logo

SHIPLINE

   1)= ÅF-Hammarby 1299 BT. Stål. Tilv. 1875.
       Sjönk 25-10-1925.
       Position = Svinskären mellan Huvudskär och Grönskär, Öst om
       Piskopskön (ej bärgad ).

   2)= ÅF-Ornö 1484 BT. Stål. Tilv. 1924.
       Sjönk 09-02-1926
       Position = grunden Borgbredan 3´ SW om Huvudskär.
       Last= stenkol.
       Avvaktade att assistera grundstötta ÅF Mumin.
       Drev ned på samma grund, några hundra meter från Mumin. ( VRAK )

   3)= Svensk lastfartyg Poseidon grundstötte och sjönk vid Läggningsbådarna,
       sydväst om landsort år 1947. Djup 15-20 meter. Båten var lastad med 
       styckegods bl.a. en kinesisk kista (värdefull) som ej bärgats.
       Delar av båten har bärgats.
       
   4)= Franska lastfartyget Gaunde grundstötte och sjönk vid Kastbådans östra
       sida, Väster om Viksten år 1919. Djup 23 meter. Fartyget var lastat med
       vapen och bajonetter. Troligen finnes fortfarande en del av lasten kvar
       på platsen. 
       Gaunde skrotades delvis och last bärgades omkring år 1919-1920. Under
       bärgningsarbeten vid Gaunde blev kaptenen på bärgningsbåten anropad
       av fiskare Nordström som fått fast skötankaret vid norra sidan av Viksten,
       bärgningskaptenen som därefter utförde dykning för att bärga ankaret
       upptäckte då, att det satt fast i ett vrak och därmed hittades det gamla
       krigsskeppet RIKSNYCKELN.  
        
   5)= Boston av Memel       

       Rapport no: 58 lotsstyrelsen 30 september 1907.
       Själandersbådan Lat. 59.6.1 N  Long. 18.49.3 O
       Hemmahamn = Hamburg
       Avgångsort = Hamburg
       Destinationsort =Stockholm
       Last = Styckegods
       Erhållen skada =Blivit vrak
       Väderleksförhållanden = Stark tjocka.
       En hård storm bröt sönder fartyget och ligger ny 
       i flera delar omkring grundet på c:a 14 m. djup.

Bild av BOSTON vid haverings platsen.

      
   6)= Kodjupet i Stockholms skärgård     

       Sundet mellan Askholmarne och Rågholmen vid Kodjupet ute i nord om
       Waxholm finnes flera sänkta skepp,  från tiden när ryssarna försökte in-
       vadera Stockholm 1700 talets början .
       Observera att djup mått i kartan är inte angiven meter skalan utan detta
       är Alnar som man använde förtiden. Se Kartan här nedan .

KARTA 1 över Kodjupet, som visar vraken.



KARTA 2 översikt över waxholm.



 

CAMPANGNEVRAGET FAKTA OM FARTYGET OCH LAST.

 

SHIPLINE

Vrak söder om Nynäshamn


Nynäshamns skärgård – ett marinarkeologiskt friluftsmuseum

Östersjön är en unik miljö i flera avseenden. Det gäller inte minst de marinarkeologiska förhållandena. Av flera skäl bevaras marinarkeologiska fornlämningar exceptionellt väl i dessa vatten. 

Förbi Torö och Öja har fartygen i århundraden sökt sig genom skärgården på väg norrut, söderut eller österut. I detta område har förlisningarna varit många och vi har många vrak som idag utgör värdefulla bevis på tidigare generationers sjöfart. 

Det är dock viktigt att minnas behovet av att skydda och bevara dessa och andra lämningar, som utsätts för en ökande och allvarlig skadegörelse, vilket har till följd att de succesivt bryts ned och förstörs för alltid. 

Vrakpositioner 

  1. Margareta 
  2. Resande Man? 
  3. Trävrak 
  4. Krogenvraket 
  5. Trävrak 
  6. Trubbnos/Severn 
  7. Trävrak 
  8. Snapp 
  9. Fyrspännaren 
10. Trävrak 
11. Gaude 
12. Rita 
13. Riksnyckeln 
14. Trävrak 
15. TB 388 
16. Paula Faulbaum 
17. Hansa 
18. Örnen 
19. Oleg Koshevoi 
20. Argo 
21. Glan 
22. Heimdal 
23. Göte 
24. Nicke 
25. Trävrak 
26. Fridhem 
27. Tattranvraket

N / O 

58º 49' 32/ 17º 52' 70 
58º 48' 00/ 17º 55' 78 
58º 47' 83/ 17º 51' 53 
58º 47' 69/ 17º 51' 06 
58º 47' 60/ 17º 51' 05 
58º 47' 55/ 17º 51' 19 
58º 47' 59/ 17º 51' 28 
58º 47' 58/ 17º 52' 42 
58º 47' 53/ 17º 52' 64 
58º 46' 98/ 17º 55' 19 
58º 47' 56/ 17º 56' 41 
58º 47' 47/ 17º 56' 33 
58º 47' 44/ 17º 57' 09 
58º 46' 64/ 17º 50' 27 
58º 46' 33/ 17º 51' 63 
58º 44' 89/ 17º 51' 62 
58º 44' 92/ 17º 52' 47 
58º 44' 62/ 17º 52' 49 
58º 44' 60/ 17º 52' 45 
58º 44' 22/ 17º 52' 12 
58º 44' 13/ 17º 52' 20 
58º 44' 11/ 17º 52' 28 
58º 43' 60/ 17º 54' 90 
58º 43' 62/ 17º 55' 47 
58º 51' 51/ 17º 55' 32 
58º 51' 96/ 17º 56' 76 
58º 52' 83/ 17º 58' 89

Förlist_år

1898 
1660? 
 
1600-tal 
 
1834 
 
1947 
1700-tal 
 
1919 
1959 
1628 
 
1957 
1941 
1917 
1932 
1946 
1924 
1943 
1957 
1906 
1942

Djup,_meter

10 
 
 
  5 
  6 
  9 
 
20 
  9 
 
15 
15 
  8-15 
30-35 
 
40-70 
26 
22 
27 
20 
 

10 
15

Text: Julijana


Om du hittar ett vrak i Sverige

  • Om du hittar ett vrak i svenska farvatten, som kan antas ha förlist för mer än 100 år sedan, räknas det som fast fornlämning. Då är det förbjudet att röra någonting. Det gäller även lösa föremål i närheten, som kan antas ha samband med vraket. Du bör göra en anmälan av fyndet till ett länsmuseum eller RAÄ. Det går även att göra anmälan till Länsstyrelsen, Polisen eller KBV. Dessutom kan du göra en rapport till SMR.

  •  
  • Om du hittar ett fristående föremål (ett lösfynd) som kan antas vara äldre än 100 år, får du plocka upp det. Sedan bör du anmäla fyndet till ett länsmuseum eller RAÄ. Normalt får du sedan behålla fyndet, men om det är av ädelmetall (guld, silver, koppar, brons eller legering därav) skall du anmäla fyndet och låta staten lösa in det, dvs betala dig för fyndet. Det går att göra denna anmälan till länsmuseum, RAÄ, Polisen eller KBV.

  •  
  • Om du hittar ett vrak i eller nära Sverige, som kan antas vara yngre än 100 år, ska du ha tillstånd från ägaren och Länsstyrelsen för att plocka föremål. Även om det är tillåtet att plocka från ett vrak är det inte alltid nödvändigt. Tänk efter själv om föremålet bör vara på din bokhylla eller kvar så att även andra dykare kan se det på vraket. Dessutom kan du göra en rapport till SMR.

  •  
  • Om du gör ett lösfynd som kan antas vara yngre än 100 år gäller endast lagen om sjöfynd (dvs hittegods). Dvs du måste lämna det till ägaren om ägaren går att spåra. I annat fall anmäla fyndet till polisen. Om ingen ägare anmäler sig blir fyndet ditt.

Text: Per Åkersson

olavi.virta@swipnet.se
Sedan 961210 har
14448
bessökt denna sida.

Senast uppdaterad 15-06-98