Inskannat från Miljömagasinet 15  augusti  2003. Författarna Mona Nilsson och Marica Lindblad anger som källa: SSIs diarier.

 

SSI och PR-företag ska tysta opinionen

Kritiken mot Statens strålskyddsinstitut, SSI och nya forskningsresultat besvärar mobilbranschen. En granskning visar att branschen kommunicerar med SSI och kräver ett ”statement” om cancerrisker kopplade till mobiltelefoni

Efter dessa påtryckningar väljer SSI att anlita ett välkänt PR-företag, KREAB, som anlitats av Telia, Ericsson och 3 för att för­svara SSls tidigare ställningsta­gande och därmed också tillba­kavisa riskerna med mobiltelefoni. Om PR-företaget fort­farande arbetar åt en av 3G-operatörerna, gör PR-företager ett klipp: man får betalt av strålskyddsmyndigheten samti­digt som man utför bonustjänster åt industrin.

SSI har ansvaret för miljö­målet säker strålmiljö. Reger­ingen skriver i regleringsbrevet att inga akuta skador ska upp­stå, och risken skall minska for sena hälsoeffekter till följd av icke-joniserande strålning. SSI ska följa utvecklingen om elektromagnetiska fält, EMF, och dess effekter på människan, samt redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att minska expone­ringen för EMF. Vid en granskning av arbetet får man snarare intryck av att SSI agerar målvakt för industriintressen.

Uppdrag Granskning granskar

Programmet Uppdrag Gransk­ning, som sändes den l l fe­bruari, handlade om mobiltelefoni. Programmet ledde till att SSls bristande kunskaper och allvarliga felhantering av forsk­ningsresultat blev kända för en större allmänhet. SSI erkände i programmet att försiktighets­principen nog borde gälla för mobiltelefonistrålningen. Det avslöjades att SSI hösten 2002 gått ut med felaktig infor­mation om att man hade ett "be­tryggande kunskapsläge" vad  gäller hälsorisker förknippade med mobiltelefoner, på basis av en forskningsgenomgång ge­nomförd av två jäviga amerikan­ska forskare. Mobiltelefonbranschen blir oroad både av vad som framkom i programmet Uppdrag Granskning och av nya forsknings­rapporter som påvisar hälsoris­ker med tekniken.

Mats Holme från mobiltele­fonbranschens samarbetsorgan, MTB, skriver till SSI i början av februari och efterfrågar ett  "Statement" från SSI om cancer­risker och mobiltelefon med an­ledning av Hardells nya artikel, Salfords nva  studie och programmet Uppdrag Granskning: att hjärnceller dör om de utsätts för mobilstrålning (Salford-gruppen i Lund) och ökad risk för cancer efter mobiltelefon­användande (Hardell).

Den 7 mars skriver Mats Holme återigen ett e-brev till SSI, denna gång direkt till ge­neraldirektör Lars Erik Holm att programmet Uppdrag Gransk­ning lett till ifrågasättande av SSls trovärdighet.

"Det skapar ett allvarligt pro­blem för mobiltelebranschen..."

"Det skapar även ytterligare osäkerhet kring bygglovshanteringen för 3G-näten."

Holme fortsätter sitt brev med att fråga när branschen kan räkna med att SSI tydligt försva­rar sina tidigare ställningstagan­den Jan Edhäll, vd för företaget 3GIS, som bygger 3G-master, kontaktar också SSI efter pro­grammet. Lars Erik Holm svarar MTB, mobiltelefonbranschens samar­betsorgan, den 14 mars att "Vi planerar att genomföra en informations- och utbildnings­satsning om elektromagnetiska fält och då särskilt mobiltelefoni och master."

Han skriver vidare att det finns ”ett antal myter kring elektro­magnetiska fält och dessa behö­ver bemötas med kunskap. SSls synlighet inom detta område kommer att öka betydligt under 2003".

 

Mytbildande myndighet

Lars Erik Holm skriver att det handlar om myter som spritts, men frågan är om det inte fram­förallt är myndigheten själv som sprider myter. Vi ger här exempel:

    strålningen minskar med fler antenner

   alla forskare är eniga och vi har haft mobilstrålning i över hundra år och

    den är lika ofarlig som hal­lonsaft!

   andra länder har lägre gräns­värden av politiska skäl eller för att lugna befolkningen

SSI säger den 4 april i Dagens Industri att "strålningen mins­kar ju fler antenner som byggs". Enligt Clas Tegenfeldt innebär 3G enligt de mätningar han hit­tills genomfört från 3G-sändare att strålningen mer än fördubblas med 3G, jämfört med GSM, radio och TV tillsammans.

 

20 000 forskare

I Falukuriren i mars 2003 säger Mjönes från SSI: - "I Sverige och i andra länder har man gjort oer­hört noggranna genomgångar av all forskning och 99,9 procent av forskarna är eniga - bas­stationer är ingen hälsorisk." SSI bör därmed kunna redovisa 20 000 sådana forskare enbart med tanke på de 20 forskare som skrev under Salzburg-resolutio­nen. Denna 20 000-lista väntar vi med spänning på...

Vidare anförs att andra länder "nog" har lägre gränsvärden för att lugna befolkningen. "Proble­met är ju att det är omöjligt att bevisa att något är ofarligt, inte ens hallonsaft." SSI sprider myten att andra länder har lägre gränsvärden for att lugna befolkningen. Men "nog" antyder art myndigheten inte tagit reda på varför andra länder har lägre gränsvärden, vil­ket står i bjärt kontrast med myndighetens uppdrag att följa utvecklingen på området.

I broschyren Strålning från mobiltelesystem skriver SSI: "Radiovågor används inte bara i mobil telesystem... det har män­niskan gjort sedan sluter av 1800-talet." Professor Hans Wiksell vid Karolinska Institutet deltog i en reklambroschyr från MTB förra året där han myntade myten om att strålningen går att jämföra med hallonsaft, vilket således föll Mjönes på SSI i smaken.

Dagen före Uppdrag Gransk­ning skriver även Hans Wiksell till Lars Erik Holm på SSI och undrar vad det kan vara för fel på Salfords studie och att resul­tatet givetvis är "rent strunt". Han tycker man ska "arbeta för att få anslagsgivaren" att ge forskningsanslag till en annan grupp för en upprepning av stu­dien och att han "har en del de­taljer att säga om detta". Det är tydligt att Wiksell via general­direktören vill påverka anslags­givaren, i detta fall forsk­ningsrådet FAS.

Några dagar tidigare, den 5 februari, skickar MTB ut en pressrelease och skriver att Salfordstudien är enbart spekulatio­ner och skrämselpropaganda. Den 5 juli ansluter sig Mjönes till belackarna av Salfordstudien: "Det är rent sensationsmakeri" och påtalar även att studien re­dan blivit hårt kritiserad.

PR-kampanj

Två veckor efter Uppdrag Granskning går SSI ut med en anbudsförfrågan om en handlingsplan "för att öka kunskapen om elektromagnetiska fält i sam­hället" efter att ha blivit kontak­tade av KREAB. PR-firman har haft både Ericsson och Telia som uppdragsgivare och var dessutom anlitade av H13G, som numera heter 3 åtminstone i samband med licensupphandlingen då KREAB tillsammans med Marcus Wallenberg och Björn Sved­berg i en 11-mannadelegation framgångsrikt uppvaktade PTS. Dessa relationer hindrar inte SSI att kontraktera firman.

KREAB skriver att TV-programmet resulterade i att "SSI schavotterade offentligt och att SSI omedelbart måste täppa igen de öppningar för spekulationer som Uppdrag Granskning gav de opinionsbildande grupperna...

"Den låga kunskapsnivån i samhället i strålningsfrågor leder till mytbildning hos allmänhe­ten. Människor förtjänar inte att må dåligt av oro över så kallade risker som inte har någon fak­tisk grund."

KREAB föreslår att SSI skall återta initiativet: SSI ska med KREABs hjälp dela in aktivite­terna i en kaskad där varje del ger en hävstångseffekt! KREAB räk­nar upp myter (eller "spekulativa fakta") som sprids: att man i Eng­land varnar barn för att använda mobiltelefoni, att Italien har lägre gränsvärden, att det i Japan är förbjudet att uppföra basstationer nära skolor med mera.

Vaccinera mot myter

SSI ska börja med an identifiera "svåra frågor". Exempel är Freiburg-uppropet eller varför vi i Sverige tillåter master som står nära skolor och daghem trots att barn i Spanien fått leukemi. KREAB anser att SSI ska svara på den sista frågan. Svaret blir: "Även människor som bor i när­heten av mobilmaster drabbas av cancer, även barn, det är tyvärr inget konstigt med det."

Därefter ska SSI inleda kam­panjen "Vaccinera mot myter". Denna riktas mot samverkans­myndigheter, handläggande tjänstemän i kommuner och landsting, fack- och lokalpress. I nästa steg ska SSI återta det kommunikativa initiativet. För att göra detta ska SSI formulera två, högst tre budskap som ge­nomgående ska återkomma i all kommunikation.

SSI bjuder den 10 juni in 16 utvalda personer från kommu­nerna till en "pilotutbildning med lunch" för att avhjälpa missförstånd om mobiltelefoni med ”kunskap” Stefan Ferm, statsbyggnadschef i Trelleborgs kommun var en av de inbjudna:

Jag är inte van att mötas av sådan oprofessionalitet. När frå­gan om Freiburg-uppropet kom upp svarade Mjönes att han inte kunde begripa hur man kunde vara så dum att man skrev på nå­got sådant! De överblickar inre samhällsutvecklingen och deras vetenskapliga grund känns väl­digt begränsad i ett samman­hang där utvecklingen måste vila på fler ben än tekniskt-vetenskapliga kommenterar Stefan Ferm SSls inledande försök att höja kunskapsnivån bland kom­munala tjänstemän i Sverige. Hävstångseffekten uteblev, åt­minstone i Trelleborg.

Det är tydligt att SSI bedriver en form av industriellt lobbyarbete. Har påtryckningar lik­nande den från Aktelo AB haft betydelse? Företaget Aktelo skriver den 25 mars till SSI med anledning av att Härnösands kommun be­gär in uppgifter om strålnings­värden och riktningar för ut­sända mikrovågor från de mobil­master som företaget ansökt om bygglov för.

l stället för att besvara frågorna, hänvisar Aktelo enbart till att SSI anser att strålningen inte ger nå­gon hälsopåverkan och skickar samtidigt kopia av skrivelsen till SSI och påpekar att der är tydligt att SSI behöver ge kommunerna mer "information".

Att på allvar uppfylla uppdra­get om säker strålmiljö förutsät­ter en annan inriktning på arbe­tet än an PR-företag med nära kopplingar till mobilbranschen anlitas för att tillbakavisa fakta som tyder på allvarliga risker med mobilstrålning och stora brister i ansvarig myndighets sätt att arbeta med sitt uppdrag. Miljödepartementet har inte reagerat och krävt förändringar av SSls arbete efter avslöjandena i Uppdrag Granskning.

När industrin och SSI, med politikers tysta medgivanden, på detta sätt uppenbart samarbetar för att gynna industriintressen, är förlorarna den godtrogna all­mänheten. Industrin värnar kortsiktigt om sin ekonomi, det är uppenbart, men som motpol borde vi ha rätt att kräva en strålskyddsmyndighet och poli­tiker som slår vakt om allmän­hetens hälsa, i enlighet med det man utåt ger sken av, inte som nu  - om något helt annat.

Mona Nilsson

Marica Lindblad

Källa: SSls diarier

Hem