Svensk frimärksutgivning har funnits sedan 1 juli 1855. Det första svenka märke som kom ut är Vapentyp I, skilling banco.

Kurirpost
 Kurirpost har man funnit från slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. Från 1620 fram till seklets mitt är förekomsten något större.
 Under 30-åriga kriget öppnades svenskt postkontor i Hamburg 1620 och fältpostkontor i Frankfurt am Main och Leipzig 1631, Augsburg 1632. Dessutom hade vi fältpostkontor i Stettin.
 Kurirpostbreven skiljer sig från breven som gått med den allmänna posten i och med att karteringsnumret (en siffra uppe till höger på brevet) saknas.

Allmän post 1636-1819
 Då man talar om den tidiga svenska posthistoriska utvecklingen tänker man i regel på den allmänna posten. Denna infördes i moder Svea år 1636 och i de östliga provinserna, Finland, Ingermanland, Estland och Livland 1638.
 Såväl brev som gått med kurirpost som med allmän post kunde vara försedda med påteckningar som Cito, Cito-Citissimæ då det gällde brådskande brev. Brev tillhörande den allmänna posten kunde redan i tidigt skede bära anteckningen Franco. Även andra anteckningar och utsmyckningar såsom t ex påritade kronor (för tjänstebrev) kunde förekomma.

Karterade brev utan stämplar
 Karterade brev med ordningssiffra i brevets övre högra hörn var det allmänt förekommande fram till 1819 då postkontoren fick sina första stämplar. Ett stort undantag utgjorde dock Stockholm, som redan 1686 började använda stämplar.
 Karterade brev 1636-1721 är mindre vanliga och först därefter blir de mera lättåtkomliga. Sättet att kartera vanliga brev med sifferpåteckning upphörde i och med frimärkenas införande 1855.

Röda epidemistämplar och kolerabrev
 Under 1800-talet grasserade i när och fjärran svårare epidemier och kolerafaran var mycket stor även för Sveriges del. Kommunikationerna med omvärlden måste övervakas och smittorisken miskas så gott det gick. För postens del kom detta att betyda att utlandsbreven vid vissa tider till och med röktes. Från dessa ödesår finns en del genomstugna och rökta kolerabrev bevarade. Några få från 1822 och de flesta från 1831.
 1834 förekom genomstugna brev som endast befordrades inom landet. De hittills påträffade är adresserade till Norrköping.
 Röda epidemistämplar togs i bruk något senare och kom att användas i Landskrona, Haparanda, Hudiksvall och Grisslehamn.

Sveriges mest kända frimärke