Ettan

Innehåll

Diskussioner

 

 

 
Anmälan till Justitieombudsmannen

Box 16327

103 26 Stockholm

 

Löne- och villkorsdiskriminering på den svenska arbetsmarknaden genom myndighetsbeslut

 

Om förslagen i Näringsdepartementets Ds 2001:39 blir lag kommer löne- och villkorsdiskrimineringen av deltagare som utför reguljärt arbete inom arbetsmarknadspolitiska åtgärder/program att permanentas. Dessutom kommer de arbetslösa som anvisas till verksamheten att förlora alla möjligheter att överklaga detta myndighetsbeslut.

De arbetslösa som har utfört reguljära arbetsuppgifter inom arbetsmarknadspolitiska åtgärder och program har genom myndighetsbeslut blivit utsatta för villkors- och lönediskriminering. De hundratusentals medborgare som drabbats av detta måste ges kompensation i efterhand. Kompensation för det inkomstbortfall jämfört med lön enligt tillämpligt kollektivavtal som drabbat dem under den tid de arbetat inom åtgärden/programmet, och kompensation för övriga förmåner som de genom detta gått miste om, till exempel semesterlön.

Statstmakten är skyldig de drabbade en offentlig ursäkt, särskillt som denna diskriminerande behandling även strider mot Sveriges åtaganden enligt internationella konventioner om mänskliga och sociala rättigheter.

Det borde ha varit en självklarhet att verksamheterna inom arbetsmarknadspolitiska åtgärder och program – till exempel Aktivitetsgarantin – fungerade i enlighet med gällande konventionstexter.

Att det förekommer omfattande löne- och villkorsdiskriminering av arbetslösa placerade i konjunkturberoende program/åtgärder är väl belagt. Största delen av deltagarna i åtgärd utsätts för detta. Det gäller anställningsvillkor, arbetsrätt, ersättningsnivå, försäkringar, ledigheter och fackliga rättigheter. De åtgärdsplacerade utför oftast lika arbete som reguljärt anställda men med mycket sämre villkor. Den ungefärliga andelen av de placerade som drabbats har publicerats dels av AMS i utredningen "Åtgärdsundersökning 1998" dels av IFAU, institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering i "Direkta undanträngningseffekter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder".

Andelen av de arbetslösa som utför reguljärt arbete inom åtgärderna definieras i IFAU:s utredning som åtgärdernas undanträngningseffekt. Bägge utredningarna visar på att en andel på mer än två tredjedelar av placeringarna innebär undanträngning, det vill säga reguljärt arbete.

En överslagsberäkning utgående från detta och AMS statistik över antalet deltagare i åtgärder/program ger resultatet att bara under år 2000 har omkring 100.000 av Sveriges medborgare blivit utsatta för denna diskriminerande och kränkande behandling.

Det föreligger ingen central administrativ statistik över verksamheten i åtgärdsplaceringarna. Detta är egendomligt då AMS enligt de lagar som reglerar verksamheten skall tillse att risken för att reguljära arbetstillfällen trängs undan blir så liten som möjligt. Ingen kontroll har gjorts av efterlevnaden av denna lagtext.

En typ av administrativ statistik som ger en bild av vilka arbeten som utförts av åtgärdsplacerade är Arbetsmiljöverkets registrering av anmälda arbetsolycksfall och –sjukdomar. Denna statistik kan dock av flera skäl inte ge någon säker uppfattning av omfattningen eller ens det verkliga antalet olycksfall bland deltagare i åtgärder/program. Däremot utgör den i sig självt en bekräftelse på att "undanträngning" alltså löne- och villkorsdiskriminering förekommer. Dessa uppgifter har tagits fram särskilt för IAUA:s (Nätverket Inget arbete utan anställning) undersökning "Olycksfall i åtgärd"

Jag bifogar en tabell byggd på dessa data som utvisar anmälda olycksfall vilka klassats som "personer i arbetsmarknadsåtgärd". Det totala antalet anmälda olyckor som hänfördes till denna kategori vare under åren 1997-2000 1343 fall.

Den diskriminering som drabbar de åtgärdsplacerade med reguljära arbetsuppgifter – de i "undanträngande" åtgärd - strider på flera punkter mot internationella konventioner som Sverige anslutit sig till, bland annat Artikel 23 i FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna punkt 1, 2 och 4, samt, genom att deltagande i åtgärd inte ger semester även mot artikel 24 i denna.

Åtgärdernas/programmens villkor strider också mot Europeiska sociala stadgan; första delen punkt 1 till och med 6 samt i andra delen artikel 1 både punkt 1 (visserligen heter det att deltagarna sysselsätts i åtgärder och program, men den sysselsättning som avses i fördragstexten är en annan.)och punkt 2.

Åtgärderna uppfyller inte ens det grundläggande kravet från 1961, dvs. två veckors semester enligt artikel 2 punkt 3.

Det finns tecken på sämre uppföljning och kontroll av arbetsmiljön för åtgärdsplacerade vilket innebär diskriminerande behandling när det gäller artikel 3 punkt 2 och 3.

När det gäller Artikel 4 åsidosätts punkterna 1, 3 och 5.

I artikel 5, som behandlar föreningsrätt - rätten att organisera sig i fackföreningar - förbinder sig de fördragsslutande parterna att "varken utforma eller tillämpa den nationella lagstiftningen på ett sådant sätt att denna frihet kränkes." Denna frihet kränks i Sverige genom att lagstiftningen utformats så att de som placeras i åtgärd enligt lagen inte genom detta kan betraktas som anställda.

Anställning är ett grundläggande villkor för medlemskap i merparten av de svenska fackföreningarna.

Artikel 6 som gäller förhandlingsrätt åsidosätts genom det ovanstående i sin helhet.

Det är uppenbart att den svenska myndighetsutövningen på området inte tar hänsyn till dessa internationella fördragstexter. I och med Aktivitetsgarantins införande har dessutom den tidigare tidsbegränsningen till sex månader för placering i åtgärd/program upphävts. De nya villkoren för arbetslöshetsförsäkringen och socialtjänsten också fråntagit deltagarna möjligheten att ens återkvalificera sig för arbetslöshetsersättning genom sitt deltagande. Detta var tidigare den enda förmån förutom a-kassa/grundbelopp/socialbidrag som deltagandet gav.

I det senaste reformförslaget vilket presenteras i Näringsdepartementets utredning Ds 2001:39 föreslås att arbetslösa som enbart genom ett tämligen godtyckligt beslut av en enskild arbetsförmedlare placeras i någon typ av verksamhet inom aktivitetsgarantin, genom detta förlorar både rätten till redan intjänade a-kassedagar och rätten att räkna redan inarbetade dagar på vägen mot kvalificering.

Någon möjlighet till överklagande av ett sådant myndighetsbeslut föreligger dessutom inte i lagförslaget.

JO bör snarast genomföra en granskning av den praktik som utvecklats när det gäller de arbetsmarknadspolitiska programmen, och de tänkbara konsekvenserna av Ds 2001:39 utifrån de konventioner om de mänskliga rättigheterna som Sverige anslutit sig till. Denna granskning bör också ske utifrån den svenska grundlagens skrivningar om rätten till arbete. En utgångspunkt för förslag till rättelser kan vara den 1987-07-01 upphävda arbetsmarknadskungörelsen och det som där gällde för beredskapsarbete, en lagstiftning och en åtgärdstyp som på ett betydligt bättre sätt skyddade deltagarna mot behandling som strider mot de krav som Sverige förbundit sig att uppfylla och det som avsågs med grundlagens formuleringar än den senare lagstiftningen gör.

Riddarhyttan 2001-11-16

(undertecknat)

Fred Torssander
Centralvägen 17 C
730 91 Riddarhyttan
tel. 0222-134 10
e-post: fred_torssander@hotmail.com

 

 

Bilaga 1

En viss del av olycksfallen har inträffat arbetsmarknadsutbildning (AMU), vilken enligt IFAU saknar undanträngningseffekt.

AMU och de andra åtgärder som vanligtvis inte innebär arbete – olika utbildningar som till exempel datortek -har därför sållats bort. Ytterligare sållning har gjorts med hjälp av Arbetsmiljöverkets kodning i kategorierna A = anställda och E = ej anställda för att listan enbart skall redovisa sådana fall som med säkerhet har inneburit löne- och villkorsdiskriminering, och alltså inte åtgärder som lönebidrag eller offentligt skyddat arbete (OSA) På grund av brister när det gäller registreringen, mörkertal och felkodningar, och naturligtvis dessutom eftersom olyckor drabbar olika, kan denna statistik bara ge en viss uppfattning om fördelningen av antalet deltagare mellan olika yrkeskategorier. Den kan inte påstås redovisa det verkliga antalet olyckstillfällen.
Däremot utgör den en bekräftelse - genom administrativ statistik - på att diskrimineringen existerar.

Tabell ur IAUA:s undersökning "Olyckor i åtgärd"

Olycksfallsrapporter från Arbetsmiljöverket
gällande personer i arbetsmarknadsåtgärd som med säkerhet kan hänföras till sådana åtgärder vilka innebär löne- och/eller villkorsdiskriminering. Ordnade efter antalet fall under perioden.
Antal fall
YRKE (KOD) YRKE 1997-2000
(Fetstilt= summa av flera poster med samma yrkeskod)
Totalt, samtliga yrken

883

6

1

4

0

1

 SKOGSHUGGARE, SKOGSARBETARE

49

8

2

1

1

 MASKINOPERATÖR ,METALL

45

7

1

2

3

2

 BYGGNADSSNICKARE

43

7

2

1

2

 SVETSARE

40

7

1

2

9

 BYGGNADSARBETARE

36

9

1

3

0

 EKONOMIBTRÄDE

31

8

2

4

0

 TRÄINDUSTRIARBETARE

30

5

1

3

1

 BARNSKÖTARE, ELEVASSISTENT MM

29

8

2

8

4

 SNICKARE, VERKSTAD

28

5

1

3

3

 VÅRDBITRÄDE MM

26

7

1

3

7

 VAKTMÄSTARE MM

26

6

1

1

3

 PARKARBETARE

24

9

1

5

0

 DEMONTÖR, DIVERSEARBETARE

21

6

1

2

1

 DJURSKÖTARE, LANTBRUK, HÄSTSKÖTARE

19

7

1

2

3

 SNICKERIARBETARE

18

4

1

9

0

 KONTORIST MM

17

5

2

2

2

 BUTIKSBITRÄDE , FACKHANDEL

16

7

2

3

1

 FORDONSREPARATÖR

16

9

9

 YRKE EJ IDENTIFIERBART

15

4

1

3

1

1

 LAGERABETARE, TRUCKFÖRARE

14

7

1

4

1

 MÅLARE

13

9

2

1

0

 RÖJNINGSARBETARE, SKOG

13

7

4

2

1

 SNICKARE, MÖBELSNICKARE

12

7

2

2

4

 SLIPARE, SORTERARE

11

5

1

2

2

 KOCK, KOKERSKA

10

7

2

1

3

 PLÅTSLAGARE (EJ GROVPLÅT)

10

5

2

2

1

 BUTIKSBITRÄDE, DAGLIGVAROR

9

7

2

3

3

 MASKINREPARATÖR

8

9

1

2

2

 STÄDARE

8

5

1

3

2

1

 UNDERSKÖTERSKA

7

9

3

1

0

 GROVARBETARE, BYGG OCH ANLÄGGNING, RIVNINGSARBETE

7

5

1

3

2

2

 SJUKVÅRDSBITRÄDE

6

7

1

2

4

 VÄG OCH ANLÄGGNINGSARBETARE

6

8

1

4

1

 SÅGVERKS-, OCH BRÄDGÅRDSARBETARE

6

8

3

2

3

 LASTBILSCHAUFFÖR

6

9

1

4

2

 VAKTMÄSTARE

6

9

3

3

0

2

 LASTARE

6

3

4

7

5

 IDROTTSLEDARE

5

4

1

1

1

 DATAREGISTRERARE

5

4

1

4

0

 ASSISTENT, ARKIVARBETARE

5

6

1

2

9

 DJURVÅRDARE

5

7

1

3

6

 ELEKTRIKER, INSTALLATION

5

8

3

2

 CHAUFFÖR, OSPEC

5

9

1

5

0

1

 RENHÅLLNINGSARBETARE

5

9

3

2

0

 LAGERARBETARE, PACKARE VEDHUGGARE

5

2

2

1

1

 NATURVÅRDARE

4

2

3

3

0

 GRUNDSKOLLÄRARE

4

3

4

6

2

 FRITIDSLEDARE

4

7

1

2

2

 BETONGARBETARE, BYGG

4

8

2

8

3

 VERKSTADSARBETARE, DÄCKMONTÖR

4

8

2

9

0

 PAKETERARE, MASKIN

4

2

3

2

3

 LÄRARE, IDROTT OCH SLÖJD

3

2

3

5

9

 HANDLEDARE

3

3

1

2

1

 IT TEKNIKER

3

4

2

2

2

 RECEPTIONIST, MM HOTELL

3

6

1

1

2

 TRÄDGÅRDSARBETARE

3

6

1

3

0

 DJURSKÖTARE, LANTBRUKARE, BLANDAD DRIFT

3

7

1

1

2

 STENARBETARE

3

8

2

6

2

 VÄVARE

3

8

2

8

1

 BILBYGGARE, BÅTMOTORMONTÖR

3

8

3

3

1

 MASKINFÖRARE, SKOGSBRUK, JORDBRUKSARB

3

8

3

3

2

 TRAKTORFÖRARE

3

2

1

3

1

 DATAPROGRAMMERARE

2

3

1

2

2

 DATOROPERATÖR

2

3

2

1

2

 SKOGSVÅRDSASSISTENT

2

3

2

2

7

 VETERINÄRASSISTENT, DJURSJUKVÅRDARE

2

4

2

1

1

 AFFÄRSBITRÄDE, KASSA

2

4

2

1

2

 POSTKASSÖR, POSTBITRÄDE

2

5

1

2

3

 SERVITÖR

2

5

1

3

4

 VÅRDARE

2

5

1

4

1

 HUDTERAPEUT, MASSÖR

2

5

1

5

1

 BRANDMAN/RÄDDNINGSTJÄNST

2

5

2

2

3

 KAFÉBITRÄDE

2

7

1

3

4

 GLASMÄSTERIARBETARE

2

7

2

4

1

 ELEKTRIKER, INDUSTRI

2

7

4

1

2

 BAGARE

2

7

4

3

5

 TAPETSERARE

2

8

2

1

2

 STENSLIPARE, FORMSÄTTARE

2

8

2

5

1

 TRYCKARE

2

8

2

6

3

 SÖMMERSKA, KONFEKTION

2

8

2

7

2

 MEJERIARBETARE

2

8

3

2

1

 TAXICHAUFFÖR, BILFÖRARE

2

8

3

3

3

1

1

 SKIDLIFTSKÖTARE

2

8

3

3

4

 TRUCKFÖRARE

2

1

1

0

 MILITÄR

1

2

1

1

9

 INGENJÖR, OSPEC

1

2

1

4

2

 KVALITETSINGENJÖR, BYGG

1

2

4

3

1

 MUSEITJÄNSTEMAN

1

2

4

4

2

 ARKEOLOG

1

2

4

5

1

 INFORMATÖR

1

2

4

5

2

 GRAFIKER

1

2

4

5

3

 MUSIKER

1

2

4

5

6

 FORMGIVARE

1

3

1

1

4

 DATORTEKNIKER, DATORTILLV

1

3

1

1

9

 KOTROLLINGENJÖR, TEXTIL

1

3

2

1

1

 FISKERIASSISTENT

1

3

2

3

5

 RÖNTGENASSISTENT

1

3

4

2

3

 ARBETSFÖRMEDLARE

1

3

4

6

1

 HEMTJÄNSTASSISTENT

1

4

1

1

2

 SEKRETERARE

1

4

1

5

0

 POSTSORTERARE

1

5

1

1

3

 AKTIVITETSLEDARE

1

5

1

4

1

1

 FRISÖR

1

5

1

4

9

 KLUBBVÄRDINNA

1

5

2

2

4

 KIOSKBITRÄDE

1

5

2

2

5

 RESERVDELSBTRÄDE

1

6

1

4

0

 TIMMERMÄTARE

1

6

1

5

1

 FISKODLINGSARBETARE

1

7

1

2

1

 PLATTSÄTTARE

1

7

1

2

9

1

 STÄLLNINGSBYGGARE

1

7

1

3

1

 TAKLÄGGARE

1

7

1

3

2

 GOLVLÄGGARE

1

7

1

4

2

 BILLACKERARE, REPARATION

1

7

1

4

3

1

 SKORSTENSFEJARE

1

7

2

1

4

 PLÅTSLAGARE, GROVPLÅT

1

7

2

2

1

 SMIDESMEKANIKER

1

7

2

2

2

 BÄNKARBETARE

1

7

2

2

3

 MASKINARBETARE, METALL

1

7

3

1

1

 LÅSSMED, PRAKTIKANT

1

7

3

2

1

 PORSLINSARBETARE, OSPEC

1

7

3

2

2

 GLASBRUKSARBETARE

1

7

3

3

0

 HANDLEDARE, SYSTUGA

1

7

4

1

1

 SLAKTARE

1

7

4

4

2

 SKOMAKARE

1

8

1

1

1

 STENKROSSMATARE

1

8

1

2

2

 RÖRVALSARE

1

8

1

4

4

 LAMINERARE /PAPPERSBRUK

1

8

1

6

0

 KRAFTVERKSMASKINIST

1

8

2

1

1

2

 EXCENTERPRESSARE

1

8

2

5

2

 BOKBINDERIARBETARE

1

8

2

5

3

 AVSYNARE, KARTONG

1

8

2

6

4

 TVÄTTERIARBETARE

1

8

2

7

1

 CHARKUTERIARBETARE

1

8

2

7

4

 BAGERIARBETARE

1

8

2

7

8

 BRYGGERIARBETARE

1

8

3

2

2

 CHAUFFÖR, BUSS

1

8

3

3

3

 TRAVERSFÖRARE

1

9

1

2

1

 STÄDHJÄLP

1

9

1

2

3

 FÖNSTERPUTSARE

1

1) Åtgärdsundersökning 1998 Apra 1998:3 ISSN 1402-6813 Bilaga 3, tabell 10 och 11

2) Direkta undanträngningseffekter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, Matz Dahlberg och Anders Forslund 21 oktober 1999

3) Det exakta antalet individer som har varit placerade i konjunkturberoende åtgärder kan enligt uppgift från AMS statistikenhet tas fram ur deras databaser. Detta skulle dock kräva en särskild – avgiftsbelagd – datakörning.

4) SFS nr: 2000:628

5) Förenta Nationernas universella förklaring om de mänskliga rättigheterna Antagen den 10 december 1948 enl. SOU 1963:19 och 1974:88, samt Europeiska sociala stadgan den 18 oktober 1961 SÖ 1962:57, prop 1962:175 med rättelser enl. SÖ 1979:16

6)
Arbetsmarknadskungörelse (1966:368) 

Allmänna förutsättningar för beredskapsarbete

72 § Beredskapsarbete får, om annat inte följer av andra stycket,
meddelas arbetslös som

1. fyllt 20 men inte 65 år,

2. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete för
annans räkning,

3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga
arbetsförmedlingen i den ordning som arbetsmarknadsstyrelsen
föreskriver,

4. inte kan anvisas lämpligt arbete på den öppna marknaden och för
vilken inte heller annan åtgärd lämpligen kan vidtas för att
underlätta hans placering i sådant arbete,

5. behöver sådant arbete på grund av arbetslöshet som har varat minst
till arbete på den öppna arbetsmarknaden eller vidta annan åtgärd
(karenstid).

I särskilda fall får arbetslös som har fyllt 65 år meddelas
beredskapsarbete. Enskilt beredskapsarbete får meddelas den som har
fyllt 18 år. Förordning (1983:993).

72 a § Arbetslösa som har uppburit ersättning enligt lagen
(1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring under så lång tid att ersättningsperioden
riskerar att gå till ända skall, om det inte finns synnerliga skäl, på
begäran anvisas ett beredskapsarbete. Förordning (1984:525).

73 § Karenstid enligt 72 § första stycket 5 anses fullgjord av den
 som
blir arbetslös efter att ha blivit berättigad till hel sjukpenning för
minst fyra dagar enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring.

Medlem i erkänd arbetslöshetskassa, som har uppburit dagpenning
från
kassan under den längsta tid som medges i kassans stadgar, får utan
hinder av betämmelserna om karenstid i 72 § första stycket 5 erhålla
beredskapsarbete från och med dagen närmast efter den sista dag för
vilken dagpenning har utgått. Förordning (1981:543).
75 § Erbjudet arbete på den öppna marknaden skall anses lämpligt,
om

1. inom ramen för tillgången på arbetstillfällen skälig hänsyn tagits
till den arbetssökandes yrkesvana och förutsättningar i övrigt för
arbetet samt andra personliga förhållanden,

2. anställningsförmånerna är förenliga med de förmåner som utgår till
den som är anställd enligt kollektivavtal eller, om sådant inte finns,
är skäliga i förhållande till de förmåner som vid jämförliga företag
utgår till arbetstagare med likvärdiga arbetsuppgifter och
kvalifikationer,

3. arbetet inte hänför sig till arbetsplats där arbetskonflikt råder
till följd av stridsåtgärd som är lovlig enligt lag och
kollektivavtal,

4. förhållandena på arbetsplatsen motsvarar vad som anges i
författning eller myndighets föreskrifter rörande åtgärder till
förebyggande av ohälsa eller olycksfall. Förordning (1981:543).

76 § Beredskapsarbete utförs

för statens räkning (statligt beredskapsarbete),

för kommuns eller landstingskommuns räkning (kommunalt
beredskapsarbete),

för enskilds räkning (enskilt beredskapsarbete). Förordning
(1981:543).

77 § Statligt beredskapsarbete anordnas av
arbetsmarknadsstyrelsen eller, efter styrelsens medgivande, av
den statliga myndighet till vars verksamhetsområde arbetet hör.

78 § Till beredskapsarbete får endast väljas ut sådana angelägna
arbetsuppgifter som medför en utökning av antalet anställda utöver det
som ryms inom den ordinarie budgeten för den löpande budgetperioden.
Enskilt beredskapsarbete, som inte avser investeringsarbete, får dock
anordnas för att ge arbetslösa med särskilda svårigheter på
arbetsmarknaden breddad arbetslivserfarenhet. Till enskilt
beredskapsarbete skall i första hand anvisas långtidsarbetslösa.
Byggnads- eller anläggningsarbete får väljas ut till beredskapsarbete,
endast om länsstyrelsen har godkänt arbetet med hänsyn till
regionalpolitiska synpunkter.

Länsarbetsnämnden kan träffa överenskommelse med en arbetsgivare
om
att nämnden skall få disponera ett visst antal platser för
beredskapsarbeten (sysselsättningsreserv). Arbetsgivaren bör i sådana
frågor träffa överenskommelse med berörda arbetstagarorganisationer.

Vid val mellan lika angelägna arbeten lämnas företräde åt sådant
arbete som utan större olägenhet kan upptagas, nedläggas, utökas eller
inskränkas med hänsyn till växlingar i arbetslösheten och åt sådant
arbete som kan bedrivas oberoende av årstiden. Förordning
(1984:1037).

78 a § Hos kommuner får beredskapsarbete kombineras med
utbildning.
Utbildningsinslaget skall omfatta minst 20 och högst 50 procent av den
totala arbetstiden. Förordning (1983:993).

79 § Arbetsmarknadsstyrelsen meddelar närmare betämmelser om
anordnande och bedrivande av beredskapsarbete samt om antalet
sysselsatta vid sådant arbete.

80 § Beredskapsarbete anvisas arbetslösa genom det
arbetsförmedlingskontor där de är anmälda.

Tiden för anvisning till beredskapsarbete får, om det inte finns
särskilda skäl, inte överstiga sex månader. Inom Haparanda,
Övertorneå, Överkalix och Pajala kommun samt Karesuando- och
Vittangidelarna av Kiruna kommun får dock länsarbetsnämnden i
särskilda fall förlänga tiden i beredskapsarbete till högst tolv
månader.

Vid beredskapsarbete tillämpas lönerna på den öppna
arbetsmarknaden.
Förordning (1986:413).

 


copyright (c) 2001 Fred Torssander om inget annat anges