Jag reste till Färöarna med båt från Bergen i Norge. Det var en mycket fin båtresa till Färöarna och det fina högtrycket, som varat under flera veckor, låg kvar även när vi kom fram till Färöarna. Det var precis så grönt och vackert som jag hade väntat mig. Vad som däremot var en nyhet, var de höga berg som fanns överallt. Bergen som var branta och steniga reste sig mot skyn och överallt på bergssidorna gick får och betade.
Färöarna består av 18 små öar och mellan dem går långa fjordar, så det var mest berg och vatten som man möts av då man åker runt och tittar. Färöarna är sedan länge en dansk koloni. Valutan är dansk, men Färöarna hör inte till EU. Man har ett långtgående självstyre, men utrikespolitiskt hör man till Danmark.
Jag gjorde en båttur från Vestmanna för att se på fågellivet ute bland klipporna, men det var mest den enorma naturen som vi såg. Visst såg vi fåglar, men inte alls den mängd som jag föreställt mig. Det var sillgrisslor och måsar och någon enstaka lunnefågel vi såg under vår båtfärd. Några få lunnefåglar flög omkring, men vi lyckades aldrig komma nära dem.
På öarna låg små byar nere vid fjordarna. Vanligtvis var invånarantalet endast mellan 50 - 100 personer, som bodde i vackert färgade små hus. Så gott som varje by hade en egen liten kyrka, de flesta i trä. Byarna är omtyckta fotomotiv bland turister, som dock inte verkar vara alltför många.
Vidareidi, bara någon mil från Klaksvik var den vackraste platsen som jag besökte. Det är den nordligaste byn på Färöarna och här var det idylliskt. Den lilla kyrkan, som står som en utpost mot havet, förgyller hela byn och den vackra prästgården intill gjorde hela synen vykortsaktig. Att sitta nere vid havsstranden och se vågorna slå upp  mot klipporna och njuta av den gröna växtligheten och se de små husen var en idyll. Mitt emot Vidareidi ligger den lilla övergivna byn Müli. Det är endast 1 km fågelvägen mellan de båda byarna, men att åka landsvägen emellan blir avståendet 15 km, eftersom man då måste runda fjorden.
Gjögv med den naturliga hamnen var en av platserna som jag besökte. Här var det rikt fågelliv och det fanns stigar utmed klipporna, varifrån det var lätt att se alla häckande fåglar. Jag såg lunnefåglar flyga till sina reden på kvällen, men det fanns ingen möjlighet att komma så nära deras häckningsplatser, så att det gick att fotografera dem.
En by, som nästan är ett måste att besöka när man är på Färöarna är Saksun. Den vackra lilla kyrkan har sin egen historia om att den skulle blivit flyttat hit från Tjörnuvik och att den då burits över bergen. I Saksun gick jag en bergsvandring och när man kom upp på höjderna hade man utsikt både till Vagar och Mykines. 
Det var trevligt att åka runt bland öarna, men man får räkna med att det tar lång tid, fastän avstånden inte är så stora. Det är heller ingen tät trafik, men det är mycket att se utefter vägarna.