Till minne av....

Under årens lopp har jag och min familj haft en del olika husdjur och på denna sida kan du läsa om de djur som inte lever längre.

JONAS

Jonas var det första husdjur vi hade efter att jag var född. Jonas var en lutanofärgade (gul) undulat. Först trodde vi att han var en hona så då hette han Katrin eller nåt liknande. Men när vi fick reda på att han var en hane bytte vi namn på honom. Jag minns inte så mycket om Jonas för jag var bara 5-6 år när vi hade honom. En sak jag minns är att han alltid satte sig uppe på skaferiet när han fick flyga fritt. Jonas var redan gammal när vi köpte honom så vi hann inte ha honom så länge innan han en natt somnade in för alltid.

PÄRLAN OCH ARIEL.

Nästa husdjur vi köpte var två dansmösshonor. De fick namnen Pärlan och Ariel. De var nästan mina egna men mina föräldrar hjälpte mig att ta hand om dem. Jag och mina kompisar höll ofta på med Pärlan och Ariel. Vi kelade med dem och byggde labyrinter till dem. Ariel avled vid 2 års ålder. Pärlan levde ytterligare ett år och avled vid 3 års ålder.

ALBIN

Albin var en hamster som vi köpte när Pärlan fortfarande levde. Albin var en albinofärgad angora hamster. Jag tyckte om honom jättemycket. Men när Albin var 6 månader gammal blev han plötsligt sjuk en dag. Han kunde inte röra bakbenen och han dog samma kväll.

BAMSE

På min 12-årsdag lovade mina föräldrar att jag skulle få en kanin. Nån vecka efter min födelsedag åkte vi iväg till djuraffären. De hade många söta kaniner men jag visste med en gång vilken jag ville ha. Det var en madgaskarfärgad dvärgvädur som var både pigg och nyfiken. Jag fick som jag ville och vi köpte den lilla kaninen. Han fick bo i en stor bur som min pappa och storebror byggt. Jag började fundera på ett namn. Jag valde mellan Kotte, Bamse och Browny. Tillsist bestämmde jag mig för att han skulle heta Bamse Kotte Browny Andersson. Bamse var en underbar kaninsom jag verkligen älskade. Han var jätteduktig på att hoppa när han själv kände för det. Han var lugn och snäll och hade inget imot alla småbarn som ville hälsa på honom. Det gick att ha Bamse lös utomhus utan att han rymde. Men en sommar rymde han faktiskt. Men det var inte svårt att hitta honom. Några småbarn hade sett honom och gick och sa till mig var han fanns. Bamse älskade mat och han var en hejare på att tigga.. Om jag satt i fotöljen och åt äpple hoppa han upp i mitt knä för att få smaka en bit. Han brukade också ställa sig vid skaferiet och tigga för där inne fanns bröd och det älskade han. Som sagt var älskade jag Bamse och jag trodde att vi skulle spendera många lyckliga år tillsammans Men en dag i början av Februari 1999 hittade jag Bamse död i sin bur. Bamse blev nästan 3 år gammal.

MISS CANDY CREAM.

Candy var en creamfärgad angorahamster som jag köpte när Bamse var ca 1 år gammal. Men stackars Candys liv blev kort. Hon dog när hon var ca 5 månader gammal efter att haft problem med sina bakben en tid.

Alla dessa djur saknar jag mycket och jag älskar dem fortfarande vart de än är. Det är svårt att förlora ett djur som man älskar och tiden läker inte alla sår med det blir iallafall bättre och man kam le åt den roliga tid man hade med sitt djur.