Så minns jagMITT BARNDOMS GLAVAsida 4 |
|
|
av |
|
|
På våren började arbetet ute. Vi hade en del åkrar med säd, annars var det mest vall där vi senare bärgade vårt hö. Vi hade ett stort potatisland, även stora grönsakssängar. Någon häst hade vi ej, utan lejde ”Oskar på Åsegårn´”. Varje vår, kom han och plöjde och harvade. Då dukade mor frukost. Det var välling i en stor gryta, kokta kalla nyuppskurna ägg, inlagd sill, hemgjord ost, messmör och sönningsgröt. Ibland även rökt fläsk. Hembakt bröd och hemkärnat smör fanns alltid. Vi sådde alla sorters grönsaker: Spritärter, sockerärter, olika bönsorter, vitkål, blomkål, morötter, palsternacka, dill, persilja och kålrötter. Minns så väl allt rensande och gallrande, särskilt i det stora potatislandet, gallrade gjorde vi barn själva. Grönsakerna var svårare för oss barn att se vad som var ogräs. Vi hade även fruktträd av många sorter samt bärbuskar, mycket svarta vinbär. Minns att hallonen var stora och fina, Askers hallon hette dom, om jag minns rätt. Vi sålde ibland, det tyckte vi var roligt.
• Pappa Vår far arbetade som murare och han for på sin cykel långa vägar med sina arbetsredskap bak på pakethållaren. Fram hade han en karbidlampa. Den kallaste årstiden kunde han ej mura utan var mest hemma, utom när det blev slakt hemma hos någon av bönderna. Då tog han reda på köttet eller fläsket också, styckade det i delar som sedan sorterades. Han gjorde rent tarmarna och lade dem i saltvatten. Sen malde han kött och fläsk till blandfärs och till korvsmet som han beredde till att stoppa i tarmarna. Ibland gjorde han även korvarna helt färdiga. Betalningen var inte särskilt stor. Ibland fick han bara en köttbit som lön. Det var ju inte rätt, så kunnig som han var.
• Korna I vår ladugård hade vi fyra kor, Rosa , Bella, Svanros och Fagerros. Rosa och jag var lika gamla och hon var mor till Bella och Svanros. Rosa var så snäll. Jag lärde mig mjölka på henne. Kanske var jag åtta år då. Vi följde korna lång väg på sommarmorgonen in i skogen. Rosa höll vi ett rep och gick före. Sen gick korna hela dagen och hittade gräs och svamp. Precis i rätt tid på sena eftermiddagen stod de vid grinden och råmade ”Korna har klocka i magen”.
- Vävtid Mor hade oftast en vävstol upp med en mattväv som skulle vara färdig till jul. Tror att vi hade nya mattor varje jul. Innan vävningen började hade hon klippkalas. Då hade hon förut färgat alla gamla ljusare kläder i rosa, rött och grönt. Hemfärger som skulle bli ränder i mattorna. Här var inget som kastades bort, allt var återanvändning. Det bakades till klippkalaset, ibland gjordes även ostkaka. Så kom ungdomarna från Växeln: Hulda, Ellen, Kristin, Enar och Ivan. Kanske var det flera andra också. Minns särskilt en gång när det var kallt och halt väglag och de kom skrattande så det hördes på långt håll. Då hade de saxarna i långa snören som de drog efter sej. Deras mamma Anna var nämligen så orolig att de skulle ramla och sticka sej på saxen. De verkade ha väldigt roligt tillsammans under det att de klippte största delen av det som gick åt till mattväven.
- Ystöl Så hade vi även ystöl, som det hette. Det var i tid på hösten så osten hann mogna till jul. Då bjöds bondmororna hem till oss. Alla hade en flaska med oskummad mjölk med sej. Då var det ett riktigt kaffekalas. Först hälldes all mjölk i en stor gryta och ljummades. Sen tillsattes ostlöpen och de övriga ingredienser. Därefter knådades ostmassan så vasslan kom ur. Detta gjordes mycket omsorgsfullt innan ostmassan lades i speciella kärl. Sen blev det messmör och sönningsgröt av vasslan. Nu stod osten så till jul då den var färdig att ätas.
- Slakt I november brukade även grisen slaktas, kanske även en kalv. Det var nästan en sorgens dag, eftersom både gris och kalv var våra husdjur som vi hade fäst oss vid. Men när det väl var över gladdes man åt all mat vår far gjorde iordning. Han styckade, malde, stoppade korv och stekte köttbullar. Han rökte korv, fläsk och skinka i en rökkur som han gjort uppe vid smedjan bland träden. Vad det luktade enrisrökt kött och fläsk. En del saltades ner i ett träkärl. Det var mest köldgrader den tiden. Då hade man ej kyl och frys inne. Så småningom började vår mor att konservera.
Nu satt mamma varje ledig stund i vävstolen. Hon vävde mattor ganska fort, det var ju trångt med den stora vävstolen inne i kammaren. Hon brukade även sticka nya täcken, eller sy är väl mera rätt att säja. Det gjordes i en särskild täckstol. Det var så intressant att se när nya fina täcken blev tillverkade av tyg och täckvadd. Det användes bara underlakan på halmmadrasser, inga överlakan. Täckena blev därför smutsiga och måste bytas mot nya. Vi låg tre stycken i samma säng, en stor och bred utdragbar säng. En soffa i köket låg vi också i.
Finrummet fick vi ej använda, det var för våra gäster. Många predikanter låg över där, en eller flera nätter. Dessa gäster åt ej i köket utan vid salsbordet där en vit linneduk var pålagd. Där fanns även en kommod med handfat, vattenkanna samt en fin potta. Pottan tömde i de flesta fall gästerna själva varje morgon, dock inte alla. Elna berättade att när hon vid ett tillfälle skulle städa finrummet, ca en vecka efter att en välkänd predikant övernattat, så fann hon pottan i kommoden innehållande såväl urin som bajs. Lite märkliga dofter torde väl ha anats i det rummet. När vi hade gäster serverades de först vid måltiderna. Då stod vi och kikade vid dörrposten hur de gjorde när de åt, tänk om de åt upp allt. Men vi behövde inte bekymra oss, så mycket mat som vi hade jämt.
|
|