GHANA

Ett litet land,  beläget vid Guldkusten i Afrika, som jag besökte vid årsskiftet 2001-2002. 
Detta var mitt första besök i Afrika och det blev ett nytt möte med människor i en del av världen där moderniteter till stor del saknades. Ändå fanns det många bilar i städerna, som trängdes med människorna på gatan bland marknadsstånden. Vid mitt besök gjorde jag en rundresa från Accra upp till Tamale. I närheten av Tamale ligger Mole National Park och besöket där var trevligt. Här var det mycket ordnade förhållanden och man kunde sitta uppe vid swimming-poolen och  titta ned på djuren som kom fram och badade och drack ur den lilla sjön på botten av dalgången. I den här nationalparken fick besökarna även göra fotvandringar tillsammans med guider och det gick verkligen att komma nära de vilda djuren. Vi gjorde flera vandringar varje dag och vid varje vandring såg vi hjortar, fåglar och elefanter.  
Jag ingick vid det här tillfället i en liten grupp, som fick förmånen att besöka byn Achubuyor i norra Ghana. Vid besöket i byn fick vi bo i hyddor hos befolkningen och vara med om några dagar med riktigt byliv. I byn fanns endast en vattenpost och kvinnorna fick hämta vatten där. De fick sedan bära vattnet till sina hem och ibland var det långt från vattenposten hem till hyddan. Kvinnorna bar vattnet på huvudet, liksom allt annat som de bar. Vi blev väl mottagna i byn och vi fick tillgång till tolkar,  som visade oss runt och visade byns odlingar och allt annat. Eftersom månggifte är tillåtet, så fanns i byn c:a 100 vuxna och 400 barn. Jag bodde tillsammans med en muslimsk familj, som hade sex barn. Två av barnen var nästan exakt lika gamla, men det berodde naturligtvis på att de hade olika mammor. Här hade mannen i familjen två hustrur och de verkade komma mycket bra överens, så i seden existerar ingen svartsjuka efter vad jag kunde se. Barnen var underbara och de tyckte säkert att det var mycket spännande att ha besök, som bodde i deras hydda. Det fanns stor fattigdom i byn och med litet större kunskap kunde vi ha tagit med en massa kläder till barnen här. De behövde underkläder, gymnastikbyxor, T-shirts och kanske skor. Enkla saker att ta med, men som hade varit till verklig nytta här. Många av barnen gick nästan nakna och speciellt trosor och gymnastikbyxor hade kunnar komma till stor nytta, men det hade vi ingen aning om.
 Under några dagar besökte jag även byn Busua, en liten fiskeby, där livet kring havet och fisket var det mest betydande. Det var mest småfisk som fiskades upp, men det hände också att båtarna kom in med en och annan svärdfisk och tonfisk. Även i Busua kom vi nära befolkningen och vi satt många timmar och berättade om vårt liv i Sverige,  medan pojkarna berättade om hur de upplevde att bo i Busua.  I grannbyn Dixcove såg jag även att delfiner fiskats, men det var inget som lockade mina smaknerver, utan det blev i stället stekt svärdfisk på menyn två kvällar. Delfinerna är alldeles för "mänskliga" för att de skall vara lockande till middagsmat.
Besök gjordes även vid Guldkusten.
I Cape Coast besökte vi det gamla fortet, som bär på hemska minnen från tiden med slavhandel. Det kändes beklämmande att gå omkring och titta på cellerna och fängelsehålorna och hela atmosfären vittnade om de hemska saker som förekommit här.  Direkt utanför fortet ligger hamnen, varifrån slavarna fördes iväg 
med väntande båtar. Ghana har en stor del av ytan gränsande till Atlanten, men kusten var inte särskilt lockande för badliv. Under min vistelse i Ghana var det hårda vågor och undervattensströmmar. Naturligtvis badade jag en hel del, eftersom temperaturen låg över 30 grader,  men det var mest bara att jag doppade mig, för det kändes inte helt riskfritt att ge sig ut på längre simturer.