VINGUIDE
Frankrike
Vinproduktion 1994: cirka 5,5 miljarder liter.
Beteckningen AC (Appellation Contrôlée), som ofta syns på etiketterna på
franska viner, betyder att vinet har det geografiska ursprung som anges på
etiketten och att det motsvarar de kvalitetskrav som lagen ställer på vinet
därifrån. Det är den högsta kvalitetsklassen i landet.
VDQS (Vins Délimités de Qualité Supérieur) anger även det att ursprung
och kvalitet är kontrollerade. Kraven är dock lägre än för AC-viner.
Vins de Pays är Frankrikes tredje klassificering. Vinerna måste
godkännas av en särskild provningsgrupp. Ett statligt organ, Institut
National des Appellations dæOrigine (INAO) övervakar att
bestämmelserna följs.
Även om de verkliga kvalitetsvinerna bara svarar för en liten del av den
franska vinproduktionen, så är det distrikt som Alsace, Bordeaux,
Bourgogne, Champagne, Loire och Rhône som gjort det franska vinet
omtalat i hela världen.
Alsace
Till största delen vita viner. Kraftiga, eldiga, torra och smakrika, ofta med
en framträdande kryddighet.
Bordeaux
Bordeaux svarar för 5-6 procent av Frankrikes vin, hälften rött och hälften
vitt. Härifrån kommer några av Frankrikes, och världens, bästa viner.
Médoc. Röda viner. Från början med en hög halt av garvsyra, men efter
några års lagring kännetecknas de av väl utvecklade och balanserade syror.
De har en rik bouquet och är relativt fylliga. Vinner på lagring.
Saint Emilion. Röda viner. Något tyngre och fylligare än de från Médoc.
Ganska framträdande fruktsyra. Mognar snabbare än médocvinerna.
Pomerol. Röda viner. Ganska lika dem från Saint Emilion, men ofta med
en karaktäristisk bouquet beroende på den höga andelen merlot.
Graves. Röda och vita viner. De röda graves-vinerna är något lättare än
médocvinerna, har en fruktigare smak och mognar i regel snabbare. De vita
vinerna finns från helt torra till halvsöta.
Sauternes. Vita viner. Inom detta distrikt framställs mycket söta viner av
ädelrötade druvor. De är mycket fylliga och smakrika och har hög
alkoholstyrka och gyllene färg som djupnar ytterligare med åren.
Bourgogne
Bourgogne svarar för cirka två procent av den totala franska
vinproduktionen, men andelen kvalitetsviner är betydligt högre.
De röda bourgognerna, med undantag av beaujolaiserna, är ofta smakrika,
kryddiga och relativt mjuka. De har i allmänhet en framträdande bouquet
och lägre garvsyrahalt än bordeauxerna.
De vita bourgognerna är alltid torra. I bouqueten brukar man finna
karaktären av druvor. Ofta är vinerna lagrade på ekfat och får därigenom
en fyllig smörig ton.
Chablis. Härifrån kommer vita viner som är lättare, friskare och ännu
något torrare än övriga vita bourgogner, ofta med en ton av flinta och
mineraler.
Côte dæOr. Det klassiska bourgognedistriktet består av två områden. I
den norra delen, Côte de Nuits, görs nästan enbart röda viner. De är
fylliga, tämligen mjuka och förhållandevis alkoholstarka. I söder ligger Côte
de Beaune. Här odlas också blå druvor. Men distriktet är främst känt för
högklassiga vita viner.
Côte Chalonnaise och Mâconnais framställer både röda och vita viner.
De är något lättare än beaunevinerna och inte fullt i klass med dessa.
Beaujolais. Härifrån får vi lätta och mjuka rödviner som bör drickas unga
och svala (ca 12-14 grader).
Champagne
Endast de mousserande viner som kommer från detta distrikt får kallas
Champagne. De måste också vara framställda enligt champagnemetoden.
Det innebär att kolsyran bildats genom en andra jäsning i buteljen.
Loire
Huvudsakligen torra, friska vitviner som passar till fisk och skaldjur. Även
rosé, mousserande och lättare rödviner.
Rhône
Huvudsakligen röda viner som är fylliga och smakrika. Ofta tillverkade av
den karaktärsfulla druvan syrah och passar bland annat till kryddad mat
och grytor.
Italien
Vinproduktion 1994: cirka 5,9 miljarder liter.
Italien har, i konkurrens med Frankrike, den största vinproduktionen i
världen. Detta är ett av världens äldsta vinländer och det odlas vin i
samtliga 20 admininstrativa regioner. Toscana, Piemonte, Lombardiet,
Trentino och Friuli är några välkända kvalitetsområden.
Vinerna uppdelas i följande kategorier:
Vino da Tavola. Den enklaste klassen med mycket lite föreskrifter och
utan garantier. Kontrolleras ej. I den här klassen förekommer också några
av Italiens dyraste viner. Dessa viner har &ocirk;otillåtna&ocirk; lokala
druvor och får därför inte klassas i den lokala DOC:n.
Vino da Tavola con Indicazioni Geografiche. Som ovan, men med det
geografiska ursprunget angivet på etiketten, dock utan närmare framställda
normer.
Vino Tipiche. Viner från godkända och kontrollerade områden, men med
lägre krav än för DOC-kategorin (nedan).
Denominazione di Origine Controllata (DOC). Från denna klass
kommer de allra finaste italienska vinerna som importeras till Sverige.
Denna klass motsvarar Frankrikes Appellation Contrôlée. En statlig
kommitté avgör om området uppfyller kraven. Vinerna kontrolleras och
förses med en speciell DOC-etikett runt flaskhalsen.
Denominazione di Origine Controllata e Garantita (DOCG). Denna
klass är reserverad för de absolut bästa vinerna från de förnämsta
områdena. Varje enskilt vin måste årligen godkännas av en
provningsgrupp. De främsta vinerna är Brunello di Montalcino, Vino
Nobile di Montepulciano, Chianti, Barolo, Barbaresco, Albana di
Romagna, Gattinara, Carmignano, Montefalco Sagrantino, Moscato
dæAsti, Taurasi, Vernaccia di San Giminiano och Rubesco Torgiano.
Spanien
Vinproduktion 1994: 1,9 miljarder liter.
I Spanien produceras en stor mängd viner, varav en hel del är blandviner
utan angivet ursprung.
Det mest kända området är Rioja. Röd rioja finns i olika kvaliteter
beroende på bl a lagringstidens längd.
Sin crianza. Utan fatlagring. Vinet tappas på butelj när det är färdigjäst.
Vino de Crianza som säljs under sitt tredje år med minst ett års lagring på
fat.
Reserva. Minst tre års lagring, varav minst ett år på fat.
Gran Reserva. Den högsta kvaliteten. Minst två års fatlagring och tre år
på butelj innan försäljning.
Bland andra kända distrikt kan nämnas Jerez, La Mancha, Navarra,
Penedés, Somontano och Ribera del Duero.
Portugal
Vinproduktion 1994: cirka 450 miljoner liter.
Portugal är mest känt för starkvinerna madeira och portvin. En tredjedel av
vinodlingsområdena är registrerade (regiao demarcada). För dessa
områden finns detaljregler för vinodlingen, övervakade av Junta Nacional
do Vinho samt av lokala organ, Federacao. De mest kända vindistrikten är
bland annat Dao, Minho och Bairrada.
Tyskland
Vinproduktion 1994: 1,0 miljarder liter.
Här produceras huvudsakligen vitt vin (85%). Den tyska vinlagen är
mycket detaljerad och delar in vinerna i följande klasser: Deutscher
Tafelwein, Landwein, Qualitätswein, Qualitätswein mit Prädikat.
Klassificeringen grundar sig främst på druvornas mognad.
Kvaliteten på vinerna i de båda högsta klasserna måste godkännas av en
neutral kontrollgrupp och erhåller därefter ett provningsnummer på
etiketten, Amtliches Prüfungsnummer (A.P.nr.).
I gruppen Qualitätswein mit Prädikat finns sex olika prädikat:
Kabinett. Framställs av normalt skördade druvor.
Spätlese. Sen skörd. Druvorna är sötare och mer mogna.
Auslese. Här används endast övermogna klasar där dåliga druvor
plockats bort.
Beerenauslese. Framställs av druvor som angripits av ädelröta.
Trockenbeerenauslese. Framställs av helt övermogna druvor som, på
grund av ädelrötan, skrumpnat ihop till små russin. Vinerna är intensivt söta
och smakrika.
Eiswein. Tillverkas sent på hösten. Druvorna skördas och pressas tidigt på
morgonen medan de ännu är frusna. Det frusna vattnet som finns i druvorna
skiljs bort med pressresterna och musten blir mycket koncentrerad.
Vinodlingsområdena i Tyskland är indelade i tretton olika distrikt:
Mosel-Saar-Ruwer, Rheingau, Rheinpfalz, Rheinhessen, Mittelrhein,
Franken, Baden, Hessische Bergstrasse, Württemberg, Nahe, Ahr,
Saale Unstrut och Sachsen.
Australien
Vinproduktion 1994: 600 miljoner liter.
Australiens vinhistoria går tillbaka till slutet av 1700-talet, men det är först
på senare år som kvaliteten på de röda och vita vinerna blivit riktigt bra.
Mycket av det beror på att vinodlingen i Australien utvecklats till en
högteknologisk industri med konstbevattning, maskinell skörd nattetid och
jäsning vid kontrollerad temperatur. Den slösande solen utgör inte längre ett
problem.
Här producerades tidigare mest starkviner, men numera dominerar
bordsviner som utgör 90 procent av produktionen. Den består till två
tredjedelar av vita viner av europeiska druvsorter som exempelvis
Chardonnay, Riesling, Sauvignon Blanc och Sémillon. Men även de röda
åtnjuter högt anseende. Här dominerar Cabernet Sauvignon och Shiraz
stort, men även andra europeiska druvsorter förekommer.
De flesta vinerna kommer från de tre sydöstra staterna: New South Wales,
Victoria och South Australia. Härifrån kommer över 80 procent av
landets totala vinproduktion. Ett annat viktigt vinområde ligger söder om
staden Perth i Western Australia.
Nya Zeeland
Vinproduktion 1992: Cirka 41 miljoner liter.
Nya Zeeland, nästan rakt öster om Australiens vindistrikt, har ett något
svalare klimat med rikligare nederbörd.
Vinodlingen härstammar från början av 1800-talet, men det var först på
1970-talet som den fick någon internationell uppmärksamhet. Då infördes
ny teknik och utrustning, samtidigt som vingårdarna planterades om med de
klassiska druvsorterna. Tidigare var största delen av produktionen starkvin.
Sedan dess har också stora arealer nyplanterats.
USA
Vinproduktion: Omkring 1,6 miljarder liter/år.
USA har idag en omfattande vinindustri. Nästan tre fjärdedelar av
produktionen är bordsviner. Flertalet delstater har någon form av vinodling,
men Kalifornien dominerar med 90 procent av den totala produktionen.
Från Napa Valley, norr om San Francisco, kommer flera av USA:s
förnämsta viner, men även i områden som Sonoma- och Alexander
Valley, Russian River, Mendocino och Los Carneros tillverkas
högkvalitativa viner. Andra viktiga vinstater är Washington, Oregon och
New York State.
Sydamerika
Sydamerika har en omfattande vinodling. Störst är Argentina, som med en
årlig produktion på 1,8 miljarder liter kommer på fjärde plats bland
världens vinländer. Vinodlingen där genomgår för närvarande en
genomgripande modernisering.
Kvalitetsmässigt har Chile rönt mycket stor uppmärksamhet på senare år,
med ett klimat som är närmast idealiskt för vinodling. Avgränsat av öknar i
norr och Anderna i öster har man dessutom klarat sig undan såväl vinlusens
härjningar som andra skadeangrepp.
Vinodlingen är koncentrerad till landets mellersta delar, med huvudstaden
Santiago som mittpunkt. Vinproduktionen 1994 låg på 360 miljoner liter.
Sydafrika
Sydafrika är ett kommande vinland som producerar inte mindre än 925
miljoner liter per år. Vinproduktionen är uppdelad på tre reginer: coastal
region, bree-river vallei region och boberg region. Man använder en
mängd olika druvor och producerar nästan alla typer av vin.
Östra Europa
Bulgarien är ett modernt vinland med en produktion på ca 200 miljoner
liter årligen, varav huvuddelen exporteras. De viktigaste vinområdena ligger
kring de bördiga flodslätterna och Svarta Havet.
Rumänien producerade under 1994 5oo miljoner liter. Ungefär hälften
exporteras, främst inom Östeuropa och till Tyskland. Det finns vinområden
både på höglandet och vid låglandets floder.
Ungern har ett gynnsamt klimat för vinodling. Årsproduktionen ligger på
470 miljoner liter (1994). Romarna var de första som upptäckte de
ungerska vinernas kvalitet. Från Balatonsjöns stränder fraktades vin ända
till Rom.
Det mest berömda av Ungerns viner är tokajer som framställs av
ädelrötade druvor (se Frankrike, Sauternes) och räknas bland världens
förnämsta.
Bland övriga vinländer kan nämnas Grekland, Cypern och Österrike.
Hållbarhet, lagring
Här följer något om dryckers hållbarhet i stort. I Varunytt får du
information om de nya märken som lanseras.
Mindre fylliga rödviner är i allmänhet ej lämpliga att lagra.
Medelfylliga röda viner med påtaglig garvsyra går bra att lagra,
mjuka lämpar sig däremot i allmänhet ej för lagring.
Fylliga röda viner med påtaglig garvsyra går bra att lagra.
Vitviner är normalt inte lagringsbara, utan bör drickas unga. Det
finns dock vissa som går bra att lagra beroende på typ och kvalitet.
Höga kvaliteter av madeira och portvin kan lagras.
Sherry och torr Montilla bör ej lagras.
Vermouth skall ej lagras.
Aperitif och Bitter vinner ej på lagring.
Spritdrycker är i regel ej lagringskänsliga.De förvaras stående.
Frukt- och bärlikörer är lagringskänsliga, vilket örtlikörer inte är.
Öl, blanddrycker, cider och lättdrycker är färskvaror och behandlas
som sådana.
Är flaskan oöppnad kan alla våra övriga drycker sparas upp till ett halvår
utan att kvaliteten påverkas. En allmän tumregel är att ju alkoholsvagare
drycken är, desto känsligare är den för lång förvaring.
Tänk på att de flesta drycker, med undantag av sprit, har begränsad
hållbarhet om flaskan är öppnad. Om du får vin över gör så här: Häll över
innehållet i en mindre flaska och se till att den är ordentligt tillsluten. Ställ
flaskan mörkt och svalt. Följer du de här råden påverkas vinet så lite som
möjligt, och du kan dricka det upp till en vecka efter att flaskan öppnats.
Whisky-whiskey
Är huvudsakligen gjord av säd och finns i olika stilar och från olika länder.
Kanadensisk whisky, görs delvis av majs och är mild i stilen.
Amerikansk whiskey, finns i flera olika stilar. Den kanske mest
kända är Bourbon som skall vara gjord av minst 51 procent majs.
Skotsk whisky, görs i två stilar, grain och malt. Grain är ett
kolonndestillat medan malt är destillerat två gånger i enkelpanna.
Malt är den kraftigare och mer karaktärsfulla av de två, ofta mer
eller mindre rökig. Man kan också blanda dem och då få en
Blended whiskey.
Irländsk whiskey, destilleras tre gånger vilket ger en tämligen mild
och neutral sprit. Är i princip aldrig rökig.
Brandy
Är destillat gjort på druvor och tillverkas i alla vintillverkande länder.
Armagnac och Cognac är två områden i Frankrike där man gör
högkvalitativ brandy, även spansk brandy är välkänd.
Armagnac och Cognac måste komma från de franska distrikten med
samma namn, i andra fall får spriten endast kallas brandy.
Brännvin
Det svenska begreppet innefattar både kryddad och okryddad sprit
destillerad av jordbruksprodukter.
Tillverkas över hela jordklotet.
Exempel på kryddat brännvin är herrgårds och bäsk.
Exempel på okryddat brännvin är vodka och korn.
Gin
Gin är ursprungligen ett okryddat brännvin som destilleras en andra gång
tillsammans med smakgivare. Gin tillverkas över hela världen men det land
som dominerar marknaden är Storbritannien.
Den smakgivare som är dominerande i gin är enbär. Koriander är den
andra smakgivaren som alltid förekommer i gin, men det kan ingå ända upp
till ett tiotal olika kryddor.
Namnet gin kommer från franskans genievre (enbär) och en släkting
genever tillverkas i Belgien och Holland. Genever delas upp i två
huvudtyper Jonge (ung- olagrad) och Oude (gammal- lagrad).
Grappa/Marc
Är destillat på pressrester från vintillverkning.
Grappa kommer från Italien där bruket är mest utvecklat. Det finns ett otal
olika grappasorter, ofta druvsortsbetecknade. Riserva och Invecchiata
betyder att grappan är lagrad.
Marc kommer från Frankrike och samma typ av destillat görs i många
andra länder till exempel Spanien (orujo).
Rom
Är destillat på rester vid sockertillverkning.
Tillverkas i hela världen men är mest känd som en dryck från Karibiska
övärlden.
Majoriteten av romsorterna (rhum industrielle) görs av biprodukten
melass som blir kvar vid sockertillverkning. Denna rom destilleras i
kolonnapparat till en neutral sprit som sedan sötas och färgas efter behag
innan buteljering.
Man kan även destillera den rena sockerrörssaften. Det görs i allmänhet i
en enkelpanna och spriten blir följaktligen mer smakrik och karaktärsfull.
Denna typ av rom brukar kallas rhum agricole, och är inte helt sällan
fatlagrad.
Fruktbrännvin
Avser den grupp spritsorter som är destillat med bär och frukt som råvara.
Dock undantaget druvor.
Calvados
Destillat av päron- eller äppelmust.
För att få kallas calvados måste drycken komma från området med samma
namn i Normandie/Bretagne, AC Calvados. Det finns ett specifikt område
för calvadostillverkning med egen AC, Pays d´Auge.
Calvados måste enligt lag lagras minst 1 år innan buteljering, men det är inte
ovanligt med betydligt längre lagring än så. I de fallen är calvadosen
benämnd Hors d´Age.
Äppelbrännvin tillverkas också i flera andra länder, till exempel England
(apple brandy).
Alcool Blancs
Är den franska benämningen på brännvin med frukt som råvara.
Sprittypen bygger på destillationsmetod där man antingen destillerar ett
frukt- eller bärvin eller ett macerat av bär. Spriten skall ha kvar mycket
karaktär av råvaran och är naturligtvis destillerad i enkelpanna.
Produktnamnet talar ofta om vilken frukt som använts, till exempel;
Kirsch = körsbär
Framboise = hallon
Poiré = Päron
Mirabelle = plommon
Tequila
Är ett destillat från Mexico gjort på saften från agaveplantan.
Drycken måste komma från provinsen Jalisco med huvudorten Tequila som
hjärtpunkt. I annat fall får drycken inte benämnas tequila utan istället kallas
mescal, som är den art av lilja som agaveplantan tillhör.
Det är blommans kropp, den stora ökottenö, som kokas för att få fram en
sockerhaltig lösning att jäsa innan destillering.
Spriten säljs sedan som silver (olagrad), gold (mörk, lagrad) och añejo
(lagrad 2-3 år).
Likörer
Är rent definitionsmässigt en smaksatt sprit.
Framställningssättet är alltså samma som för övrig smaksatt sprit, antingen
macerering, destillation eller essens.
Likör måste dock innehålla minst 100 gram socker per liter vätska. För att
likören skall få kallas öcremeö måste sockerhalten vara minst 400
gram/liter.