Kursen är uppdelad i fyra delar.

1. Förebyggande arbete. Hur man förebygger att hot och våld uppstår.
2. Akut fas. Hur man agerar i akut fas när hot och våld uppkommer.
3. Efterarbete. Hur tar vi - personal, patienter/klienter - hand om varandra efter en svår situation?
4. Handlingsplan. Personalen upprättar med hjälp av kursledaren en handlingsplan för hot/våldsituationer, strukturerad enligt punkterna 1- 3 ovan.

Skyddstekniker läggs in vid fyra tillfällen under kursens gång.
Kurstid: Kan variera. Minimum en heldag, (då ingår ingen handlingsplan) max tre heldagar. Den vanligaste kurstiden är två heldagar.

Innehåll:

* Presentation av kursen.
* Kort historik om våld på institutioner från 1900- talet och framåt.
* Statistik. Vilka yrkesgrupper är mest drabbade av hot och våld i arbetet? Var sitter skadorna?

Del 1:
Förebyggande arbete
Personalen i människovårdande yrken använder sig själva som instrument i behandlingsarbetet. Här belyses hur vi med rätt bemötande kan undvika att hamna i onödiga konflikter.
- Vikten av det första mötets organiserande belyses.
- Medvetande om kroppsspråkets betydelse. Vikten av att kunna behålla sitt lugn, sin centrering gås igenom.
- Missbruk av maktposition.
- Respekten för patienten/klienten och dennes revir belyses.
- Vikten av att göra en akut plan vid förväntade problem, bemanna upp, fördela roller och bestämma strategi.
Vikten av att personalen arbetar mot samma mål och bevarar dom rutiner och den struktur man kommit överens om och att rutiner för kommunikation, rapporteringar, dokumentation etc. löper kontinuerligt (missförstånd, oklarheter etc. drabbar patienten/klienten och skapar konflikter som i värsta fall kan leda till hot och våld).
Hur är den fysiska miljön planerad ur skyddssynpunkt? Hur kan man påkalla hjälp, larma etc.?
Vilken möjlighet har man att förstärka med extra personal vid befarade svårigheter eller under tunga perioder?

Del 2:
Akut Fas
När man kommer in i akut fas kan vad som helst hända. Hot och våld förekommer på de flesta institutioner men frekvensen varierar väldigt mycket. Där det händer ofta blir personalen om den får rätt stöd och hjälp bra på att hantera svåra situationer. Tilliten mellan kollegor växer och man skapar rutiner kring svåra situationer. Där våld är ovanligt blir man lätt överrumplad i de fall våld ändå uppstår.

Vilken strategi väljer jag i en hotfull situation? Kamp, flykt, dialog, gränsa, avleda, ignorera, kapitulera etc.

Hur kan man påkalla hjälp eller larma? När ska jag larma? Hur kan jag skydda mig? Vilka är kroppens mest sårbara områden? Vad kan jag skydda mig med? Var finns flyktvägar? Hur kan jag ingripa på bästa sätt när en kollega är utsatt för våld?

Vikten av att agera lugnt och beslutsamt även i akut fas belyses. Vilka risker man bör undvika tas upp. Vad jag får och inte får göra refereras (utifrån nödvärnslagen).
De känslor som finns med i akut fas gås igenom: maktlöshet, frustration, aggressivitet, oro, rädsla och skräck.

Skyddstekniker.

Del 3:
Efterarbete
Vad händer med den som drabbats och vilka är de signaler som kan tyda på chock? Vad händer med arbetsgruppen? Hur informerar man?
Vilka krisreaktioner uppstår? Vad kan vi klara själva och när behöver vi hjälp utifrån?
De olika stödformerna gås igenom. Allt från kamratstöd till debriefing ,
retrospektiv genomgång .
Hur tar vi hand om den som agerat ut?
Hur bemöter vi övriga patienter/klienter som var närvarande?

Skyddstekniker.

Del 4:
Handlingsplan
Genomförande av en skräddarsydd handlingsplan för enheten. Kursledaren har rollen av strukturerare, frågeställare och sekreterare (handlingsplanen renskrivs och sänds till enheten for godkännande).

Handlingsplanen består av tre delar:
* Förebyggande faktorer ( individrelaterat, grupprelaterat och miljörelaterat).
* Agerande i akutfas ( när hot och våld pågår).
* Efterarbete efter hot/våld. a) tillbud b) allvarligt tillbud c) extremt tillbud (För att hitta rätt stödnivå.)

Förutom grundkurs ( förebyggande, akut agerande, efterarbete och handlingsplan) bör vikten av att uppfölja belysas. Att regelbundet få tillgång till ett forum där frågor runt hot/våld ventileras är en trygghet för personalgruppen. Min erfarenhet är att det är svårt att få till stånd heltäckande rutiner runt efterarbete även om man har höga ambitioner. Låt säga att det på en arbetsplats finns en plan för stöd efter ett tillbud. För personalen kan det vara svårt att omedelbart ta emot den hjälp som erbjuds. Om det då finns ett system av regelbundna uppföljningar har man där möjlighet att ta upp frågor, reflexioner och känslor i sin egen takt.

Det är viktigt att få gå igenom handlingsplanen som gjordes under grundkursen, reflektera över punkterna och få möjlighet att revidera den.

Vidare får man möjlighet att repetera dom skyddstekniker man övade under grundkursen. Skydda sig/ta sig loss, hjälpas åt och hålla fast.

Lagom tid för en uppföljning ar tre timmar. 9-12 eller 13-16. En till två gånger per år. (Vanligast en gång per år.)

En uppföljning består av tre delar:
1) Öppet forum. Här kan vad som helst tas upp rörande ämnet. För varje uppföljning som går brukar det gå lättare att ta upp ämnen. Här brukar även jag som ledare referera till nya rön, forskning etc.
2) Praktiska övningar. Vad beträffar skyddstekniker bör vikten av att repetera belysas. Det är i stort sett samma övningar som återkommer och man ser tydligt en större säkerhet växa fram över tiden, och efter några uppföljningar kan man öka svårigheten i övningarna.
3) Handlingsplan. Den handlingsplan som sattes samman under grundkursen gås igenom punkt för punkt. Här ges möjlighet till förtydligande, förändringar och tillägg. På så vis blir handlingsplanen ett levande dokument som förandras över tiden - alltid aktuell.