cystisk fibros [-o_:s], CF, mukoviskido_s, en ovanlig, ärftlig sjukdom som orsakas av förändringar, mutationer, i en enda gen på kromasin 7 (genen upptäckt och kartlagd 1989). Sjukdomen är autosomalt recessiv, vilket innebär att barnet måste ärva ett sjukt anlag från mamman och ett från pappan för att utveckla CF. Friska föräldrar kan alltså få sjuka barn. I Sverige är var trettionde person anlagsbärare, men bara en på 4 000 föds med cystisk fibros, dvs. ca 30 barn per år. Några av de som drabbas dör under sina första levnadsår, andra lever med smärre problem till de blir 40–50 år. Svårighetsgraden kan variera mycket, men cystisk fibros är en både livshotande och livsförkortande sjukdom. Sjukdomen kännetecknas av ett onormalt salt svett och av att segt slem bildas i luftvägarna och mag-tarmkanalen. Slemmet från körtlar i luftrören täpper till de finaste luftrören och försvårar andningen. Dessutom samlas och växer bakterier i slemmet, vilket ofta leder till infektioner. Även matsmältningssekret från bukspottkörteln kan vara så segt att det hindrar oumbärliga matsmältningsenzymer från att nå tarmen. Symtomen är envis hosta, upprepade lunginflammationer, stora fettrika avföringar och avmagring. Andningsbesvären behandlas bl.a. med speciell gymnastik som löser och avlägsnar slem; vid tecken på infektion ges antibiotika. Till måltiderna tas bukspottkörtelsenzym som förbättrar näringsupptaget. I vissa fall utförs lungtransplantation. Tidigare var prognosen dålig för de drabbade, men överlevnaden har ökat dramatiskt tack vare förbättrade behandlingsmetoder och nya möjligheter att ställa en säker diagnos, bl.a. med hjälp av genetisk analys av arvsanlagen. Riksförbundet Cystisk Fibros bildades 1969 i syfte att stödja och hjälpa de sjuka och deras familjer.