Ungdomen Skaraborg Almanackan Styrelsen Verksamhetsplan Verksamhets- berättelse Framtids- programmet Information Om den här sidan Webbmastrar: Anders Karlsson Roland Jonsson Uppdaterad: 1998-03-02

LRF Ungdomens framtidsprogram LRF Ungdomens framtidsprogram gör ej anspråk på att vara heltäckande utan behandlar en del av alla de frågor och faktorer som kommer att påverka de unga bönderna i framtiden. Låt oss med en gång säga att vi har inte funnit något columbi ägg som är lösningen på alla problem. Utan i stället så för vi ett resonemang kring alla de möjligheter och hot som vi möter och som vi kommer att möta. Vi tror att det är med kunskapsinhämtning, medvetet, metodiskt och målinriktat arbete på gårdarna i LRF och föreningarna som vi bönder kommer att bli 2000-talets vinnare. Vision Internationalisering Uthållig utveckling Kunskap Politik Kapital Företagande Marknad LRF på 2000-talet LRF Ungdomen - övergripande mål VISION År 2007 har lönsamheten i det svenska lantbruket ökat kraftigt. Detta har kunnat ske tack vare en imponerande kunskapshunger och därmed kunskapsuppbyggnad hos de unga bönderna. Det har resulterat i tydliga mål för det egna företaget som ju självklart kan se ut på olika sätt men som tar vara på varje gårds och brukares unika förutsättningar att tjäna pengar. Alla lantbruksföretagare har en tydlig affärsplan. Detta har lett till en både ökad specialisering och diversifiering. Det starka ägarengagemanget i föreningsföretagen har lett till att de nu är världsledande inom livsmedelsindustrin vad gäller effektivitet, produktutveckling och marknadsföring. Vilket har gett betydande exportframgångar med ökade produktionsvolymer och högre inkomster för det svenska jordbruket. Ett LRF som ska stå starkt i framtiden får inte hänga kvar i gamla strukturer och hierarkier. LRF har inget eget självberättigande, utgångspunkten för LRFs arbete startar alltid nere på gårdsplanen hos bonden. LRF har befäst och utvecklat sin starka ställning som lobbyorganisation vilket har lett till bra samarbetsklimat med beslutsfattare på alla nivåer och konkurrensneutrala villkor för bönderna. LRF Ungdomen är nu den självklara plantskolan för förtroendeuppdrag inom LRF och föreningarna, vi har också ett stort inflytande i framtidsfrågor och ungbondefrågor såväl i våra egna organisationer som på den politiska arenan. Miljöarbetet inom jord- och skogsbruket har fortsatt, det har vi utnyttjat fullt ut i marknadsföringen av våra produkter, miljö och ekonomi går nu hand i hand. Förändringarna vi gjort under det senaste decenniet har gjort det svenska jord- och skogsbruket lönsamt. Kundanpassat, miljövänligt och resurssnålt. Sveriges bönder är tveklöst nästa decenniums vinnare! INTERNATIONALISERING Vi lever i en historisk brytningstid - ordning och reda ersätts av kaos. Gamla system, gamla lösningar och gamla perspektiv är tömda på energi. Förändringstakten är hög. Världen blir allt mer en enda ekonomisk enhet där ekonomiska krafter strömmar tvärs över alla gränser, avståndsberoendet minskar dramatiskt. På ett slag har bonden hamnat mitt i världspolitiken oavsett vart man bor. Det beror dels på teknikutvecklingen som gör att varor kan flyttas snabbare och effektivare än förut vilket direkt kan påverka bondens avräkningspris, men framförallt beror det på att information sprids blixtsnabbt till jordens alla hörn. GATT För jordbrukets del får GATT-avtalen stor betydelse framöver, dels det nuvarande GATT-avtalet som trädde i kraft i början av 90-talet och som ställer krav på sänkta gränsskydd med ca 35% och detsamma gäller de exportsubventioner som finns för att lyfta ut överskott från t.ex. EU. Nästa GATT-förhandling, som förväntas börja under 1999 och vara avslutad senast 2002, kommer förmodligen att fortsätta på den inslagna vägen med ytterligare sänkningar av gränsskydd och exportsubventioner. EU´s självförsörjningsgrad på jordbruksprodukter är idag ca 125% efter genomförd östutvidgning kommer den att stiga upp emot ca 150%- EU´s nuvarande jordbrukspolitik med högre priser än omvärlden baserat på gränsskydd och exportsubventioner är utsatt för mycket hårt tryck. Mycket talar för sänkta priser som kompenseras (i hur stor utsträckning är svårt att säga) med direktersättningar. Det blir mycket viktigt för Europas bönder i den kommande GATT-förhandlingen att EU´s politiker gemensamt står upp för det europeiska sättet att bedriva jordbruk. Vilket bör grundas på konsumentförtroende, miljöansvar och en levande landsbygd. Misslyckas EU´s politiker med det här väntar en massutslagning av bönder och produktion och en strukturomvandling av sällan skådat slag inom jordbruk och livsmedelsindustri. EUROPATANKEN Ett trumfkort EU har i GATT-förhandlingarna är det ansvar man tar för att säkra freden i Europa i och med östutvidgningen, det bör vara ett argument som biter inte minst på USA. Östutvidgningen är en historisk chans att säkra freden i Europa för lång tid framöver, denna chans får inte missas! Redan innan dessa länder blivit medlemmar kommer de att få handelsavtal som gör viss handel med livsmedel möjlig. Det kommer innebära att vi får in billiga lågprisvaror i landet som kommer att ta en del marknadsandelar. Det här bör vi kompensera med export av högförädlade kvalitetslivsmedel till den grupp köpstarka kunder som finns i de här länderna, de utgör idag ca 1/5 del av befolkningen men andelen växer. Östersjöregionen är Sveriges potentiellt största handelspartner. Fortfarande finns jungfrulig mark kvar men den krymper. Sveriges bönder har inte råd att missa den chansen, även om det kostar mycket i marknadsinsatser. S:t Petersburg regionen har lika många invånare som Sverige men en mycket liten livsmedelsproduktion. Var i vår närhet kan vi hitta sådana potentiella marknader som t.ex. Ryssland ? Vi bör på olika sätt stödja de blivande medlemsländerna och framförallt då våra närmaste grannländer i deras integration i EU. Det kan t.ex. ske genom organisations- och kunskapsbyte. T.ex. kan LRF Ungdomen ha utbyte med våra systerorganisationer i de här länderna och hjälpa till att bygga upp en ägarstyrd lantbrukskooperation. EMU Valutaprojektets grundbult är att handel föder välstånd och att en gemensam valuta underlättar handel. Trots att Sverige valt att stå utanför inledningsvis, kommer vi ändå att påverkas. Företagen kommer att använda sig av Euro för att minska valutariskerna, och det kommer att gå att göra exakta prisjämförelser mellan varor inom Unionen vilket kommer att avslöja ineffektivitet på ett mycket obarmhärtigt sätt. EMU-projektet kommer också att leda till att hela utvecklingen inom EU snabbas upp vilket bland annat kan leda till att det blir en utjämning av löner, skatter och andra kostnader. Kort sagt kommer EMU att ytterligare stärka konkurrensen på alla områden inom EU. GATT-avtal, förändrad jordbrukspolitik och EMU, allt talar för tuffare tag för bonden. Mot detta står en ständigt växande världsbefolkning, bättre köpkraft och ändrade konsumtionsvaror i många av världens folkrika länder. UTHÅLLIG UTVECKLING Jordens egen förmåga till produktion av råvara i form av biomassa är det som avgör hur vårt framtida välstånd kommer att se ut. Rent vatten, rena jordar och ren luft är idag en bristvara och inom kort riskerar det att bli hårdvaluta liksom oljan varit. Miljöskulden måste tas på fullt allvar, omfattande prövningar utifrån ett antal uthållighets kriterier är ett måste för att inte späda på den ytterligare, där tunnelbygget i Hallandsåsen med dess konsekvenser är ett allvarligt tecken på att miljöskulden ökar. Den generation som förorsakat miljöskulden och fört in samhällsutvecklingen i en ohållbar utveckling har det totala ansvaret att reparera det som skadats. Befolkningskoncentrationen utifrån dagens sätt att bygga , bo och konsumera står inför stora förändringar. Konsumtionssamhället måste bli ett kretsloppssamhälle, en viktig fråga för jordbrukets del är återförande av avloppsslammet till åkermarken. Detta kommer dock att ställa höga krav på garantier för ett slam med låga halter av tungmetaller och andra främmande ämnen. En stor del av energiförsörjningen sker idag med inte hållbara metoder. En omställning till förnyelsebara energikällor är ett måste och det brådskar. Lantbruket är hårdast utsatt för negativa konsekvenser av dagens allt för höga nivå av växthusgaser. Kärnkraftsav-vecklingen i Sverige är en liten början på att ta sig ur ett av de inte hållbara energi-systemen. Men användningen av fossila bränslen är en mångfalt större fråga, under inga omständigheter får kärnkraftavvecklingen på längre sikt leda till ökad användning av fossila bränslen. En uthållig utveckling måste ha sin utgångspunkt i fotosyntesen, där bonden som förvaltaren av den kommer ha en avgörande betydelse. Detta kommer ställa bondeyrket i en särställning som framtidsyrke i framtiden. Med lönsamma företag kommer det både vara enklare att ställa om sina egna gårdar och dessutom bidra till att sluta kretsloppen framförallt stad / land. Betydande resurser måste satsas av både samhället och genom stiftelsen lantbruksforskning i forskning på området uthållig utveckling. De som härförare och strateger måste ge såväl Sveriges bönder, samhällsplanerare och politiker de rätta verktygen. Sveriges bönder har varit föregångare i miljöarbetet inom lantbruket. Det är något vi som unga ser med stolthet på idag. Men utvecklingen får inte stanna upp. Vi måste fortsätta att gå framåt , taktfast, med lagom stora steg, mot ett uthålligt lantbruk. Det är LRF Ung-domen och Sveriges unga bönder som är redo att ta täten och avgöra takten. Det är genom att Sveriges bönder och våra föreningsföretag tar den möjligheten som svenska livsmedel kan få en särställning på marknaden. I Livsmedelsproduktionen finns ett antal stora viktiga knäckfrågor att ta itu med framöver. Till vår hjälp i framtidens precisionsjordbruk kommer datatekniken genom t.ex. GPS (Global Position System), mjölkningsrobot att ge ökade möjligheter till ett miljö och djurvänligare jordbruk. Teknik ses av vissa som ett hot, vi unga bönder ser den som ett absolut viktigt hjälpmedel för att fortsätta att utveckla det uthålliga lantbruket. LRF Konsult kommer i framtiden att kunna spela en viktig roll som också ett av de första konsult-företagen som ser den uthålliga produktionen från både den ekonomiska och ekologiska sidan. Gentekniken kommer att spela en stor och avgörande roll i utvecklingen av det uthålliga samhället. Teknikens möjligheter till ökad precision genom ökade kunskaper om DNA bjuder på enorma möjligheter men också risker om den används felaktigt. Gentekniken måste därför behandlas med stor respekt för livet och med stor försiktighet. Sveriges och världens bönder kan inte acceptera att det blir en koncentration av ett fåtal stora multi-nationella företag kvar inom gentekniken. Bondens och konsumentens rätt till inflytande och kontroll liksom rätt till valmöjlighet måste vara grundläggande för genteknikens utveckling. LRF Ungdomen motsätter sig därför möjligheten att ta patent, förutom att det minskar den enskilde bondens möjligheter att fritt förfoga över sitt eget material, blir det alltid den store som slår den lille. Förändringar av genmaterialet får inte leda till att den biologiska mångfalden hotas. Den förändrade strukturen i animalieproduktionen får inte öka koncentrationen av stallgödsel. För att uppnå ett uthålligt jordbruk krävs en balans mellan animalieproduktion och växtodlingen. I annat fall kan det skapa stora problem på känsliga jordar med växtnäringsläckage, det andra problemet är ammoniakutsläppen som koncentreras liksom nedfallet av kväve. Därför måste det till lösningar som utnyttjar stallgödsel maximalt, det gäller både spridningstekniker och sätt att ta tillvara den energi som finns där. Biogasen saknar idag konkurrenskraftiga möjligheter. Detta är ett område där det behöver tas fram biogas-anläggningar anpassade efter den framväxande strukturen i animalieproduktionen. Det skulle ge ett lokalt producerat bränsle för lokala behov. På så vis tas avgörande steg mot ett uthålligt jordbruk och samhälle. KUNSKAP För att möta framtidens behov och krav, är kunskap en av de viktigaste nycklarna till framgång! Kraven har under de senaste åren hela tiden skruvats upp, detta kommer att fortsätta, utbildningarna blir längre, minimikompetenserna kommer hela tiden att höjas. Tidigare betraktades grundskola som grundutbildning, numera är ett treårigt gymnasium ett absolut minimikrav för en sk. grundutbildning. Kunskap känner inga gränser, i och med den tekniska utvecklingen kan man i princip arbeta var som helst om man har tillgång till kunskap och teknik. Tillsammans med den internationella trenden, där avstånden krymper allt mer mellan världsdelarna, kan hela världen bli ett arbetsfält för den som är offensiv och har, just det…kunskap! Skall lantbruket få den kraft som behövs för att expandera och utvecklas måste kun-skaperna vara i spetsen. Utvecklingen i framtidens lantbruk ställer nya krav på bred kompetens, flexibilitet och yrkesmässig rörlighet, det räcker inte idag att lära sig allt om teknik, husdjur och ekonomi. Även lantbrukare måste ha breda kunskaper och en insikt, för att kunna tolka hur omvärlden och marknaden fungerar, och för att kunna se nya möjlig-heter som företagare. Lantbrukets affärsområde kommer att vidgas, lantbruksföretagen kommer i framtiden att vara baserade på mycket mer än "bara" mjölk, växter eller skog. Förutsättningarna för ett livslångt lärande måste förbättras, attityder måste förändras, det råder i dag inom lantbruksnäringen ett kompetensunderskott. Lösningen på problemet ligger dock inte enbart i att under kortare eller längre perioder sitta vid skolbänken. Nya former med ett lärande i yrkeslivet måste utvecklas. Kompetensutveckling måste bli en naturlig del i företagandet. LRF Ungdomen skall här vara pådrivande. Framtidens ställer stora krav på lantbruket, och än större krav på de utbildningsanordnare som lantbruket kommer att beställa sina utbildningarna av. Naturbruksgymnasierna kommer att få en viktig roll som en naturlig partner inte bara i grundutbildning, utan även i en roll som arrangör av utbildningar som lantbruket blir beställare av. Det är viktigt att Naturbruksgymnasierna knyter till sig andra kompetenser och bildar nätverk med andra utbildningsanordnare, te x SLU och/eller näraliggande universitet. Naturbruksgymnasierna bör för att kunna ha en möjlighet att vara konkurrenskraftiga i framtiden, se till att bli som en spindel i ett kunskapsnätverk, där LRF är en mycket viktig och aktiv samarbetspartner. POLITIK Politiken har varit det dominerande området LRF och LRF Ungdomen tidigare agerat inom. Detta har varit helt naturligt p.g.a. jordbruksregleringens betydelse för bondens ekonomi. Det vi idag 1998 med säkerhet kan säga är att det egna företagandet, möjligheterna på marknaden kommer att få växande betydelse för bondens ekonomi på bekostnad av politiken. En utveckling som LRF Ungdomen välkomnar, regleringar verkar sällan utvecklande utan snarare hämmande i det längre perspektivet för bonden. Samtidigt kräver den ökande internationaliseringen att Sveriges politiker "gillar läget" och tar full del av den europeiska jordbrukspolitiken och med full kraft deltar vid förhandlingsbordet. Nationella konkurrens-hämmande hinder måste undanröjas, de tillhör en förlegad regleringstid. Politikens nationella kraftcentra kommer förflyttas från riksdagen ut i kommuner och på län i allt större utsträckning. Framförallt kommunalpolitiken kommer att få ett avsevärt ökad betydelse för jordbrukets utveckling. Lantbrukets direkta politiska inflytande behöver öka, därför behövs det betydligt fler unga bönder som är redo att engagera sig också politiskt för att skapa förståelsen för jord och skogsbrukets stora lokala betydelse. Detta är en viktig uppgift för LRF Ungdomen. Bonden som genererare av sysselsättning lokalt nyckelpositionen i att sluta kretsloppet, regional balans mm kräver detta. De politiska ungdomsförbunden är LRF Ungdomens hemmaarena. Genom att bygga nätverk som ger ökad förståelse för vår näring. Detta är en uppgift som LRF Ungdomen har lokalt, regionalt och på riksnivå. Inom EU som är den andra betydelsefulla politiska arenan, har Sveriges bönder mycket att göra. Synsättet på t.ex. användning av foderantibiotika, lantbrukets miljöpåverkan, behovet av en fungerande regional politik inom EU, varierar mycket inom EU. Det europeiska jordbrukets framtid avgörs av konsumenterna, därför måste förändringar bygga på konsumentförtroende. LRF Ungdomen skall gå i fronten för en sådan utveckling. KAPITAL Lantbruket är en av de mest kapitalintensiva branscherna. Den kraftiga strukturförändringen med allt större och mer kapitalkrävande gårdar, samtidigt som konjunktursvängningarna blir allt större på en friare marknad, ställer kapitalförsörjningsfrågorna i fokus framöver. Dessutom står vi inför behovet av mångmiljard satsningar i våra föreningsföretag,. Det är nödvändigt att vi ägare kan klara merparten av detta åtagandet. Samtidigt visar det nödvändigheten av att de ekonomiska föreningarna i norden visar på ett allt mer gemensamt uppträdande. Sverige har idag ett system med generationsskiften som dränerar företagen på oerhörda summor kapital vart trettionde år. För många av våra europeiska kollegor är detta totalt främmande. För att underlätta generationsskiften krävs därför att bl.a statens extra bördor i form av arvs och gåvobeskattningen ändras. För LRF Ungdomen är det viktigt att det privata ägandet värnas. Det är därför viktigt att det också i framtiden kommer vara självägande bönder på våra fastigheter. LRF Ungdomen vill därför inskränka möjligheterna för juridiska personers möjligheter att förvärva lantbruksfastigheter. Däremot motsätter vi oss andra inskränkningar som skulle försvåra för jordförvärv, den typen av regleringar hör dåtiden till. Ingen har hittills kunnat påvisa att gamla tiders jordförvärvslag höll tillbaka prisutvecklingen. Landshypotek som böndernas eget bottenlåneinstitut kommer att vara oerhört viktigt i framtiden. Med den ekonomiska föreningen som företagsform blir uppdragsgivaren tydlig. Företagsformen gör att Landshypotek alltid bör vara den som sätter räntenivån lägst. Hypotekets framtid kommer i hög grad påverka de unga böndernas framtid Vi bönder måste också vara betydligt mer aktiva i finansieringen av våra egna företag, tiden är förbi då banker självmant sänkte räntorna. För den enskilde finns mycket pengar att hämta i att pressa och engagera sig mot olika kreditgivare. Nya samverkansformer kommer vara nödvändiga i framtiden. Gemensamt ägda driftsbolag lantbrukare emellan som effektiviserar driften och minskar kapitalinsatserna är nöd-vändiga. Dessutom ger det möjlighet till rimligare arbetsinsats, för oss unga bönder är det inte många arbetstimmar som avgör om du är en bra bonde, snarare är det få men effektiva och väl betalda som avgör var och ens konkurrenskraft. Lönsamheten kommer givetvis att vara avgörande för hur bonden skall komma att kunna generera tillräckligt med kapital i framtiden till privatkonsumtion, för förräntning av eget kapital och utveckling av det egna företaget. Men samtidigt kan vi bara konstatera att största hotet mot höga mark- och arrendepriser utgör vi själva FÖRETAGANDE Förändringstakten i samhället kommer att vara fortsatt hög, så också i jordbruket och på landsbygden. Förändringar är påfrestande för den som inte ser och förstår vad som händer. Att vara "openminded" d.v.s att ha ett öppet sinnelag och se och förstå vad som händer , kommer vara nödvändigt i framtiden. Att hävda att man skall kunna bedriva en verk-samhet med lönsamhet för att det alltid varit så eller att den innebär mycket arbete, kommer vara ohållbart. I en konkurrensutsatt verksamhet som jordbruk kommer efter-frågan att styra bondens produktion. Den svenske bonden kan möta efterfrågan med livsmedel av hög kvalitet, skogsprodukter, landskapsvård och upplevelser. Strukturomvandlingen i jordbruket kommer att fortsätta, teknikutvecklingen gör det möjligt att producera allt mer per insatt arbetstimme. Konkurrensen från omvärlden kommer att verka i samma riktning, d.v.s större och effektivare jordbruk. Sätten att möta detta kan variera men de bör grunda sig på kundanpassad produktion och stark konkurrenskraft i alla led. Det innebär att svenska bönder inte kan bära högre kostnader än kollegorna i konkurrentländerna oavsett om det gäller produktionsmedel, arbetskraft eller något annat. Sveriges bönder måste också bli bättre på att ta betalt för våra produkters unikitet på marknaden. För att möta den nya konkurrensutsatta situationen krävs samverkan i en helt annan utsträckning än tidigare. På maskinsidan finns enorma samverkansvinster att hämta hem. Egna uppsättningar av maskiner kommer höra historieskrivningen till. Gemensamma driftsbolag kommer att bli allt vanligare. Det ger storleksfördelar och möjlighet att utnyttja senaste tekniken. En annan väg är optimerad samverkan mellan självständiga företagare. Informationstekniken kommer att ge nya möjligheten för lantbruks- och landsbygdsföretagandet, dels i det traditionella företagen men också öppna helt nya möjligheter för företagandet på landsbygden. Förutom de ekonomiska fördelarna finns dessutom betydande sociala vinster. Morgondagens bönder har andra krav likt övriga samhällsmedborgare på livet än bara arbete. Personlig frihet, utveckling och ett bra socialt liv. Det rimmar dåligt med dagens familjejordbruk, där arbetsdagarna oftast är långa och över 350 per år. Med en ökad samverkan finns möjligheter till lediga helger, semester, möjlighet till en utvecklande fritid och framförallt tid till att utveckla och hämta inspiration till företagandet. Bönderna som grupp måste bli mer av företagare och styra företagen mot högt uppsatta, men realistiska mål, där uppföljning av fattade beslut skall ske kontinuerligt. Fortfarande ser många bönder sig som lantarbetare, det ger dålig koll på företaget och tvekan inför att fatta viktiga beslut. Alltmer av den intensiva animalieproduktionen kommer att förflyttas ut till de öppna jordbruksbygderna. Arealen i skogsbygderna som hålls öppen av mjölkdjur och rekryteringsdjur kommer att minska. Detta kräver stora insatser om inte stora arealer kommer att förbuskas och beskogas med stora naturvärden på spel. Dessutom riskerar vi att missa en värdefull produktionsresurs som kan komma att behövas i framtiden. Detta kräver åtgärder. Utflyttningen från landsbygden måste stoppas, hela Sverige skall leva vidare och utvecklas. Produktionen kommer inte ensamt klara att hävda skogs- och mellanbygderna, det krävs stora samhällsinsatser i kombination med lokala initiativ och uppfinningsrikedom. Betande djur, hästar, får men framförallt köttproduktion är det som kan rädda det öppna landskapet. Den svenska köttproduktionen skall för att lyckas ta fram ett kött av hög kvalitet och marknadsföra dess fantastiska värden både på hemmaplan och utomlands. Kombinationen av naturvårdsersättningar, låga omkostnader, och merbetalning för svensk producerat kvalitetskött skall vara ett konkurrenskraftigt alternativ i dessa bygder. Skogen har alltid betytt mycket för det svenska lantbruket. Det behövs nya resurser i att vidareförädla träråvaran, som kommer att skapa nya arbetstillfällen. Turismen är den snabbast växande näringsgrenen. Den svenska landsbygden och lantbruket med dess värden inbjuder till stora upplevelser. Det är Sveriges bönder som skall exploa-tera den potentialen om inte så sker kommer andra intressenter att göra det. MARKNAD Sveriges bönder måste bli mästare i att behärska marknadsspelet, både som lantbrukare och aktiv ägare i föreningsföretagen. Med osäkerheten om det framtida politiska systemet kommer att stödja EUs jordbruk i samma utsträckning som idag, så kommer effektivitet på marknaden att vara den enda trygghet som finns för Sveriges bönder. Sedan några år tillbaka har olika typer av miljömärkningar fått allt större betydelse för många kunders köpvanor. Det här är en trend som säkert kommer att fortsätta och förstärkas, inte minst med tanke på att den är starkast bland dagens barn och ungdomar. Men allt fler och mer eller mindre seriösa miljömärkningar gör kunden vilsen. Detta innebär att den ständigt växande skaran miljömedvetna kunder kommer att kräva och köpa miljöcertifierade varor. Där krav som salmonellafrihet, antibiotikafritt foder, hormonfri uppfödning och god djuromsorg är en självklarhet. Det ökande miljömedvetandet gör också att efterfrågan på närproducerat ökar, detta kommer att ge större utrymme för lokala initiativ som gårdsbutiker och närodlat i butik mm. Den ekologiska odlingen kommer att växa och utvecklas ytterligare dels med mer förfinade odlingsmetoder men också vad gäller bredden på sortimentet. Dessa varor kommer att vara spjutspetsen i marknadsföringen och en nödvändig del i livsmedelsföretagens miljöimage. Att vara ekobonde kan vara ett sätt att minska kraven på storleksrationalisering. Den växande andelen invandrare och en ny generation invandrarbarn i Sverige kommer också att påverka konsumtionsmönstren. När det gäller handeln med livsmedel så föredrar fortfarande de flesta kunder sitt eget lands produkter, men den internationella handeln kommer att öka. De successivt dyrare transporterna kommer att göra att det främst är de högförädlade och ej priskänsliga varorna som kan bli framgångsrika på exporten. Om de svenska livsmedelsföretagen lyckas hitta dessa russin i kakan så kan det ge ganska stora volymer men framförallt stora pengar. För att ta vara på dessa russin får inte gamla företags- och branschgränser hindra oss. Det krävs ett samlat uppträdande från livsmedelsindustrin internationellt. Företagen måste dessutom vara öppna för att finna okonventionella lösningar på finansieringen utav exportsatsningarna som ju kan kräva stora marknadsinvesteringar och även vara förenade med betydande risker. I ett sådant läge så kan såväl bönder som andra ges möjlighet att mot del i vinsten satsa riskkapital i ett exportbolag. Var och hur möter vi kunden? Bonden möter alltid kunden på hans/hennes villkor, kunden är alltid kung ! Inget köp är till 100% rationellt , det finns alltid mer eller mindre känslor med i beslutet. Kunderna är individer som inte får ses som en grupp medel-Svenssons. Kunden har egna preferenser som styr valet av varor i butiken, preferenser som skiftar med omständigheterna. För att lyckas är det nödvändigt att livsmedelsföretagen lär sig att segmentera marknaderna. Det kräver att marknads och produktutvecklingsstaberna utökas och föryngras kraftigt. De måste vara hyperfina känselspröt som ständigt känner vad som rör sig i trender och värderingar för att sen utveckla rätt produkter och ge rätt signaler via varumärken och marknadsföring. Förpackningarna måste också utnyttjas som budbärare, dels via utformning, men också med information och reklam, bör de signalera rätt budskap. På detta sättet skall Sveriges bönder bli mästare i kundkommunikation. Sveriges bönder skall bli handelns oundgängliga partner och föreningsföretagen skall dra hem goda vinster till Sveriges bönder. LRF PÅ 2000-TALET Det finns två sorters organisationer: De som förändrar världen - och de som drabbas av förändringar. LRF Ungdomens mål med LRF är att tillhöra de som förändrar - framtiden ligger i våra händer. LRF:s uppgift utgår alltid från bonden. LRF medlemskapet skall alltid ge goda möjligheter till Inflytande, Lönsamhet och Gemenskap. LRFs uppgift blir allt mer att stödja och underlätta för föreningsföretagen. De skall ges optimala möjligheter att utvecklas och verka på marknaden, till gagn för bonden/ägaren och samhället i stort. LRF har en viktig uppgift att fylla som samlande kraft för att föreningarna ska kunna göra full nytta för sina ägare. Rollen som samordnare och möteplats skall därför utvecklas och förstärkas. Allt annat är slöseri med gemensamma resurser. För bonden är föreningarna dotterbolag till gårdsföretaget. Samordningen mellan dom emellan skall optimeras, allt annat får bonden betala, vilket inte kan accepteras. Optimal samordning skall vara en ledstjärna i framtiden. LRF har och skall ha goda kontakter med beslutsfattare som diskuterar och beslutar i lantbruksfrågorna. Därför är ett fortsatt stort inflytande i EU:s bondeorganisationer viktigt. Där besluten fattas skall LRF vara med, allt för att stärka den enskilde bondens inflytande och lönsamhet. LRFs lokalavdelningar är och kommer vara organisationens ryggrad. Den medlemsnära verksamheten är den viktigaste i LRF. Det är detta som ger nöjda medlemmar och bidrar till goda resultat. LRF har medlemsbasen i alla som äger och eller brukar jord och skog det får inte hindra att alla som delar LRFs mål är välkomna som medlemmar. En stor medlemsbas och hög arealanslutning förstärker LRFs position Den lokala bevakningen av frågorna i närområdet är viktig för lokalavdelningen, det förstärker medlemsnyttan i LRF. LRFs arbete på den kommunala nivån behöver förstärkas. Kommunernas roll blir allt mer viktig i framtiden. Bl.a på grund av kommunernas allt mer omfattande arbete och regelverk kring miljöfrågor. LRF som samarbetspartner till kommunerna kommer öka vad gäller slamhantering och bioenergi. Det är viktigt att LRF ger de resurser som behövs och organiserar på bästa sätt för att möta dessa frågor. Länen får en annan struktur då är det viktigt att LRF följer med. Inte i första hand för att spara pengar i organisationen utan att ge den enskilde bonden största möjliga inflytande. Ett LRF som agerar enat och starkt mot länsmyndigheter och politiker ger största inflytande för medlemmen. LRF UNGDOMEN - ÖVERGRIPANDE MÅL Att de unga på landsbygden ska komma till insikt om sina möjligheter och sitt ansvar inför framtiden, så att de känner sig motiverade att engagera sig i LRF och föreningsföretagen samt utveckla sig själva och sina gårdsföretag Delmål Att vara plantskola för morgondagens förtroendevalda i LRF och föreningsföretagen Att via sammankomster och intressanta föreläsningar belysa vikten av ett medvetet gårdsföretagande med sikte på framtiden. Att verka för att samhället ger goda förutsättningar för unga att etablera sig som jord, skogs- eller landsbygdsföretagare. Att utgöra ett bra socialt kontaktnät för ungdomar på landsbygden. Att vara spjutspets och leda framtidsdebatten inom bonderörelsen För att nå målen skall LRF Ungdomen gå noggrant och ambitiöst tillväga. Vårt arbete börjar på naturbruksgymnasierna. LRF Ungdomsklubbar bör bildas på alla skolor och deras uppgift är att tillsammans med LRF Ungdomen i länen att engagera, informera och bedriva bra verksamhet. Det är viktigt att LRF Ungdomen knyter en stark kontakt med eleverna så de fortsätter och ser en medlemsnytta i LRF Ungdomsmedlemskapet. Även studenterna på SLU är en viktig målgrupp för LRF Ungdomen. Efter utbildningen är det viktigt att de fångas upp i annan LRF Ungdomsverksamhet. På kommunnivå eller liknande kan ungdomsledamöterna samverka och erbjuda verksamhet. LRF Ungdomens styrelser i länen har till uppgift är stötta ungdomsledamöterna och sköta den näringspolitiska bevakningen genom att vara blåslampa på länsförbundsstyrelsen och LRF Ungdomen riks. Allianser och nätverk blir allt viktigare, både för informationsutbyte och för att påverka. De politiska ungdomsförbunden tillhör LRF Ungdomens arena, det är viktigt att ha bra kontakter och samverka med morgondagens beslutsfattare. En av de viktigaste uppgifterna för LRF Ungdomen på både riks- såväl som på länsnivå är att vara drivande i strategiskt viktiga framtidsfrågor, t.ex. miljö-, utbildnings- och etableringsfrågor. LRF Ungdomen måste "våga ta diskussionerna" för att driva utvecklingen framåt, och därmed ge förutsättningar för lanbruksföretagande på lite längre sikt. Att vara spjutspetsen innebär också att det är tillåtet/önskvärt att ifrågasätta och göra misstag, utan att det ligger en till last i framtiden. En annan av de viktigaste uppgifterna för LRF Ungdomen är att tillsammans med LRF och föreningarna utbilda morgondagens ägare och förtroendevalda. Ytterligare föreningsseminarier, föreläsningar och debatter om kooperationens framtidsfrågor behövs för att stärka banden mellan föreningarna och LRF Ungdomen. LRF Ungdomen är hela bonderörelsens ungdomsorganisation. På riksnivå arbetar LRF Ungdomen med näringspolitisk bevakning, för att åstadkomma bra villkor för ungdomar i jord- och skogsbruket samt på landsbygden. Det sker huvudsakligen genom arbete i LRFs riksförbundsstyrelse men också genom egna kanaler nationellt och internationellt. Riksstyrelsen skall arbeta med övergripande kontakter för att ge så goda förutsättningar som möjligt för den läns/lokalbaserade verksamheten. Varje år lämnar ca 1500 personer LRF Ungdomen p.g.a 35-årsstrecket. De ska då vara etablerade LRF medlemmar som är redo att utöva aktivt ägarskap i föreningarna och många av dom skall vara utbildade och motiverade att ta på sig förtroendeuppdrag. Detta är LRF Ungdomens erbjudande till LRF och föreningarna. -Har vi / ni råd att avstå erbjudandet ? Till toppen av sidan

LRF Riks Ungdomen Riks Adresser Vädret Öppen debatt LRF Skaraborg Aktuellt Lokalt Föreningarna Tips och hjälp lantbruk.com Land Lantbruk ATL Länkar Lantbrukslänkar