Tillbaka 2006 >>

Enkätsvar: Borås tidning - regionpplitik! 2006-09-12

Borås tidning: Vilka är de tre viktigaste valfrågorna för ert parti i regionpolitiken?

MP, Birgitta Losman:
- Människor är inga maskiner - därför måste hälso- och sjukvården se hela människan! Mp vill satsa på förebyggande hälsovård, livsstilsfrågor och komplementärmedicin, som komplement till den medicinska vården.

- Västra Götaland - en miljö- och rättvisemärkt region! Mp vill ställa miljökrav, rättvisekrav och krav på socialt ansvar när vi handlar för skattepengar.

- Bättre möjligheter för människor och företag att i vardagen ta ansvar för klimatet! Mp vill t ex satsa på kollektivtrafik, samtidigt som det småskaliga vägnätet bör underhållas bättre.

Birgitta Losman är Mp:s förstanamn i Sjuhärad till regionfullmäktige.
För kontakt: tel 0703-679580, se även www.losman.nu

Tillbaka 2006 >>

Tack för en trevlig valbilsturné! 2006-08-22

Under vecka 32 - 33 genomförde Miljöpartiet de Gröna i Sjuhärad en framgångsrik valbilsturné. Under dessadagar besökte vi totalt nästan 50 orter, bland dem metropoler som Köttkulla, Sexdrega, Öxabäck, Tubbared, Dalstorp och Hedared. Där ställde vi upp vår mp- dekorerade miljöbil, parasoll och roll- up, samtidigt som vi delade ut uppskattningsvis 6.000 flygblad till besökande och i brevlådor.  Totalt hjälpte ett 30- tal miljöpartister till för att göra bilturnén framgångsrik. Ett speciellt tack vill undertecknad rikta till Lise Nordin, Johan Hellström, Birgitta Losman och Bo-Lennart Bäcklund, som flera av dagarna deltog från tidig morgon till sen kväll.

Foto: Tony Johansson