Mälarhöjdens sibiriska katter

Vi är en familj som bor i villa i Mälarhöjden utanför Stockholm
Två vuxna och två barn. Kerstin, Jonas, Ellen och Björn.

Jag, Kerstin, har varit pälsdjursallergiker och haft astma sen 5-års åldern.
Det var min syster som först läste om den Sibirska katten och dess "allergivänliga" egenskaper,
men det skulle dröja två år innan jag vågade skaffa en kattunge.

Det skulle bli en viltfärgad helt klart, eftersom alla katters ideal för mig hette Gullan,
hon var en brunrandig bondkatt.
Gullan var en slipad jägare, ingen skulle komma på tanken att klippa hennes mordredskap klorna,
så för att mysa med henne fick man ha en tjock kudde i knät.
Hon jagade lätt bort alla hundar som närmade sig hennes revir, oavsett storlek.
En klokare katt kunde jag aldrig få trodde jag.

Senare fick vi en Lapphund som hette Peggy och jag började rida på hästar.
Jag provade att jobba med får.
Ett tag trodde jag nog att jag skulle kunna förverkliga drömmen och bli veterinär.
Men för varje djurras jag tog mig an så utvecklades allergin.

Att varje dag kunna umgås med djur är något som borde vara alla förunnat!
Min läkare tyckte jag var helt fel ute när jag skaffade katt.
Men efter tjugo år utan djur tyckte jag det var värt risken.
Först prövade vi förstås några gånger, jag kände ingenting.
När Arista flyttade hem till oss kände jag heller ingenting.
Ganska snart tyckte vi att Arista borde få en kattkompis på dagarna när vi jobbade.
Så väcktes idén om en liten uppfödning, kanske kunde vi skaffa en fästman till henne?

Med Isak blev det annorlunda. Det var meningen att han skulle bli vår avelshane
och okastrerade hanar precis som kattungar verkar ha större inverkan på allergiker.
Nu är Isak kastrerad och jag reagerar inte på samma sätt längre.
Det är viktigt att påpeka att alla allergiker reagerar olika på rasen.
Därför är mitt råd att träffa katter helst flera gånger
innan man bestämmer sig för att skaffa en ny liten luden familjemedlem.

Att ha Sibirisk katt är vanebildande kan många kattägare intyga.
Allt hos mina katter motsvarar den förebild jag hade i Gullan.
Nyfikna, kloka, sociala och starka överlevare.
Vi har nyss fått en ny familjemedlem i kattungen "Skrållan", men nu räcker det väl?
(Säger min man Jonas). Vi får väl se....

Läs mer om Sibirisk katt på föreningens hemsida, där finns också info om testhem: