Göteborg, Sveriges näst största stad, belägen i västligaste Västergötland vid Kattegatt och på båda sidor om Göta älv. Den är centralort i Göteborgs kommun, residensstad i Göteborgs och Bohus län och stiftsstad i Göteborgs stift. Med förorter har staden 761 000 inv.
Göteborg är framför allt sjöfarts- och handelsstad men har också betydande industrier. Staden anlades på sin nuvarande plats på 1600-talet av Gustav II Adolf. Den gamla stadskärnan har en tidstypisk stadsplan med rätvinklig gatuplan och vallgrav (en rest av befästningarna). Genom staden går Stora Hamnkanalen. Den gamla bebyggelsen har dock till stor del rivits och ersatts med moderna kvarter, t.ex. Östra Nordstans affärsgator under tak. Inte långt därifrån finns stadens äldsta bevarade hus, Kronhuset (1653). En välbehållen miljö utgör kvarteren längs Norra hamngatan och Gustav Adolfs torg med börsen (1849), ”högvakten” (1758, kommunstyrelsen), rådhuset (1672, med en tillbyggnad av Asplund från 1936), Kristine kyrka (1648) och Ostindiska huset (1762, inrymmer Göteborgs stadsmuseum). Domkyrkan, från 1815, är byggd i nyklassisk stil. Vid Rosenlundskanalen ligger Feskekörka, den gamla fiskhallen från 1874. Livliga affärsgator är Kungsgatan och Östra hamngatan. Vid Kungsportsplatsen börjar Kungsportsavenyn, byggd som paradgata kantad av förnäma patricierhus. Söderut slutar den i Götaplatsen, som är omgiven av Göteborgs konstmuseum, Konserthuset, Göteborgs stadsteater och Stadsbiblioteket, allt i gult tegel, och mitt på Götaplatsen står Carl Milles Poseidonbrunn. Parallellt med Kungsportsavenyn sträcker sig Röhsska konstslöjdsmuseets lokaler.
Bland äldre bostadsområden söder om Vallgraven märks Vasastaden och Lorensberg med 1800-talsbebyggelse i sten för borgerskapet. Arbetarstadsdelarna Haga (med anor från 1600-talet), Annedal, Landala och Majorna bebyggdes från 1870-talet med s.k. landshövdingehus med bottenvåning i sten och två våningar i trä. Några sådana finns bevarade, men det mesta har ersatts med nyare bebyggelse, liksom kåkbebyggelsen i de gamla sjömanskvarteren i Masthugget. På Stigberget står Masthuggskyrkan från 1912. Nedanför, vid Stigbergstorget, ligger Gathenhielmska huset från 1700-talet och Sjöfartsmuséet med Akvariet och Sjömanstornet. I Majorna finns Klippans kulturreservat nära ruinerna av Älvsborgs slott. Nya Älvsborgs fästning uppfördes 1670 på en ö i Göta älvs mynning. Byggandet av denna liksom av Skansen Kronan från 1697 sköttes av Erik Dahlbergh.
Närmast Vallgraven ligger Kungsparken och Trädgårdsföreningen med Nordens största palmhus, som återinvigdes efter restaurering 1986. Sydväst om Annedal och Landala ligger Slottsskogens naturpark och Botaniska trädgården. I sydöstra delen av staden finns Lisebergs nöjespark, Svenska Mässan (med bl.a. Nordens främsta årliga bokmässa sedan 1984), Nya Ullevi och Scandinavium, som då det byggdes 1971 var Nordens största inomhusarena. Kulturinstitutionerna i Göteborg har på senare tid utökats med bl.a. ett operahus vid Packhuskajen (se Göteborgsoperan) och teater- och utställningslokaler i de gamla varvsområdena Eriksberg och Lindholmen på Hisingen. Där finns också teknikskolor, hantverkslokaler och bostäder. Staden har universitet och teknisk högskola (se Chalmers tekniska högskola). Sahlgrenska är det största sjukhuset.
Det var kring hamnen Göteborg växte upp, och den var knutpunkt för stadens näringsliv. Här blomstrade varvs- och rederirörelse under större delen av 1900-talet. Hamnen är fortfarande Nordens största, men numera är större delen av hamn- och industriverksamheten förlagd på Hisingen. Här ligger Volvos stora fabriksanläggningar. Från Göteborg finns färjeförbindelser med Danmark, Norge och Storbritannien. Flygplatsen Landvetter ligger 25 km öster om staden.
Historia. På 1200-talet fick Sverige ett landområde mot Kattegatt, mellan det norska Bohuslän och det danska Halland. Under 1300-talet uppfördes borgar för att befästa de svenska intressena, först Gullbergs fäste där Skansen Lejonet nu står och sedan Lindholmen på Hisingen samt Älvsborg (nuvarande Gamla Älvsborg). Under senare delen av 1400-talet anlades staden Götaholm, senare kallad Nya Lödöse, nära Gullbergs fäste. Den första staden Göteborg (Karl IX:s Göteborg) uppfördes i början av 1600-talet på Hisingen mitt emot Älvsborg. Den fick stadsprivilegier 1607, men förstördes under Kalmarkriget 1611. Det nuvarande Göteborg grundades av Gustav II Adolf på älvens sydsida mitt emot Lindholmen. Det fick stadsprivilegier 1621. Till stadens utveckling bidrog att järn- och trävaror från landskapen kring Vänern skeppades ut från hamnen, att Ostindiska kompaniet med sin världsomspännande handel bildades 1731 och att sillfisket var mycket lönsamt. Som hamn och handelsstad har Göteborg alltid haft betydande utländsk påv erkan, under 1600-talet främst av holländare och tyskar, senare av engelsmän. Detta anses ha präglat Göteborg och gjort den till Sveriges mest internationella stad. Under 1900-talet fanns här blomstrande rederier (Broströms m.fl.) och varv (t.ex. Götaverken). Staden var känd för sin redarsocietet och sina stordonatorer, men den var också en arbetarstad med typisk folkhumor (göteborgska ordvitsar, Kal och Ada-historier). Se även Göteborg på internet.