THAILAND

I motsats till de flesta Thailandsresenärer så har jag inte varit på någon av badöarna. Några dagars vistelse  i Bangkok med besök på  bl a Grand Palace,  Wat Phra Keo,  Wat Arun var för mig ett måste och det var spännande dagar i den livligt trafikerade staden med massor av människor som trängdes på gator och marknader. Ett besök i Chinatown var också en nödvändighet och det var en upplevelse, för här samlas så många människor, så det för oss svenskar verkar helt omöjligt. 
Ett bra sätt att ta sig fram i Bangkok,  var att åka båt på Chao Praya. Det gick snabbt och det var mycket billigt. Dessutom hade man god utsikt över staden och jag lärde mig snabbt var de olika stadsdelarna egentligen fanns någonstans. 
Besök gjordes även i Kanchanaburi med "Bron över floden Kwai". Det finns idag inte mycket kvar av den djungel jag minns från filmen, utan här har det vuxit upp ett turistcentrum. I Kanchanburi besökte jag även krigskyrkogården, där mängder av amerikanska unga soldater ligger begravda. Här finns ett krigsmuséum också och det ger många tankar att gå omkring och läsa brev och artiklar från krigets dagar.
Resan gick vidare upp till norra Thailand och Chiang Rai. Här hade jag varit i kontakt med DAPA-Tours, som skulle guida en vandring i området runt Mae Salong. Vandringen gick i huvudsak till Akha-byar, eftersom DAPA lägger vinsten från sin verksamhet direkt ut till Akha-folket genom att bygga skolor och ge ungdomarna utbildning. Det blev en fin vandring som började i Therdthai och varade fem dagar. Under vandringen kom jag först till Mae Salong och därifrån fortsatte vi att gå i fem dagar runt bland Akkha-byar. Det var en fin vandring i ganska kuperad terräng med fin utsikt över bergen i norra Thailand. Ett besök hos longnecked women hann jag också med innan båtresan från Thathon till Chiang Rai avslutade den här delen av resan. Gyllene Triangeln, omtalad och mystisk, var ett utflyktsmål och här såg man tydligt hur floden delade sig och alla tre ländernas gränser,  Thailand, Laos och Burma, syntes väl. Här har ju opium smugglats tidigare, men speciellt Thailand har verkligen försökt ta itu med detta och i gränstrakterna odlas nu i stället annat. I Sop Ruak finns ett opiummuséum och det är absolut värt ett besök.
Här visas en stor utställning om hur man odlade opium i trakten samt hur den sedan hanterades. En övernattning i Mae Sai, precis vid gränsen till Burma, visade hur människor illegalt tog sig in i Thailand genom att gå över floden, som utgör gränsen.
Chiang Rai  hade inte speciellt mycket att visa upp, men det gick utmärkt att göra utflykter härifrån. I staden fanns dock en matmarknad, som öppnade på kvällen och erbjöd många speciella rätter till middagen. Här kunde man få allt från grillad kyckling och stekt fisk till stekta maskar. I Chiang Rai fanns även ett svenskt bageri, där man kunde njuta av äkta svenska kanelbullar. Några av flickorna på bageriet talade svenska och detta berättade de med stolthet om. De hade tagits om hand av en svensk dam från Göteborg, som arbetar med ett barnhem strax utanför Chiang Rai och det är även hon som driver bageriet. Flickorna hade fått utbildning och lärt sig baka i Varberg och det var där som de hade lärt sig tala bra svenska.

Till start