Så blev det söndag. Hotellägaren körde oss snällt till marinan där segelbåten låg och framåt kvällen installerade vi oss i våra hytter för att morgonen efter börja seglatsen ut på Medelhavet.
Att vädret är fint är ju ännu viktigare när man är ute på havet och fint väder hade vi. +30 °C i luften och mellan +22-24 °C i vattnet var det hela semestern, och det är inte helt fel.
Ett dopp i havet för att svalka av sig var nästan nödvändigt. Då slängde vi ut en tamp från båten för att hålla sig i eller intill och så hoppade vi i medan båten drev så sakteliga. Jättehärligt!
Tyvärr blev det inte så mycket segling eftersom det var dåligt med vind, utan för det mesta gick vi för motor. (Visst är det konstigt? Gå för motor? Men de säger ju så, båtfolket)
Å andra sidan var det lugnt och härligt på däck.
Första anhalten blev ön Paxi. Där fanns bl a gott om olivlundar (var finns förresten inte det i Grekland?) så vi köpte ett par liter av traktens olivolja, vilken för övrigt lär vara med de finaste man kan få tag på.
Hela veckan hade vi tänkt skulle vara fylld med fina öar och härliga bad, och så var det i början, men på onsdagen beslutade Barbro och jag oss för att gå med i Föreningen Salmonellans vänner. Detta är en mycket överskattad förening. Utsikten från toaletten är verkligen inte mycket att skryta med. Barbro piggnade till efter tre dagar men jag spädde på det hela med en liten allergireaktion efter penicillinet jag fick efter hundbettet så jag tog nå´n dag extra. Jag är förmodligen den enda av kvinna född som tyckt det var skönt att komma hem till svalkan och duggregnet efter en Greklandssemester. Att vara på en segelbåt och försöka hitta skugga är inte så roligt. Nästa gång vi åker ner skall vi ha med oss ett betydligt mer välfyllt husapotek.

Så kom vi då så småningom lyckligt och väl hem igen och kunde, efter läkarbesök, åter njuta av utsikten från vårt köksfönster. Och den går ju inte heller av för hackor, eller hur?

Detta var allt för denna gång. Jag skall som sagt försöka att i fortsättningen skriva något oftare än var 200-e dag...Den 24:e januari skall det bli ett rehab-möte… jag kanske t o m får börja jobba… o ve och fasa…
Så önskar vi er en riktigt

GOD JUL

och ett

GOTT NYTT ÅR!

Barbro och Lasse
föregående sida | första sidan