VECKOKRÖNIKA

vecka  37

Dödsdom. Jordbävning. Ansökan. Mänskliga rättigheter

Det händer mycket i Turkiet just nu. Varje dag kan vi i Sverige läsa om vad som pågår. Det senaste var att Anna Lindh är den enda utrikesministern i EU som vill sätta krav på Turkiet innan medlemskapsansökan får fyllas i. Hon står ensam, övertygad om sin rätt.

Efter att Öcalan fick sin dödsdom i juli befarade många att Europa skulle vända sin rygg mot Turkiet. Turkiets premiärminister hade strax före domen lovat EU att ta arbetet för de mänskliga rättigheterna på allvar i hopp om en förbättrad relation med EU. Samtliga europeiska ledare fördömde dödsdomen och läget var spänt. USA såg sin chans och började dra i lite trådar för att få inflytande i Turkiet. 

Så kom jordbävningen som gjorde det omänskligt att ignorera Turkiet. Dödsrapporterna blev värre allt eftersom antalet timmar, dagar, veckor gick. Sverige skänker 47 miljoner och  privata initiativ till insamlingar pågår. Röda Korset är med. Till och med fiendelandet Grekland var bland de första på plats för att hjälpa sina grannar, något som snabbt (tyvärr) kunde gengäldas. Ett spontant oväntat, lyckat samarbete pågår just nu mellan Turkiet och övriga Europa.

Jordbävningen förde bokstavligt talat Turkiet en meter närmre Europa, men det verkar som att det pågår ett närmande också på det psykologiska planet. Anna Lindh kommer troligen att få stå ensam i blåsvädret med ryggen åt Turkiet.