VIETNAM
är väl det land som vi minns mest för Vietnamkriget. Trots detta krig tar vietnameser emot både amerikaner och oss som turister. Den skada amerikanerna har förorsakat 
Vietnamns befolkning går inte att beskriva, men trots detta bemöttes vi som turister vänligt av människorna här. Många frågade om vi kom från USA, men vi kunde 
ärligt tala om, att det gjorde vi inte. Efter att återigen ha besökt Vietnam och Krigsmuséet i Saigon har jag fått se en ännu mörkare sida av Vietnamkriget och dess offer. Mera om mitt senaste besök i Vietnam (2003) längre ned på sidan.
Vårt besök började i Hanoi, den aktiva staden där allt verkar ske ute på gatan. Att gå upp på morgonen och gå ner till Hoan Kiemsjön och titta på tai chi i soluppgången var fint. Här samlades unga och gamla och folklivet började verkligen tidigt. Försäljarna dök upp arla morgonstund. Att besöka marknaden på morgonen, är en sak som man inte får missa. Här säljs allt från levande djur, kött och ris till blommor  och kläder. Aktiviteten är stor och livfull. På Sidengatan var det läge att handla fina sidentyger i någon av de många små butiker som höll till här.
Water Puppet Show ska man inte missa vid Hanoibesök. Härlig musik och verkligt väl framförd dockteater. Detta är dock en show för turister, men det gör den definitivt inte mindre sevärd. Vi hade fått tips om att göra ett besök vid Parfympagoden, några mil från Hanoi. Vi fick hjälp och tips på vårt hotell för att komma på den här utflykten, som var en av de allra bästa upplevelserna under Vietnambesöket. Vi reste med buss från Hanoi till Que, varifrån man roddes något över en timme fram på Parfymfloden,  där det var otroligt vackert och stilla. Efter en ganska lång promenad uppför mängder  av trappor, kom vi så fram till berget med Parfympagoden, där en enorm Buddhastaty låg väl insprängd i berget. 
Ett besök gjorde vi också på Ho Chi Minmausoléet, där långa köer ringlade sig fram utanför. Att se flera hundra skolbarn alldeles tysta i väntan på att få komma in, var bara det en upplevelse. Vi besökte även Ho Chi Mins bostad, som nu är museum.
Vi reste med tåg till Hai Phong och därifrån åkte vi båt till Cat Ba. Vi gjorde sedan en dagsvandring till byn Viet Hai, där vi skulle övernatta hemma hos en familj. Vi fick jättegod mat med en massa spännande grönsaker och vi fick bo i familjens enda säng, medan de själva sov på golvet. Dagen efter gjorde vi en lång promenad ut till havet, där en båt kom och hämtade oss. Vi åkte ut på havet och tittade på många speciella klippformationer.
Tillbaka i Hanoi enbart för att ta ett nytt tåg upp till kinesiska gränsen vid Lao Cai. Fönstret på tåget gick inte att stänga, så det blev en iskall nattresa med tåg och det 
var bara korta stunder man kunde sova i kölden. Vid Lao Cai gick vi vidare in i Kina. Vi bokstavligen gick över gränsen på en liten bro. Det var inte alls någon besvärlig process, utan det var ett enkelt förfarande att passera gränsen mellan Vietnam och Kina.