Föreningsliv
i förändring!
Tierps och Östhammars kommuner
| Under
år 2000 har arkivet arbetat med projektet "Föreningsliv
i förändring". Det har finansierats av Framtidens
kultur och Riksarkivet. Projeket ett samarbete mellan folkrörelsearkiven
i Dalarna, Värmland, Örebro, Västmanland och Uppsala
län. Projektets syfte är att undersöka några
av de förändringar föreningslivet genomgått,
speciellt under 1900-talets sista decennier. I Uppsala län
har Tierps och Östhammars kommuner utvalts |
Frågeställningar:
- Hur har nya ideal och frågor påverkat föreningarnas
antal och sammansättning?
- Hur har samhällets centralisering, inte minst genom kommunreformerna
1952 och 1974 påverkat föreningslivet?
- Har de idébärande folkkrörelserna, dvs väckelserörelsen,
nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen, fått lämna
plats åt föreningar av trivsel- och hobbykaraktär?
- Vilken roll spelar den s k nykooperationen idag?
- Har nätverket blivit ett alternativ till föreningen? |
Tierps idrottsförenings damlag har ställt
upp sig för fotografering omkr.1918. Tierps IF bildades 1907
och är en av de äldst idrottsföreningarna i undersökningsområdet.
|
|
Ny
frågor - nya rörelser
Enfrågerörelser
Exempel på tvärpolitiska grupper som bildats för
att arbeta med en fråga är t ex SOS Tierp och OSS Östhammar
som båda, mer eller mindre, arbetar mot att kommunerna skall
ta emot kärnbränsleavfall. Andra typer av enfrågerörelser
är de som vill värna om den egna orten när den
t ex hotas av nedläggning av arbetstillfällen. Sådana
grupper har bl a funnits i Söderfors, Österbybruk och
Karlholm. Bygdeföreningar som bildats för att tillvarata
den egna ortens intresse, kan även ses som ett nytt inslag
i föreningslivet.
Nätverk
Vissa fackliga organisationer, bl a SKTF i Tierp arbetar i nätverk.
Den här formen av nätverk är inte ovanlig idag
och kan delvis ses mot bakgrund av centraliseringen. Inga exempel
på nätverk som arbetar för politisk moblisering
har hittats i området. Däremot har nätverksliknande
grupper haft aktioner i Tierp under år 2000.
Nykooperationen
Till skillnad från den "traditionella" kooperationen
som främst finns inom konsument- och producentled, finns
idag även kooperativa sammanslutningar inom ett flertal olika
områden.
Den nykooperativa rörelsen i Tierp och Östhammar är
däremot inte så påtaglig.
Sammmanfattning
En av representanterna för de "nya rörelserna"
är bygderörelsen. De kallar sig antingen byalag, gille,
intresseförening eller kan benämnas med ortnamnet och
ett efterled...-gruppen. Trots att de föreningarna är
färre än t ex pensionärsföreningarna, är
de i regel bildade under 1980-90-talet. Ett antal aktionsgrupper
finns också representerade, antingen i en speciall fråga
eller för en speciell ort. Exempel på sådana
är t ex Föreningen mot svenskt medlemskap i EU och Rädda
Söderfors. Den största förskjutningen från
de äldre traditionella folkrörelserna har skett till
föreningar inom idrotten, handikapprörelsen, bygderörelsen
och pensionärsrörelsen.
En mer detaljerad rapport kommer senare under 2001. Där redovisas
t ex en jämförelse mellan de föreningar som bildades
under folkrörelsernas blomstringsperiod 1880-1900 och de
föreningar som bildades 100 år senare. Dessutom kommer
även en redovisning av situationen för frikyrkans samlingslokaler.
Upp
|
|
|
|
|
Hela
Uppsala kommun, förutom Uppsala stad, är nu färdiginventerad!
Resultatet finns att läsa i flera rapporter, en för
varje kommundel. De finns att tillgå på biblioteken,
på kommundelsförvaltningarna och naturligtvis på
Folkrörelsearkivet.
|
 |
|
