Jag lever igen
| kvällen
är sen molnen drar förbi ovanför i skyn |
| allt är
tyst i min själ jag undrar en sak: lever jag igen? |
| jag
tänker tillbaks på tiden då vi träffades du öppnade mig |
| jag levde
för stunden trodde allt ordnade sig livet ville annorlunda |
| minnen värmer
mig känner mod och kraft du gav mig lycka |
| en evighet
är kort den räckte för mig jag lever igen |
| jag älskar
stunderna vinden gav oss då viskade glädje |
| den visade
sig den kvällen vi möttes den första gång smekte min kind, gjorde mig hel |
| sen du kom
fanns saknad ej mer du var här, levande i mitt hjärta mitt sökande var över |
| jag levde
för dej, älskade dej och jag kände för oss två som en underbar gåva |
| vem gav
mig den? vem tog den igen? var lyckan så kort? |
| men nu min
själ är hel jag lever igen |