|
ECUADOR
Det lilla landet vid ekvatorn som har tropisk regnskog, snöklädda berg och
härliga sandstränder.
Under min resa i Ecuador vandrade jag så mycket som det var möjligt. Det var
vandringar på vulkanen Tungurahua, på El Altar, i Las Cajas samt i
regnskog vid den lilla fiskeorten Puerto Lopez.
Ett besök i Currarai var kanske det som berörde mig mest. Vi fick här bo hos
en indianfamilj, där vi hade några intressanta dagar. Vår värdfamilj tog oss
med på spännande fisketurer och djungelvandringar. Som en ynnest från vår
värdfamilj blev jag målad i ansiktet och den målningen satt kvar nästan två
veckor och gjorde också att jag fick många kontakter med människor som
beundrade den vackra målningen och som blygt kom fram och frågade var jag hade
fått den. Strax innan jul var det livligt i byn. Då kom ett flygplan
med julgåvor till hela byn. Alla kom i kanoter till den lilla gräsplätt
som var flygfältet och barnen stod förväntansfulla i rader och väntade
på de gåvor som några välspacklade damer skulle dela ut till dem. Det var
något rörande och samtidigt otäckt över hela tillställningen. Damerna från
välgörenhetskommittén var så fina, så de ville inte ens röra vid de
smutsiga små indianbarnen, utan de såg med avsmak på dem samtidigt som de log
ett falskt leende och delade ut presenter. Varje barn fick en leksak och en
plastkasse med kläder. När vi kom hem till vår familj så var
besvikelsen synbar, för vad låg i plastkassen - jo, stora amerikanska XL-shirt
och jeans storlek XLL, så det var inte några av kläderna som passade till
barnen!
Jag firade julen i Quenca, där julparaden tog en hel dag i anspråk. Barn,
utklädda till prinsar och prinsessor, åkte på utstyrda vagnar eller bilar
genom staden. Även djuren var vackert utsmyckade och hela dagen bjöd på
enorma scenerier.
I den lilla fiskebyn Puerto Lopez firade vi nyår. Här var traditionen den att
man gjorde dockor, som var avbilder av någon omtyckt eller avskydd person, som
man i och med nyåret ville ta avsked av. Det var också vanligt att avbilder
gjordes av avlidna personer. Kl 24 på nyårsafton tände man sedan eld på
dockorna, som fick ligga på huvudgatan och brinna upp. Själv firade jag nyår
med ett bad i Stilla Havet. Vattnet var lika varmt som det var i luften och ett
svalkande bad var jätteskönt. Till nyårsmiddag fick jag svärdfisk, som
var inhandlad på fiskmarknaden tidigare på dagen.
Jag besökte sedan staden Ottawalo i norra Ecuador och där fick jag se prov på
den vävkonst som staden är så berömd för. Att besöka marknaden där, var
som att komma in på ett stort muséum med fullt av väverier och handarbeten.
För den köpsugne fanns här verkligen fynd att göra och det var en ren fröjd
att bara gå omkring och njuta av allt vackert som fanns. Det gick även bra att
göra bergsvandring här uppe i norr.
Under en senare resa
till Ecuador reste jag norrut från Quito till Cotopaxi National Park. Tyvärr,
precis som på andra platser i världen, finns inte mycket kvar av glaciären på
toppen av Cotopaxi. Nationalparken, som är vacker med den ståtliga vulkanen låg
i dis och dimma den dagen jag var här uppe, men under en kort stund fick vi klar
sikt och såg då till vår förvåning att det inte ens var en helt snöklädd topp vi
såg. Vad händer i världen idag? Kommer alla våra glaciärer att smälta?
Jag har under mina
resor till Galapagos tillbringat mycket tid i Quito. Har finns många fina museér
och gamla stan är definitvt värd ett besök och där kan man lätt tillbringa flera
timmar. De vackra kyrkorna är rikt guldsmyckade och det går att bara njuta av
alla vackra föremål. Nu finns den nya linbanan TelefiriQo, som gör att man kan
se staden uppifrån. Detta är ett mycket omtyckt besöksmål. Naturligtvis utgör
även "Mitad del mundo" en av de mest besökta platserna i staden. Som besökare
bör man vara försiktig med värdesaker, för det förekommer en hel del rån.
2009 på hösten besökte
jag Bellavista, några mil från Quito. Det var en underbar plats med regnskog och
mängder av fåglar. I Bellavista fanns många olika vandringsleder. korta och
långa och det var härliga turer med duktiga guider, som berättade mycket om
fåglar och växter. Det finns även möjlighet att hyra hästar för att rida ut i
området till olika platser. Utmärkt hotell och restaurang finns. Turen till
Bellavista kan beställas i Quito och då kommer biltransport och hämtar upp och
sedan körs man tillbaka till Quito igen efter 2 eller 3 dagar, allt efter eget
önskemål.
Till start
|