Innehåll  
 
  Varför behöver du ett nytt knä? 

  Vem skall opereras?  

   Knäledsprotesen  

   Inför avfärden hemifrån  

   Inför operationen  

   Operationsförfarandet  

   Efter operationen  

   Rör på knät!  

   Blir det bra?  
 
 

 


 
Varför behöver du ett nytt knä? 
 
Atrosförändringar 
Med stigande ålder förändras ämnesomsättningen i ledsystemen så att brosk som klär ledytan, vilket tidigare varit glatt, kan få sprickor och ojämnheter. Även ledhinnorna kan påverkas och svälla så att hela leden blir svullen. Detta är helt normalt och behöver inte alls vara sjukligt, processen sker inifrån människokroppen utan någon yttre påverkan. 

Förändringarna kanske inte alls är besvärande, men de kan  ge upphov till smärta, stelhet och en känsla av instabilitet. De kallas då artros (ledbroskförslitning). 
 
Artros drabbar en stor del av befolkningen, i de flesta fall behandlas detta med smärtlindring som nås med dels smärtlindrande medel och dels inflammationsdämpande preparat. Fysikalisk behandling är viktig. speciellt muskelträning och avlastning t ex med en vanlig käpp ger ofta lindring. 

Knäleden utsätts oftare än andra leder för skada och sjukliga förändringar som med tiden ofta leder till utveckling av artros. 
 

 
 
 
 

 

 


 
Vem skall opereras? 
 
Operativ behandling är aktuell när de konservativa behandlingarna inte längre lindrar. 

Indikation för operation

Smärta vid rörelse med eller utan samtidig belastning.
Värk som framträder spontant i vila och som även stör nattsömnen.
Nedsatt funktionsförmåga med starkt inskränkt gångtolerans.
Röntgenologiskt fastställande av artrosförändring
 


 
Knäledsprotesen 
 
Höftled och knäled lämpar sig bäst för en operation.  Man ersätter då ett avnött ledsystem med en konstgjord led. Patienterna återfår en väsentligt större rörlighet och slipper sina besvär. 

Proteserna som man använder finns i många olika typer. I princip är de likadant uppbyggda. De består av en metall och plast. Lårbenets  ledyta består  av metall och ledytan till underbenet av plast eller plast med en metallplatta. 

Protessystemet fästs i allmänhet till benet med klisterliknande massa som populärt kallas ”cement”. Det finns även proteser som införs i benet utan detta cement. Resultaten av knäproteskirurgi är mycket goda, såväl vid artros som vid reumatoid artros

 

 
Inför operationen 
 
Målet med operationen är att det opererade knät skall vara smärtfritt, stabilt och kunna böjas till minst 90°, samt att felställningen i benet skall ha korrigerats. 
Ditt nya knä klarar av att göra det man normalt gör, men en inskränkning vad gäller hårda aktiviteter med knät finns. 
 

Veckan innan

Du bör undvika att ta antiinflammatoriska tabletter en vecka innan ingreppet. Antiinflammatoriska tablett gör att det blöder rikligare. 
 

Dagen innan  

Dagen innan operation blir du inlagd på sjukhuset och då tas olika prover för att se att du är i operabelt skick. Du får tala med narkosläkaren som berättar vad som kommer att ske. Från midnatt kvällen innan operation måste du fasta.
 


 
Inför avfärden hemifrån 
 
Inför din avresa till sjukhuset är det viktigt att du kommer ihåg:
Medtag patientbricka
Medtag stadiga skor som du kan använda efter operationen
Medtag eventuella mediciner som du tar. 
Meddela avdelningen om du har någon slags infektion, förkylning, tandvärk, urinvägsbesvär eller sår på kroppen. 
Då måste operationen vanligen uppskjutas.
 


 
Operationsförfarandet 
 
Mycket kortfattat kan man beskriva operationen så att man öppnar knäleden framifrån och sågar bort de förslitna ledytorna. Protesdelarna cementeras fast. Operationen tar ungefär en och en halv timme.
 

 
Efter operationen 
 
Efter operationen får du smärtlindring. Även blodtunnande medicin kommer att ges till dig för att förhindra blodproppsbildning. 
De första timmarna efter operation tillbringar du på den Postoperativa avdelningen och därefter får du komma till vårdavdelningen, där du tillbringar resten av vårdtiden som i de vanligaste fallen är ca 1 vecka. I många fall påbörjas passiv träning snart därefter med hjälp av en elektrisk apparat. (Kinetec) 

Dagen efter operationen får du börja gångträna med hjälp av en sjukgymnast. I de flesta fall tillåts fri mobilisering med full belastning. Röntgenkontroll av det opererade knät utförs för att se att allt ser bra ut. 

Efter ca en vecka skrivs patienten vanligen ut till hemmet. Stygnen tas av distriktssköterskan ca 2?3 veckor efter operationen. 
Ungefär sex veckor efter operationen får du komma på kontroll av knät hos den opererande läkaren så att man försäkrar sig om att allt är som det ska. 

 


 
Rör på knät! 
 
Oftast förbättras sjukgymnastiken polikliniskt, dvs på egen hand utanför sjukhuset efter vårdtiden. De flesta patienter använder kryckor 2-3 månader efter operationen. 
 

Sjukgymnastik 

Gör övningarna som sjukgymnasten visar så mycket du kan. Det här är viktigt för att motverka stelhet i knät. Om man inte rör knät stelnar det. Det innebär att sammanväxning av mjukdelar kring knäleden sker och det minskar rörelseförmågan, så tänk på att röra knät!
 


 
Blir det bra? 
 
Prognosen är mycket god. Endast ca 10% av operationerna behöver göras om efter 15 år. 
 

Fråga om du undrar över något! 

Om du har några funderingar ska du inte tveka att kontakta mottagningen där din operation utfördes!