• Rådets direktiv 93/75/EEC
  
• Sjöfartsverkets direktiv
  
• Dispenser
  

Rådets direktiv 93/75/EEC

Den 13 September 1995 trädde Rådets direktiv 93/75/EEC i kraft gällande minimikrav för fartyg som anlöper eller avgår från gemenskapens hamnar med farligt eller förorenande gods.Direktivet har utarbetats med beaktande av att bl.a. mängden farligt eller förorenande gods som transporteras till sjöss har ökat konstant, vilket ökar risken för fortsatta allvarliga olyckor.
Genom rapporteringsplikt kan olyckor förebyggas och minimeras, och myndigheter kan ha en ökad beredskap när berörda fartyg anlöper eller avgår.

Direktivet berör alla lastfartyg, olje-, kemikalie- eller gastankfartyg eller passagerarfartyg på väg till eller från en gemenskapshamn med last av farligt eller förorenande gods i bulk eller i förpackad form.

Farligt gods klassificeras i enlighet med:

• den internationella koden för sjötransport(IMDG-koden),
• kapitel 17 i IBC-koden (IMO:s internationella kod för konstruktion och utrustning av fartyg som transporterar farliga kemikalier i bulk),
• kapitel 19 i IGC-koden (IMO:s internationella kod för konstruktion och utrustning av fartyg som transporterar flytande gaser i bulk)

Förorenande gods klassificeras i enlighet med MARPOL 73/78:

• oljor enligt bilaga 1,
• skadliga flytande ämnen enligt bilaga 2,
• skadliga ämnen enligt bilaga 3.

Farligt eller förorenande gods får inte lämnas till transport eller tas ombord på något fartyg om inte en deklaration har lämnats till befälhavaren eller den för fartyget ansvarige som anger:

• de korrekta tekniska benämningarna för godset,
• Förenta Nationernas (UN) nummer om sådan finns,
• IMO:s riskklasser i enlighet med IMDG-, IBC- och IGC- koderna,
• godsets kvantitet och
• identifieringsmärkning (endast flyttbara tankar och containrar).

Det är/skall vara avlastarens skyldighet att lämna ovan nämnda uppgifter till befälhavaren eller den som är ansvarig för fartyget.

Det åligger den ansvarige för ett fartyg som lämnar en gemenskapshamn att före avgång lämna alla de upplysningar som anges i bilaga 1 till den behöriga myndigheten i aktuellt land.

Befälhavaren eller den ansvarige för fartyget skall, om fartyget kommer från en hamn utanför gemenskapen och är på väg till en hamn inom gemenskapen eller en ankarplats inom en medlemsstats territorialvatten, som ett villkor för att få anlöpa lämna vid avresa från lastningshamnen alla upplysningar som anges i bilaga 11.3 till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den första destinationshamnen eller ankarplatsen är belägen.

Fartyg som anlöper eller avgår från en hamn inom gemenskapen skall i enlighet med den statens nationella bestämmelser:

1. utnyttja det lokala fartygstrafikssystemet (VTS), där sådana förekommer (se kap. 5);
2. använda lotsar.

Vid händelse eller tillbud som utgör ett hot mot en medlemsstats kust eller därvid sammanhängande intressen, skall medlemsstaten kräva att befälhavaren för fartyget skall lämna de uppgifter som är angivna i bilaga 1 och informera om de närmare omständigheterna kring händelsen.
Denna anmälan skall lämnas i överensstämmelse med IMO:s resolution A 648 (16) och skall ske åtminstone i alla de fall som anges i denna resolution.

Informationsplikten får anses som fullgjord om fartyget anger vilken myndighet inom gemenskapen som erhållit de uppgifter som krävs.

I samband med att rådets direktiv 93/75/EEG trädde i kraft kom Sjöfartsverkets direktiv (SJÖFS 1994:21) för Svenska fartyg ut.
Då svenskt fartyg avgår från Svensk hamn skall till sjöräddningscentralen (MRCC) i Göteborg lämnas de uppgifter som anges i bilaga 1.
Sjöfartsverket anser att det ej skulle ha varit möjligt att i Sverige utnyttja befintliga lotsstationer för att ta emot anmälningar och att koordinera alla rapporter. Därav valet av endast en anmälningsplats.

MRCC Göteborg utnyttjar en faxserver där inkommande meddelande lagras i datautrustningen varvid man kommmer ifrån den tids- och personalkrävande manuella pappershanteringen, som kunde uppgå till 40-60 fartygsrapporter om dygnet. Åtgärden medför dessutom bättre kommunikation mellan fartyg och MRCC samt ger möjlighet till sökbarhet på olika begrepp/ sökord.

Då ett Svenskt fartyg skall gå från en hamn utanför EES-området till en Svensk hamn eller ankarplats måste/skall befälhavaren lämna de uppgifter som anges i bilaga 11.3, redan i avresehamnen till MRCC i göteborg, för att få anlöpa Svensk hamn eller ankarplats.

Befälhavaren på ett fartyg som är på väg till, skall lämna eller förhalas i Svensk hamn skall fylla i en kontrollista, innehållande uppgifterna i bilaga 11.4, och denna skall hållas tillgänglig ombord för lots och andra tjänstemän från Sjöfartsverket och Kustbevakningen.
Sjöfartverket har utfärdat en tjänsteföreskrift, som innebär att lots och fartygsinspektör vid förättning skall kontrollera den s k "kontrollistan".
I enlighet med artikel 6, punkt 1 i Rådets direktiv 93/75/EEG, gäller för Svenska fartyg Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1985:19).

Sjöfartsverket kommer i samarbete med Sveriges Redareförening och övriga sjöfartsintressenter samt berörda myndigheter att utarbeta särskilda tillämpningar och förtydliganden till bestämmelserna.

Motsvarande bestämmelser som Sjöfartsverket nu utfärdat kommer att föreligga från samtliga medlems-och EES-stater.Det bör påpekas att fem länder ännu inte har underrättat kommissionen om behörig myndighet och sambandsförbindelse enligt direktivets artikel 3. Systemet som sådant haltar således ännu betänkligt.

Rådets direktiv ger möjlighet för vissa fartyg att kringgå bestämmelsen om rapporteringsskyldighet och den ger även medlemsländerna relativt stor frihet i egna bestämmelser.

Reguljär, tidtabellsbunden trafik

Fartyg som går i reguljär, tidtabellsbunden trafik, där överfarten tar mindre än en timme, är undantagna skyldigheten att rapportera uppgifter enligt bilaga 1 till MRCC i Göteborg.
Fartygen är dock skyldiga att ha uppgifterna tillgängliga ombord och på begäran av Sjöfartsverket eller Kustbevakningen uppvisa dessa.

Rederier, andra fartyg

Sjöfartsverket kan medge undantag från skyldigheten att till MRCC Göteborg lämna fullständig information enligt kungörelsens bilaga 1 pkt 8.
Pkt 8 skall då istället innehålla uppgifter om kontaktpersoner och det telefonnummer som kan ringas för erhållande av fullständig information om lasten.
Här förutsätts tillgängligheten hela dygnet årets alla dagar.

Sjöfartsverket beslutar om lättnader avseende informationsskyldigheten efter framställan från rederierna.
I framställan skall rederiet redogöra för dess säkerhetsorganisation och för hur man kommer att tillgodose kravet på att den fullständiga informationen enligt pkt 8 på begäran skall kunna göras tillgänglig för MRCC eller enligt MRCC:s närmare anvisningar.
Översändande av fullständig information enligt pkt 8, skall kunna påbörjas inom 15 minuter efter anmodan från MRCC.
Information enligt bilaga 1 skall distribueras i skriftlig form. Förändringar avseende pkt 4-7 i bilaga 1 kan dock lämnas muntligen.

Befälhavaren ansvarar för att informations-skyldigheten verkställs.
Sjöfartsverket förbehåller sig rätten att när som helst kontrollera den angivna "jourverksamheten".

I Storbritannien finns en liknande undantags-bestämmelse men där har man satt tiden till fyra timmar.
Sjöfartsverket påpekar här att frågan om undantag från direktivets artikel 10 där det står : de behöriga myndigheter som informerats i enlighet med artiklarna 5 och 6.1 skall vidta lämpliga åtgärder för att när som helst kunna ställa denna information till förfogande då en annan behörig myndighet i en annan medlemsstat av säkerhetsskäl begär detta.
Detta är något som juridiskt måste prövas.