Om stjärnorna - ren science fiction?

Utvidgas universum verkligen snabbare?

Låt mig här ännu en gång berätta - och ta det mycket enkelt denna gång! - om Einsteins och andras misstag: Michelson and Morley satte alltså i början av 1900-talet upp en apparat, som skulle visa skillnaden i ljusets hastighet om ljuset kom bakifrån och hann upp vårt jordklot eller om det kom framifrån och mötte vår Jord. Härigenom skulle man få veta Jordens fart genom universum. Det blev emellertid ingen skillnad alls - genom apparaturen gick ljuset med exakt samma hastighet, varifrån det än kom. Den enkla förklaringen - vilken jag berättade omkring år 1950 för universitet, vilket Albert Einstein tillhörde, (Princetown, USA - jag fick aldrig svar!) - var att ljuset helt enkelt hoppade från punkt till punkt genom apparaturen med samma hastighet oavsett varifrån ljuset kom. Numera är detta bekräftat! - ljuset hoppar från elektron till elektron och ljus går långsammare genom glas, därför att elektronerna där ligger packade tätare, men när ljuset kommit genom glaset återfår det omedelbart samma hastighet genom luften som det hade nyss. Einstein hävdade bl.a. mot bakgrund av detta att ingenting kunde röra sig fortare än ljuset. Jag har emellertid tidigare anmärkt att dubbelgalaxerna Vintergatan och Andromeda-galaxen kastades iväg från explosionspunkten "Big Bang" med en hastighet, som betydligt överskred ljusets hastighet. Man har också genom olika experiment konstaterat att partiklar kan röra sig fortare än ljuset. Einstein hävdade vidare att fenomenet att ljuset böjde av mot vår Sol när ljuset passerade den berodde på att rymden var krökt. I stället beror det naturligtvis på att elektronerna dras av Solens gravitation mot solen, och att ljuset därav böjer av mot Solen i en båge. Rymden kan naturligtvis knappast vara "krökt". Det senaste är nu att vetenskapsmännen påstår - i sann Einsteinsstil! - att vad de kallar för "rymden" utvidgar sig alltmer, detta mot bakgrund av upptäckten att vår Jord tillsammans med våra galaxer Vintergatan och Andromeda-nebulosan drar iväg allt snabbare ifrån de stjärnor, som ligger närmare Big-Bang-punkten. Förklaringen är väl annars i alla fall helt enkelt den, att våra nämnda två galaxer skickades ut bland de allra första från Big Bang-punkten och att kraften hos Big Bang att skicka ut galaxer och stjärnor senare helt naturligt avtog. Dessutom ligger de senare utskickade stjärnorna närmare Big Bang och bromsas alltså upp i sin fart mer än våra egna - längre bort belägna - två galaxer bromsas upp av Big-Bangpunktens gravitation. Vidare har vetenskapsmännen börjat påstå att det inte finns några som helst utrymmen i rymden, som är tomma - rymden, påstår de, är alltigenom sammanhängande uppfylld av någon sorts homogen materia! Detta påstående måste väl i alla fall omedelbart jävas av det faktum att det finns omfattande helsvarta stråk i rymden varifrån inget som helst ljus lyckas bana sig sin väg till oss, detta naturligtvis beroende på att elektroner saknas någonstans på vägen. Snälla vetenskapsmän, försök nu att se sakeroch ting som de är i stället för att hitta på den ena eller den andra sagan om vår - i sanning helt fantastiska - verklighet, då med betoningen på verklighet!

Scm bekant arbetar Science fiction helt glatt med orimlig vetenskap - såsom parallella världar, som överlappar varandra, och existensen av underliga varelser på planeten Mars etc. "Lustigt, men definitivt alldeles för orimligt", såsom kommentaren till Jules Vernes spännande romaner en gång löd. Men ibland tycks även vetenskapsmännen lämna verkligheten, såsom när Einstein en gång hävdade en rad orimligheter - särskilt den att ingenting kan färdas snabbare än ljuset. Han grundade sitt påstående på det faktum att ljuset gick med samma hastighet genom en mätapparat oavsett om det nådde Jorden bakifrån eller kom mötande vår planet. Han borde nog ha förstått att ljusets hastighet betingades helt av mätapparaten, vilken ljuset passerade, särskilt som det också visade sig att ljuset saktade hastigheten, när det gick genom glas och att ljuset återfick sin normala snabbhet, när det passerat glaset. Förklaringen har vi i dag. Ljuset hoppar från elektron till elektron. I glas ligger elektronerna tätare, vilket försenar ljuset, när det går genom glaset. Einstein ansåg vidare att det faktum, att ljus böjde av inåt Solen, när det passerade vår sol, bevisade att rymden var "krökt". I själva verket dras elektronerna mot Solen och ljuset följer med, där det drar fram. Det finns vidare stora stråk genom rymden, varifrån inget ljus kommer. Detta berättar alltså om en brist på elektroner i dessa avsnitt. Anmärkas bör kanske att - om elektroner senare skulle komma inom räckhåll - ljuset då fortsätter färden med hopp mellan elektronerna som om ingenting hänt. Nå,för den som läser min hemsida är detta givetvis inga nyheter.

Men nu har vetenskapsmännen hittat på något nytt i den här vägen! De påstår att universum alltmer ökar hastigheten, med vilken det utvidgas. Man har nämligen upptäckt att stjärnorna bakom "Vintergatan" och "Andromeda" - den tvillinggalax i vilken vår Sol befinner sig - sackar efter allt mer och mer - alltså ökar vår tvillinggalax farten utåt alltmer, resonerar de, och alltså utvidgas hela universum allt snabbare!

Men, hallå! Vår tvillinggalax kastades ju alldeles i början av den stora explosionen ut ifrån det,som vi kallar "Big Bang", med en hastighet många gånger ljusets. Där försvann emellertid en god del av Big Bangs upplagrade energi, särskilt eftersom vår galax sannolikt ingalunda var den enda, som slungades ut i det stadiet. De galaxer och stjärnor, som senare vid ett mer avmattat tillfälle kastades ut, begåvades säkerligen inte med en motsvarande hastighet utan sannolikt med en kanske betydligt lägre. Naturligtvis sackar dessa efter, och detta även därför att "Big Bang" centret sannolikt inte är uttömt utan fortfarande har ett starkt grepp om stjärnorna - ju närmare de är, ju mer bromsas de upp av den centrala Big Bang-gravitationen.
Att rymden skulle öka sin "utvecklingshastighet" måste väl ändå sägas vara ett ganska orimligt antagande.

Jag anser att av vad som händer i det lilla i vårt universum kan man bygga en ganska god uppfattning om vad som händer i det stora - det ena består av samma som det andra om än i olika kvantitet. Detta vill jag gärna säga till vetenskapsmännen med deras glada lekhumör.

Jag vill också gärna tillfoga följande:

Vad vi vet om ljusets karaktär är egentligen bedrövligt litet. Ljuset är på något sätt en veritabel kraftbubbla, där det rusar fram med hart när obegriplig hastighet. Det hoppar från elektron till elektron, fria eller bundna till en proton. Men om till äventyrs ingen elektron skulle råka befinna sig i dess väg, som den kan hoppa till, stannar ljuset på sin plats. Om litet senare en elektron skulle hamna tillräckligt nära i dess riktning börjar kraftbubblan hoppa vidare med samma fart som nyss. Vidare påverkar ljusbubblorna varandra ganska litet. De låter varandra vara i fred, om de nu inte råkar frontalkrocka med varandra. I det fallet upplöses det kolliderande paret och i stället kastas två elektroner åt vardera sidan, båda med märkligt samma egenskaper.

Ljusets "kraftbubbla" innehåller vidare inte bara en stycken samlad "bit" utan många bitar - nämligen en rad olika "svängningar". Dessa visar sig, sedan de förmedlats via ögats upptagande och sändande in vår hjärna, kunna av hjärnan dechiffreras och tydas som en rad olika färger, vilka vi blixtsnabbt uppfattar - detta kallar vi för spektrum.

Ljusets natur är ännu långt ifrån utforskad eller förstådd. Hur månde ljuset till exempel kunna tvärstoppa, och därvid stillastående behålla all sin energi, för att semare, när möjlighet uppenbarat sig, störta framåt igen som om ingenting hänt? Och hur kan en liten ljuskvanta innehålla så mycket? Hur samspelar ljuset med andra ljuskvanta om än alls? Hur uppstår ljuset egentligen då det "föds"?

Jag vågar hävda att ljuset är det mest komplicerade, som finns i vårt universum, trots dess skenbara enkelhet. Och hur samverkar ljuset med ett annat av universums fenomen, nämligen värme/hetta? När en tändsticka tänds strålar både ljus och värme ut från den brinnande stickan. Hur kan egentligen så många olika "vågor" (vågrörelser) uppstå och finnas i ett enda litet "ljusvågspaket".

Skall vi utnämna ljuset såsom naturens knallsensation?

Jag vill avslutningsvis varna för en sak. Vårt universum är faktiskt i grund och botten enkelt och rätlinjigt och förståeligt. Låt oss nu alla inse detta och inte börja svamla bort en konkret och imponerande verklighet genom allehanda "amsagor". Einsteins slutsatser i fråga om resultatet av Michelson’s and Morley’s experiment - där ljuset hade samma fart, vare sig det kom bakifrån eller framifrån i förhållande till Jorden - blir snarast skrattretande när man begriper att hastigheten helt och hållet berodde på förhållandena inuti mätningsinstrumentet och ingenting annat - ljuset hoppade ju från elektron till elektron genom instrumentet med samma hastighet, varifrån det än kom. Einsteins tolkning den gången saknade definitivt all kontakt med solid verklighet.

There of course can be a formidable peril - a real risk for our life on this Earth! - if a quantity of light, that has been retarded and stopped at some place in space in our vicinity - because it happened that for the moment no electrones were available at the place to let light move on - and it then should so happen that a big crowd of electrones suddenly would be arriving to the place. Then light of a considerable power and heat would start gushing forth, perhaps right towards our Sun and our Earth, coming in from that field of retarded light in space and with a power to really hurt our planet. Eventually it could in seconds kill all life on Earth!

Här finns ännu en sak att nämna: Forskarna har kommit fram till att det helt enkelt inte existerar några "tomma" utrymmen i rymden - överallt fylls rymden upp av olika partiklars massa. Härigenom har klarlagts hur ljuset i själva verket får möjlighet att gå sina oändliga vägar genom rymden utan att hejdas. Men vetenskapsmännen har också noterat att det finns långa stråk genom rymden, varifrån alls inte något ljus alls kommer, som eljest skulle kunna registreras