| Det
var en gång en liten fluga. Flugan hette plutt. Han blev ofta mobbad för att han inte var som de flesta andra flugor. Men han visste bättre än de som sade dumma saker om honom. I hans ögon fanns en vishet om livet. Detta är den slags vishet som ofta väntar med att komma fram tills senare i en flugas liv. En del finner aldrig den. Men Plutt förstod att mobbarna bara projicerade sin vilsna själ på en i deras ögon starkare och tryggare varelse, i ett desperat försök att göra sig själva säkrare. Avundsjukan var påtaglig och Plutt kände sig hedrad att just han blev mobbad. Detta innebar ju att han ägde någonting som dom andra längtade efter. Med denna insikt gick han vidare samtidigt som mobbarna märkte att Plutt inte kunde dela med sig av sin själs nyfunna ro. En del förstod att det var deras egen vandring, ingen
utom dom själva kunde finna vägen till frihet. |