[Hem] [Göra sommar] [Fjällguiden Register] [Nästa kapitel]

Fjällguiden

Kapitel 1-3

Tärna socken - Tärnafjällen

Tärna är den senast bebyggda socknen i vårt land. År 1832 reste botanikprofessor J.W. Zetterstedt genom Umeå Lappmark. Då hade Tärna just fått sina första bofasta innevånare, nybyggare. Zetterstedt konstaterar:
“Att bygga sig fasta boningar invid fjällen på ställen, där ingen säd och barrskog växer, synes verkligen vara ett vågat försök.”
Vid kommunreformen 1970 uppgick Tärna i Storumans kommun. Idag bor 1 700 personer inom Tärna församling, som sträcker sig från norska gränsen ca 80 km sydost längs bägge sidor av Umeälven ner till Gardiken.

Namnet Tärnafjällen används numera som ett turistiskt begrepp för Tärna socken eller församling.
Se även Jonas Folkessons examensarbete om kolonisationen av Tärna.

Tärna under stenåldern

De senaste årens stenåldersfynd vid Tärnasjön tillhör Norrlands allra första spår av människor efter inlandsisen.
Ursprungliga fyndplatser av kung Gustav VI Adolf har nu visat sig vara 9 000 år gamla.
Ute vid norska Atlantkusten, tio mil västerut, övervintrade med stor sannolikhet människor under den tusenåriga istiden.

Samernas Tärna

Många hundra år innan Tärna fick sina första bofasta nybyggare bedrev samer renskötsel i området.
Rennäringen har fortfarande en framträdande roll i Tärna. Här finns två fjällsamebyar, ekonomiska föreningar, Vapsten och Umbyn.
Umeälven bildar en naturlig gräns mellan de två samebyarna. Se även sid 13 för mer om samer och renskötsel.

Turisternas Tärna

Under början av 1900-talet lanserades Västerbotten och Lappland som turistland. Man framhöll särskilt de storslagna vyer Tärnafjällen hade att erbjuda.
Redan 1927 uppförde STF en turiststation i Tärnaby. Det blev inledningen till bygdens turistutveckling.
Efter kriget, under början av -50-talet, tog turismen fart. Flera stora turisthotell och skidliftar byggdes.
1960-talet medförde stora förändringar i Tärna. Nu reglerades de stora sjöarna och kraftverken byggdes. Stora gårdar och jordbruk lades under vatten. Stora ersättningar utbetalades till markägare och till kommunen för intrånget.
Kommunikationerna till Tärna förbättrades avsevärt 1994 med Hemavans flygplats. Under högsäsong går 50-personers plan mellan Umeå, Hemavan och Bodö.
I äldre tid vilade de bofastas existens på boskapsskötsel, jakt och fiske. Idag är turismen huvudnäring i Tärna.

Samer och renar

Det finns ungefär 17 000 samer i Sverige. Av dessa är 2 500 renskötare och lever direkt av renskötseln.
De stora betesområden som renarna behöver under året sträcker sig från gränsfjällen i väster nästan ner till Bottenviken i öster. Inom detta område vandrar renarna vår och höst för att söka bete. I fjälltrakterna får renarna beta året om, men i skogslandet nedanför odlingsgränsen endast under vintern, 15/10 – 15/5.

De områden i norra Sverige som är upplåtna för renskötsel är uppdelade på olika samebyar, totalt 44 st. Kring Tärnaby-Hemavan finns två samebyar. Umbyn har markerna norr/väster om Umeälven på Norra Storfjället och inom Artfjället. Vapstens sameby har sina renar söder/öster om Umeälven på Södra Storfjället.
Umbyn har ca 10 000 renar och ett 30-tal familjemedlemmar. De har fasta bostäder i Norra Fjällnäs, Hemavan och kring Överuman.
Vapsten har också ca 10 000 renar på ett 20-tal personer. De är främst bosatta i Joesjö.
Renkalvarna föds under mitten av maj på barfläcksområden intill fjällkedjan. Kalvarna märks med renägarens märke, snitt i öronen, vid kalvmärkningarna under sommaren. Under hösten börjar slakten. Renslakterier finns vid Biellojaure, Abelvattnet och Strimasund.
Under förvintern, november–december, flyttar renarna sydöst ner längs Umeälven mot trakterna mellan Lycksele och Umeå. Numera ofta med lastbil.
Sedan flyttar renarna upp till fjällen igen vid månadsskiftet april–maj. Under sommaren drar sig renarna upp mot snöfälten och blåsigare höjder när värmen och insekterna blir besvärliga. Nattetid går de gärna ner till grönskan i dalgångarna för att beta.

Vindelfjällens naturreservat

Vindelfjällen är det största naturskyddade området i hela Europa. Ensamt är det större än våra tre största nationalparker tillsammans, 5500 km2.
Reservatet bildades 1974 och har senare utvidgats med fjällnära urskogar i bl.a. Kirjesålandet. Reservatets sydgräns går norr om Boksjön, Laisan och Umeälven.
Artfjället är en friliggande del. Nordgränsen är länsgränsen mot Norrbotten.
Den största delen av reservatet ligger inom Sorsele kommun, resten inom Storumans kommun.
Vindelfjällen har bildats för att spara ett sammanhängande fjällområde som innehåller samtliga naturtyper, som alpint högfjäll, mjukare högfjäll, fjällhed, fjällbjörkskog och fjällbarrskog.

Samernas land

Enligt rennäringslagen är fjällen reserverade för renskötsel. Från söder har samebyarna Umbyn, Ran och Gran sina betesmarker och kalvningsland inom Vindelfjällens naturreservat.
Totalt finns det ca 25000 renar inom reservatet, i hela landet 275000.
Förutsättningar för renskötsel är så goda att Vindelfjällen är landets rentätaste område per ytenhet.

Högfjäll och glaciärer

Norra Sytertoppen, 1767 m.ö.h, inom Norra Storfjället, är det högsta fjället inom Vindelfjällen. N. Storfjället är ett högalpint massiv med ett flertal spetsiga markerade toppar och glaciärer. Rakt igenom Norra Storfjället skär Syterskalets djupa trågdal. Här går Kungsleden. Norra Storfjället är lättast åtkomligt från Solberg, Laisaliden, Hemavan, Klippen eller Umasjö.
Ammarfjället, NV om Ammarnäs, är en vidsträckt högfjällsplatå med de högsta topparna i utkanten.

Sjöar och vattendrag

De största sjöarna inom reservatet är Tärnasjön och Överst-Juktan, vardera ca 20 km långa. I Tärnasjöns södra del finns en arkipelag med mängder av öar av långsträckta moränryggar, rogenmorän. Genom denna skärgård går Kungsleden på ett system av broar.
Myrarna kring Tärnasjöns södra del är kända fågelmarker, liksom Marsivagge ovanför Ammarnäs.
Den största älven är Vindelälven, som fortfarande orörd av vattenkraftutbyggnad får rinna genom reservatet i en mäktig dalgång.
Närmare Tärnaby finns Tärnaån, som från Tärnasjön rinner samman med Umeälven efter Stor-Laisan.
Umeälven ingår inte i reservatet.
Från Artfjället rinner Ruttjebäcken ut i Tängvattnet och bildar i sitt nedre lopp en serie vattenfall med utslipade jättegrytor och andra fantastiska stenformationer.

Berggrunden

Berggrunden i fjällen är avsevärt yngre än urberget omedelbart österut och består mest av skiffriga och veckade bergarter.
Stora förekomster av kalksten finns längs ett stråk genom Artfjället över mot Ältsvattnet.
I kalkberggrunden finns också ett av Sveriges största grottsystem. Mest lättåtkomlig bland dessa grottsystem är Kåtaviken vid E12 nära norska gränsen.
Dessutom finns grottor vid Mjölkbäcken, Rödingsfjället, Mieseken och Övre Ältsvattnet.

Blommor i Vindelfjällen

Genom att Vindelfjällen sträcker sig från högfjäll till barrurskog finns flertalet fjällväxter, liksom skogsväxter inom reservatet.
Tack vare kalkstenen är de västligaste fjällen också de mest intressanta ur botanisk synpunkt. Här finns många sällsynta växter såsom fjällbrud, lapsk alpros, brunkulla, brandspira, fjällkrasse och blockhavsdrapa.
För den botaniskt intresserade finns flertalet av reservatets växter i den Fjällbotaniska trädgården i Hemavan.
En förteckning över observerade arter inom naturreservatet finns på turistbyrån i Tärnaby.

Djur och fåglar i Vindelfjällen

Fjällräven är symbolen för Vindelfjällens naturreservat. Vindelfjällen är sedan gammalt känt för en rik stam av fjällräv. Mer än hundra lyor är kända. Många har utnyttjats under århundraden och kan ha tiotals ingångar.
Fjällräven får ungar endast då det är gott om lämlar eller andra gnagare. Ett sådant gott år kan 20 till 30 lyor vara bebodda och mellan 150 och 200 fjällrävsungar växa upp i Vindelfjällen.
Bland övriga större däggdjur finns fasta stammar av järv, björn och lo.
Fågelfaunan är rik med de större rovfåglarna, som t.ex. kungsörn, jaktfalk och lappuggla.
Våtmarkerna har nästan alla till fjället hörande våtmarksfåglar. Fjällgås och bergand finns fortfarande i Vindelfjällen.
Flockar om 200 sångsvanar har noterats. Vissa år övervintrar sångsvanen vid dammen i Umfors.
Komplett förteckning över observerade arter inom naturreservatet finns på turistbyrån i Tärnaby.

[Hem] [Göra sommar] [Fjällguiden Register] [Nästa kapitel]