I kursen "Framtidens
lärande och lärare i kunskapssamhället" har vi fått i uppgift att
läsa en bok som heter "Vetvärt", utgiven 1998 av Svenska
kommunförbundet. Den
innehåller vad 44 olika personer ser som framtidens kunskaper och kompetenser och
skolans roll. Några inlägg är klart provocerande medan andra är nästan så att jag
kunnat skriva dem själv. Boken är mycket tänkvärd och rekommenderas att titta sig
igenom.
Jag tänker här inte gå igenom
vad alla personerna skrivit, men jag ska återge några inlägg jag fastnat för.
Gunilla Granaths inlägg "Det måste brinna i skolan" berör
mig verkligen. Hon skriver många kloka tankar och jag ska bara delge er en:
"Skolkulturens dyrkan av lösryckta
faktakunskaper dränerar barnens liv på innehåll och mening.
Skolan jagar genom ofantliga
mängder fakta utan sammanhang och helhetstänkande."
Alexander Bard har skrivit ett provocerande inlägg med titeln "Varför
förändra skolan när den ändå inte behövs?". Han hävdar bland annat att
datorn och TV:n är viktigare kunskapskällor än läraren och skolböckerna.
Lars Denicks inlägg heter "Vanetänkare och trygghetsnarkomaner göre sig icke
besvär". Han skriver bland annat som en jämförelse att en lärare och en
läkare som somnade in för 50 år sedan och vaknar upp idag. Läkaren finner att
ingenting är sig likt medan läraren knappt märker att tiden gått. Är detta inte
farligt nära sanningen?
Mary
Ekdahl har skrivit "Att leka är att lära". Mycket av det hon skriver
håller jag med om, och jag ska här citera två meningar:
"Ärlighet är en egenskap värd att urveckla. Dess motsats fusk och lögn
bör föraktas."
Vill du veta mer föreslår jag att du
läser boken! |