Nu när vi med stormsteg kliver in i det nya årtusendet vill jag här sammanfatta det senaste året som gått. Det är med glädje och sorg som denna årskrönika kommer skildras. När det nya 1999 klockades in stod jag, Therése och mina kamrater på en balkong i den finska högborgen Göta. Glada i hågen stod vi någon förfriskade och drack skumpa samtidigt som vi bolmade på våra svindyra Havanacigarrer. Vad vi då inte hade någon aning om vad som komma skulle. Det som jag minns mest av året som gick var att jag lyckades få med Tess på hockey, matchen vi gick på vann VF med 3-2 mot MoDo och Scandinavium var fullsatt, snacka om fullträff. Hockeyåret 1999 har på det stora hela förövrigt varit ganska så lyckat och vår kära lag ligger 6:a inför uppehållet. Det som vi stammbröder sörjer mest är Markos flytt till kaffesumpet norr om Vänern, men tyvärr så var det nog det enda rätta att göra sig av med en spelare som lyfter hundra papp i månaden och inte gör sig förtjänt av dom, det var bättre förr. När det gäller Dreamteam lyckades jag inte heller så värst bra men det spelar mindre roll så länge indianerna fortsätter ta skalper. 1999 kommer  också gå till historien för det faktum att min Tess påbörjade sin utbildning i trafiken. Hon kommer antagligen ha sitt körkort i handen innan sommaren slår till. Sen finns det även ett starkt minne från den första söndagen i mars då jag och ett gäng andra hjältar gav oss iväg på vår nio mil långa skidvandring. När starten gick var det cirka en minusgrad och det blev bara varmare ju längre dagen led. De spår som inte var några spår gjorde ju inte saken lättare precis. När jag elva och en halv timme senare bröt mållinjen hade redan mörkret fallit och det enda som vi hade som belysning var marschaller som de hade ställt ut vid spåret. Den känslan och lättnaden som kändes i kroppen efter denna bragd var nog den skönaste känslan under hela året. När det senare var dags för etapp nummer två i min klassiker styrde jag stegen mot Motala där Vätternrundan väntade. Där skulle vi transportera oss det trettio ,milen på våra cyklar och jag var dum nog att köra skiten på moutainbikedäck vilket resulterade i att jag fick trampa i nedförsbackarna för att hänga på de andra. Loppet blev en taktisk fullträff när jag lyckades hålla rygg på min broder och hans kollegor. I Hjo skulle Tess stå och heja på mig men när vi passerade vi åttatiden låg dom och sov, när klockan var tio gick dom och skulle kika men då var det ju redan för sent. Nästa år har jag lyckats få med mig min störste broder också, han siktar på tolv timmar säger han men vi får väl se. Något om i bak och ben kom jag fjorton timmar senare tillbaka till Motala, ytterligare en etapp var avklarad och nu var det bara Vansbro kvar. Till Vansbro hade jag lyckats få med mig kollegan Benny J. som i början var lite skeptisk mot simningen eftersom han inte hade ett sådant gigantisk försprång där som i de andra grenarna, och mycket riktigt hade han ingen att komma men när jag la i överväxeln och defilera iväg med mitt fjärilsim. Vi hade grymt flyt med vädret då det var 22 grader i vattnet och våtdräkten igentligen var överflödig. I Vansbro fick jag även sommarens grymmaste solbränna då jag lätt skulle kunnas jämföras med en Lisebergskanin. Nu var äntligen målen nått och jag blev nummer två i familjen att erövra benämningen en svensk klassiker. Tyvärr kommer det antagligen inte blir några fler erövringar i den nuvarande familjen då morsan och farsan är för gamla och Mike är för feg. Under året har jag köpt min FÖRSTA bil cirka sex år efter körkortslappen var påskriven. Då jag inte riktigt lyckats erövra makten i hushållet än så blev det Tess som pekade ut bilen som skulle köpas medan jag enbart fick nöjet att öppna lädret (nästan), men vad gör man inte för att få de små liven på gott humör. Bilen som nu står parkerad i garaget är en Renault Laguna årsmodell -94, en bil som förövrigt låg bland dom värsta i Vi Bilägares rosttest, surt. För att finansiera bilköpet var jag tyvärr tvungen göra mig av med min motorcykel men endag kanske det kommer en ny pärla, vem vet?

Mera kommer inom kort.