För en karta över Jordans värld, tryck här.


1. FARORNAS VÄG

Utgivningsår på engelska: 1990
Utgivningsår på svenska: 1992
Översättning: Ylva Spångberg

Rand al'Thor är en ung man som bor hemma hos sin far precis utanför den lilla byn Emondsvall i västra Andor. Rand och hans kompisar Perrin Aybara och Mat Cauthon lever ett stillsamt liv i byn, som i stort sett går ut på att valla fåren, plöja åkern eller stå i smedjan, när det plötsligt en dag kommer en gårdfarihandlare till byn. Inte långt senare kommer det en person till, nämligen en gycklare. Rand och hans kompisar tycker att det är hemskt spännande att det kommit så mycket folk till byn, som vanligtvis har endast har ett fåtal personer på besök i byn per år. När så två personer till kommer, tycker de att det bara är det bästa som kunde hända. Alla ser fram emot att fira Bel Tine-festen tillsammans med dessa främlingar.
De två senare är en liten svarthårig kvinna, följd av en stor krigare. De två verkar vara mycket rika, och folket är glada att ha dem i byn.
Natten därpå bryter helvetet lös i byn: den blir attackerad av trollocker. Dessa varelser är mycket stora, och de ser ungefär ut som en jättelik hårig människa med ett groteskt ansikte, som kan vara format i stort sett hur som helst. Trollockerna går lös på den oförberedda byn och bränner vad de kan komma åt. Byborna springer förtvivlat omkring, och en del av dem försöker bjuda på lite motstånd. Efter ett tag försvinner trollockerna, och när Rand kommer in till byn, möts han av Moiraine, den rika kvinnan, som säger till honom att de måste ge sig av, och att det egentligen var Rand och hans kompisar trollockerna var ute efter. Tillsammans med marknadsgycklaren ger sig sålunda Moiraine, hennes krigare, Rand och några av hans kompisar av bort från byn, flyende.


2. TIDENS HJUL

Utgivningsår på engelska: 1990
Utgivningsår på svenska: 1993
Översättning: Ylva Spångberg

Den lilla gruppen på åtta personer har splittrats i staden Shadar Logoth, och det enda de vet är att de ska träffas i Caemlyn, huvudstaden i Andor. Vägen dit blir hård för dem alla, dels för att de ska rida en mycket lång sträcka, dels för att de hela tiden är jagade. Hela tiden råkar de in i skärmytslingar, och när de väl kommit fram till Caemlyn efter många äventyr blir de attackerade återigen, mitt inne i staden, och Moiraine förstår att det enda ställe där de kan vara säkra är Tar Valon, den stad där Aes Sedaierna har sitt högkvarter.
Perrin och Egwene träffar på vägen till Caemlyn på en man vid namn Elyas, som på något underligt sätt kan prata med vargar. Perrin är mycket skeptisk till en början, men tror sedan mer och mer på Elyas.
Genom Caemlyn förs samtidigt en mycket farlig man: Logain, en man som kan hantera Kraften. Det sägs att de män som har förmågan att leda Kraften också kommer att bli galna förr eller senare, och att de då i sin galenskap kommer att rasera allt i sin väg. Därför förs denne man från Tear norrut genom Caemlyn till Tar Valon, där han kommer att stillas av Aes Sedaierna.
Moiraine och sällskapet fortsätter sedan sin flykt mot Tar Valon, men många äventyr väntar på dem.


3. VALERES HORN

Utgivningsår på engelska: 1990
Utgivningsår på svenska: 1994
Översättning: Ylva Spångberg

Valeres horn är det horn - enligt legenden - som får för länge sedan döda hjältar att åter en gång beträda jorden, för att kunna bekämpa ondskan i Tarmon Gai'don, den slutliga striden mellan gott och ont. Nyligen har Rand al'Thor och hans sällskap hittat detta mytomspunna horn, och genast börjar ondskan makt att jaga detta horn.
Samtidigt börjar de Förlorades fängelse att vittra sönder mer och mer, och det verkar bara vara en tidsfråga innan de Förlorade har sluppit fria, och kanske rentav Ba'alzamon själv.
Jakten av hornet börjar med att staden Moiraine och de andra uppehåller sig i blir attackerad av mörkrets varelser, och hornet blir stulet. Utan hornet förmodas världen vara helt förlorad till ondskan, och därför måste alltså hornet tillbaka. Jakten tas upp på tjuvarna, och det hela leder dem till en ny sorts insikt i vilka de egentligen är.
I det vita tornet tränas Egwene och Nynaeve till att bli Aes Sedaier, men denna träning som de sett så fram emot, kommer att visa sig vara helt annorlunda än vad de tänkt sig.


4. TOMANS HUVUD

Utgivningsår på engelska: 1990
Utgivningsår på svenska: 1995
Översättning: Ylva Spångberg

Egwene, Nynaeve och Elayne beger sig från Tar Valon till Tomans huvud i väster för att en Aes Sedai sagt till dem att följa med. Väl där stiftar de sin första bekantskap med den svarta Ajahn, vilken folk inte trodde ens existerade. Dessutom stiftar de även bekantskap med Seancherna, ett folkslag som har kvinnor som kan leda kraften som slavar, eftersom de anser att det är för farligt att låta dem gå fria.
Rand al'Thor och de andra i hans sällskap förföljer Padan Fain, eller Ordeith som han kallar sig. Det var nämligen så att Ordeith hade skrivit att de skulle mötas i Tear, och Rand vill verkligen ha klarhet i om han är Draken återfödd eller inte. Att han kan leda den manliga delen av kraften vet han ju redan. Dock beger han sig till Tomans huvud han också, när han märker att vitrockarna drar i tusental dit.


5. DRAKENS FLYKT

Utgivningsår på engelska: 1991
Utgivningsår på svenska: 1995
Översättning: Ylva Spångberg

Dolken Mat hittade i Shadar Logoth har skadat honom så att hans enda hopp om att kunna räddas är att han blir helad av Aes Sedaierna i det vita tornet i Tar Valon, men inte ens då kan han vara säker på att bli återställd. Moiraine försöker hjälpa honom med det lilla hon kan om helning, men inget verkar hjälpa.
Rand verkar ha drabbats av ett slags depression (eller kanske det är början av den galenhet som är att vänta hos varenda man som kan leda kraften), och en dag lämnar han plötsligt de andra utan förvarning. Det verkar som han är trött på att Moiraine och Aes Sedaierna försöker tygla honom och styra honom, och han vill även Moiraine sätter efter honom eftersom hon är rädd att blir dödad, och hon vet hur viktigt det är att han (om han är Draken återfödd) leder ljuset mot skuggan i slutstriden.
Då de Förlorade - de tretton starkaste Aes Sedaierna genom tiderna, som gått över till den onda sidan - börjar bryta ut ur sitt fängelse, tätnar spänningen.


6. TEARS KLIPPA

Utgivningsår på engelska: 1990
Utgivningsår på svenska: 1996
Översättning: Ylva Spångberg

Tears klippa är benämningen på den ofantliga borgen i Tear, den som enligt profetian ska falla för Draken och hans undersåtar. Dessutom innehåller den Callandor, svärdet som inte är ett svärd, och det ska bara kunna vara den rätte Draken som kan röra det.
Rand känner att galenskapen är på väg, men han vet inte om den beror på den ondes gift i den manliga delen av källan, eller om den beror på att han inte vet om han är Draken återfödd eller inte. Uppenbarligen finns det bara ett sätt att ta reda på om han verkligen är Draken, och det är att bege sig till Tear och försöka få tag på Callandor.
Moiraine, Perrin och de andra sätter av efter Rand eftersom det hela tiden är risk för att han gör något dumt, och med tanke på att det ryktas att Bel'al är i Tear - det kanske till och med är så att andra Förlorade är i närheten också - så behöver Rand all den hjälp han kan få. Aielmän verkar också vara på väg ut ur öknen, där de vanligtvis bor, och när sällskapet är på väg mot Tear stöter de på ett antal Aielmän.


7. SKUGGAN VÄXER

Utgivningsår på engelska: 1992
Utgivningsår på svenska: 1996
Översättning: Ylva Spångberg

Rand al'Thor är nu på allvar utropad att vara Draken återfödd; i och med att Tears klippa fallit och Rand lagt beslag på Callandor kan det knappast förnekas längre. Folket hyllar honom som en hjälte som ska föra dem mot nya segrar mot andra länder, och många hoppas på att Rand ska anfalla Cairhien. Dock är han enligt profetiorna den som ska föra Aielmännen samman och ut ur Aielöknen, och Rand förstår att det är detta han måste göra för att rädda världen.
Egwene får en natt en underlig uppenbarelse om att hon måste komma till Aielöknen för att lära sig vandra i Tel'aran'rhiod, en sorts verklig dröm, och de enda som kan lära henne det är de visa kvinnorna i Aielöknen.
Elayne och Nynaeve fortsätter sin jakt på den svarta Ajahn, och alla spår efter dem leder till staden Tanchico på kusten mot Arythhavet. De beger sig således med fartyg dit, och försöker ta reda på så mycket som möjligt om den svarta Ajahn.



8. TORNETS FALL

Utgivningsår på engelska: 1992
Utgivningsår på svenska: 1997
Översättning: Ylva Spångberg

Perrin bestämmer sig för att bege sig av hemåt, till Emondsvall, igen. Han tycker nämligen inte att det hjälteliv han lever passar honom, och han vill bara tillbaka hem igen. Väl hemma har allting drastiskt förändrats: trollockerna har kommit hem till honom, och de härjar vilt i skogarna, eftersom ingen i Emondsvall eller i Tufloden skulle kunna skrapa ihop en armé för att jaga bort odjuren.
Upproret i det vita Tornet i Tar Valon värre; det verkar oundvikligt att Aes Sedaierna delas upp totalt. Elaida - drottning Morgase av Andors gamla rådgivare - är den som står bakom upproret, och utan Elaida verkar det som om Morgase blivit lite galen. Det är nämligen så att hon avskedar mängder av sina tjänare och rådgivare, och många av de inflytelserika husen som hon tidigare stått på god fot med har hon skickat i exil till andra länder. Dessutom har hon anställt en mängd nytt folk, människor som hon själv inte har en aning om vilka de är, och allt det började när drottning Morgase fick en ny älskare: Gaebril.


9. KLANERNAS UPPBROTT

Utgivningsår på engelska: 1993
Utgivningsår på svenska: 1997
Översättning: Ylva Spångberg

Utgivningsår på engelska: 1993
Utgivningsår på svenska: 1998
Översättning: Ylva Spångberg