Experimentell språkvård
ett utdrag ur Lars Melins avhandling

Publicerad: 23. April 2007 22:48
Senast uppdaterad: 23. April 2007 22:50

Kristianstad
Du upptäcker ett stavfel när du läser tidningen. Det gör förmodligen att ditt förtroende för artikeln minskar en aning och dessutom tar det längre tid att läsa den. Innehållet minns du däremot lika bra som om det varit utan stavfel. Det har man testat.

En grupp studenter vid Stockholms universitet har gjort flera undersökningar där de tagit reda
på hur stavfel påverkar läsaren. I
undersökningen ingick flera tusen försökspersoner. 

Stava rätt
Det är bra att följa en språklig standard d.v.s att stava rätt. Det gör att vi läser både säkrare och snabbare om vi får se orden som vi brukar få se dem. Detta gäller inte bara lösryckta ord. Försökspersoner fick läsa korta texter, ca en A4-sida, på tid, som de fick sätta betyg på enligt en viss bedömningsskala. Det gav svar på två frågor; kostar det mer energi att läsa texter med fel och minskar förtroendet för texten?

Testade stavfel
Stavfelen som testades var brott mot dubbel-teckningsreglerna (ord som stavas med två likadana bokstäver efter varandra t.ex. koma istället för komma), normluckefel (d.v.s okunnighetsfel, t.ex. alldrig för aldrig), typiska anslagsfel ( t.ex. vreklig för verklig) och särskrivningsfel (t.ex. sär skrivning).

Felen gav effekt; lästiden ökade och förtroendet för texten minskade. Två stavfel är nog för att sänka farten och fler tycks bara leda till att läsaren släpper intresset för texten och läser fortare. Antalet stavfel hade ingen betydelse för hur försöks-personerna kom ihåg texten. Man mätte både vilka detaljer de mindes och hur de uppfattade texten.

Anslagsfelen är allvarligast
Undersökningarna visar att det är anslagsfelen
(t.ex. vreklig för verklig) som är allvarligast. De är lättast att upptäcka, de sinkar läsaren mer än okunnighetsfel (som alldrig för aldrig) och de sänker förtroendet mer. Undersökningarna pekar i en och samma riktning och det är rimligt att tro att läsaren bedömer en slarver hårdare än en person som är dålig på rättstavning.

Särskrivning
En speciell typ av stavfel är de så kallade särskrivningarna (t.ex. sär skrivning). Också särskrivningarna sinkade läsningen och minskade förtroendet, dock i mindre grad än andra okunnighetsfel. Däremot så bedömdes texterna
med särskrivningsfel som mindre välskrivna. Denna typ av fel är alltså inte fullt så störande som man brukar anta.

Sammansatta verb, typ samman ställa, var lättast att upptäcka, medan sammansatta adjektiv, typ fram stående, var svårast. De vanligaste särskrivningsfelen, sammansatta substantiv t.ex. cykel  hållare, upptäcktes lättare ju längre förleden var. Det är alltså inte så enkelt som att de ovanligaste särskrivningstyperna är lättast att upptäcka.

Slutligen
Texter som utan fel bedöms som välskrivna och väldisponerade får väsentligt mer negativa omdömen när de försetts med ett par stavfel. Alla undersökningar visar att lästiden förlängs och förtroendet minskar. Dessutom bekräftar flera undersökningar att även irritationen ökar.

Avslutningsvis bör nämnas att detta experimentella språkvårdprojekt också omfattade andra språkfel. Resultaten från dessa är dock fortfarande osäkra och behöver utredas vidare.

Christine Enebrant

christine.enebrant0001@stud.hkr.se