STUDIEPLAN FÖR FORSKARUTBILDNING I STATISTIK

1. Utbildningens mål och innehåll

Forskarutbildningen syftar till att ge breda ämneskunskaper inom statistikens centrala delar, fördjupade kunskaper inom något statistiskt specialområde, förmåga att kunna tillämpa de statistiska metoderna på praktiska problem samt förmåga att följa den vetenskapliga litteraturen i ämnet och bedriva egen vetenskaplig forskning.

2. Behörighetsvillkor

2.1 Allmän behörighet

Allmän behörighet att antas till forskarutbildning har den som har akademisk grundexamen om minst 120 poäng eller motsvarande.

Om särskilda skäl föreligger kan för enskild studerande undantag medges från villkor för allmän behörighet.

2.2 Särskild behörighet

Förutom allmän behörighet krävs särskild behörighet för att antas till forskarutbildning i statistik. Särskild behörighet har den som har minst 60 poäng i statistik eller motsvarande varav minst 10 poäng skall avse uppsats/er.

2.3 Förkunskapsrekommendation

En stor del av litteraturen är matematiskt krävande och förkunskaper i matematik motsvarande minst 20 poäng är att rekommendera.

3. Antagning

3.1 Ansökan

Ansökan om antagning till forskarutbildning sker på för detta avsedd ansökningsblankett och ställs till institutionens prefekt. Ansökan sker senast den 30 augusti.

3.2 Urval

Grunden för urval bland behöriga sökande till forskarutbildningen är graden av förmåga att tillgodogöra sig sådan utbildning.

4. Utbildningens uppläggning

4.1 Allmänt

Utbildningen för doktorsexamen består av en kursdel om 80 poäng samt en avhandling motsvarande 80 poäng. Som en etapp i forskarutbildningen kan den studerande först avlägga licentiatexamen och därefter fullfölja utbildningen till doktorsexamen i en andra etapp. Utbildningen till licentiatexamen omfattar en kursdel om 40 poäng och en licentiatuppsats motsvarande 40 poäng. Magisterkursen i statistik eller delar därav får tillgodoräknas i bägge examina. Utbildningen för doktorsexamen kräver normalt fyra års heltidsstudier. För deltidsstuderande blir studietiden beroende av studieinsatsens omfattning.

4.2 Obligatoriska kurser

Följande kurser är obligatoriska i utbildningen för doktorsexamen: För licentiatexamen kan kortare versioner av dessa två kurser accepteras; summan av poängtalen skall dock vara minst 15.

4.3 Valfria kurser

Den studerande väljer i samråd med handledare utifrån egen intresseinriktning valfria kurser för doktorsexamen och licentiatexamen. Några exempel på valfria kurser är : För den som har genomgått kurser i matematik och som även utan dessa skulle haft allmän behörighet att antas till forskarutbildning gäller att sådana kurser får räknas in i forskarutbildningen i statistik, dock med högst 10 poäng.

Närmare information om kurserna, deras innehåll och omfattning samt aktuell litteratur lämnas av handledare.

4.4 Avhandling för doktorsexamen

För doktorsexamen skall den studerande författa en vetenskaplig avhandling vars omfattning motsvarar 80 poäng. Avhandlingen skall baseras på ett självständigt forskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det valda ämnesområdet. Avhandlingen skall försvaras vid en offentlig disputation i den ordning som föreskrivs i högskoleförordningen. Avhandlingen kan ha formen av ett enhetligt, sammanhängande arbete (monografiavhandling), eller en kort sammanfattning av uppsatser som publicerats eller antagits till publicering i vetenskapliga tidskrifter, rapportserier eller samlingsverk (sammanläggningsavhandling).

Vetenskaplig avhandling kan författas av två eller flera personer gemensamt, varvid det klart skall framgå vad som utgör den studerandes del av arbetet.

4.5 Uppsats för licentiatexamen

För licentiatexamen skall den studerande författa ett vetenskapligt arbete med en omfattning motsvarande 40 poäng. Arbetet skall visa prov på den studerandes förmåga att använda och utveckla statistik metodik samt att presentera problem och resultat på ett precist och ändamålsenligt sätt.

5. Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar och seminarier enligt en av institutionsstyrelsens för varje läsår fastställd plan som görs upp med hänsyn tagen till lärarnas och de forskarstuderandes önskemål. Dessutom anordnas allmänna seminarier där institutionens forskare, doktorander och inbjudna gäster presenterar och diskuterar forsknings- och utredningsarbeten. I regel gäller ej obligatoriskt deltagande i undervisningen. Den studerande rekommenderas dock att utnyttja denna möjlighet då tillfälle ges. Deltagande i den högre seminarieverksamheten är dock obligatoriskt under studietiden om inte särskilda skäl förhindrar deltagandet.

6 Handledning

Handledning ges i enlighet med högskoleförordningen 8 kap 9-11 §§ om forskarutbildning. Den studerande anvisas handledare i samband med antagningen till utbildningen. Om så erfordras och om erforderliga resurser finns kan även en biträdande handledare utses.

Handledaren ger råd och anvisningar vid planeringen av studierna under utbildningstiden. Valet av ämne för avhandling och genomförandet av avhandlingsarbetet skall ske i samråd med handledaren.

7 Kunskapsprov

Prov på kurser och litteratur anordnas under eller i anslutning till kurserna. Proven sker muntligt och/eller skriftligt och bedöms med något av betygen underkänd eller godkänd.

Doktorsavhandlingen skall försvaras vid en offentlig disputation i den ordning som föreskrivs i högskoleförordningens 8 kap 12-23 §§. Avhandlingen betygsätts enligt 19 § i nämnda förordning.

Licentiatuppsatsen skall försvaras vid ett offentligt seminarium under terminstid. Betyg för uppsatsen bestäms av betygsnämnd bestående av tre docentkompetenta ledamöter. Praxis är att opponent utses.