Det händer lite då och då, att man hör uttrycket "Point-blank range". Och oftast då i någon gangster film. Men vad är det egentligen ? Och vad ska det vara bra för ?

Point-blank, är inom det max avstånd man kan skjuta mot ett mål, och träffa inom ett bestämt område utan att behöva ta hänsyn till det exakta avståndet till målet. Som exempel kan vi säga att träff ytan på en Älg, har en diameter på 25 cm. Om vapnet då är inskjutet så att kulan har en max höjd över siktlinjen på 12,5 cm, och max under på 12,5 cm, på ett visst avstånd, säg 200 m. Ja, då har vi funnit detta vapens Point-blank range. På kortare håll än 200 m är man alltid säker på att kulan tar inom den tidigare angivna cirkeln. Alltså är alla skott som skjuts på 0 - 200 m, avlossade på Point-blank Range. Detta med Point-blank range, är med andra ord ett hjälpmedel för att kunna avlossa ett säkert skott mot vitala organ på viltet, så länge man åtminstone vet att viltet inte står på längre avstånd än Point-blank range.

Vilka variabler påverkar då Point-blank range ? Tja, Av de faktorer som kan mätas eller räknas fram är Kikarsiktets monterings höjd över pipan (siktlinjen), Ballistiska koefficienten hos kulan, Hastigheten på kulan och Träffområdets storlek är några utav dessa. Sedan finns då de som inte går att mäta eller räkna, som vapnets egen spridning, och givetvis den största felkällan av dem alla, skytten.

Men hur påverkar då dessa mätbara faktorer på vilket avstånd ett mål kan vara för att befinna sig inom ett specifikt vapens Point-blank range ? Och hur kan man påverka dem för att antingen öka eller minska Point-blank avståndet ?

 Kikarsiktets monteringshöjd.

Som nog de flesta vet så är inte siktlinjen och pipan parallella med varandra. Utan pipan är riktad uppåt mot siktlinjen. Om pipa och siktlinje skulle vara parallella, så skulle siktlinje och kulbana aldrig mötas. Detta givetvis beroende på att kulan, så fort den lämnar pipan påverkas utav gravitationen, och börjar falla. Egentligen så möts siktlinjen och kulbanan på två ställen, dels vid B (Se figuren ovan), och sedan vid inskjutnings avståndet, vid D. Sträckan som kulan hinner till rygga lägga från pipmynningen fram till att kulbanan skär siktlinjen vid B, är beroende utav hur högt kikaren är monterad. Om syftet var att maximera Point-blank range, med hjälp av kikar montaget. Då skulle kikaren vara monterad så högt att avståndet mellan siktlinje och pipans mynning var lika stort som maximalt tillåtna träffytans radie (Vid E i figuren). I fallet med Älgen som nämndes tidigare skulle detta bli 12,5 cm. Nu är det inte praktiskt att montera kikaren så högt, utan det är främst kolven som bestämmer hur högt kikar montage man skall ha, för att ögat snabbt skall komma i linje med siktet.

Återigen är det gravitationen som spelar in. Kulan faller hela tiden med en ganska konstant acceleration mot marken. Detta leder till att ju fortare kulan färdas, desto mera utdragen blir kulbanan (Se bilden : röda linjen ). Detta ökar alltså det möjliga avståndet som målet med den eftersträvade träffytan kan stå på. Och tillika max Point-blank range. Att öka kulans hastighet är alltså ett bra sätt att öka max Point-blank range.

 Ballistiska koefficienten, kan man säga är ett värde på kulans förmåga att bibehålla sin fart. En kula med låg ballistisk koefficient tappar farten fortare än en med hög. Och efter som kulans fart direkt påverkar kulbanan är alltså en kula med hög ballistisk koefficient att föredra om man vill ha så stor Point-blank range som möjligt.

 Vad det gäller träffområdet bestäms dess storlek främst av vilket vilt man jagar. Generellt är ett träffområde för Älg ca 25 cm i diameter, och för Rådjur ca 15 cm i diameter. Målet är ju att alltid träffa vitala organ när djuret befinner sig inom Point-blank range, och riktpunkten är mitt i.

Alla dessa faktorer kan skytte sitta och räkna fram hemma vid skrivbordet. Men hur är det nu med de faktorer som inte går att räkna fram ?

Vapnets egen precision kan fås fram genom att skjuta med vapnet i en skjutbänk, med den ammunition som avses att jaga med. Och de flesta moderna jaktvapen har en egen spridning på ca 2,5 cm på 100 m.

Sedan kommer skytten. Det är nog den största felkällan i hela ekvationen. En normal skytt kan prestera en träffbild inom en snusdosa (ca 7 cm i diameter), när han/hon skjuter från en skjutbänk, på ett avstånd av 100 m. När han/hon i stället skjuter från en mera jaktmässig skjutställning, blir ofta träffbildens yta det dubbla (ca15 cm). Om nu avsikten är att jaga Rådjur så skulle den egentliga träffytan behöva vara minst 30 cm i diameter. Så skjuter vapnet ovanligt dåligt just denna dag, då måste vi lägga till 5 cm, alltså behövs en träffyta på ca 35 cm i diameter. För att kunna skjuta på Point-blank range.

Nu är dessa värden ett exempel på hur riktigt illa det kan vara. Men det ger i alla fall en fingervisning om hur viktigt det är att skytten kan sin sak. Och ända sättet att bli samt vara en god skytt är att träna. Att kunna sitt vapen utan och innan, är A och O för en god skytt. En bra övning är att skaffa sig ett antal mål med en diameter som överensstämmer med den träffyta som eftersträvas, placera ut dessa på olika platser, och på olika avstånd inom Point-blank range i terrängen, och sedan skjuta från en jägarmässig skjutställning. När det blir träff i varje skott, ja, då kan man anse sig ganska nöjd.

Kontentan av detta blir att det är alltid en fördel med flack skjutande vapen, med snabba kulor med hög ballistisk koefficient, i alla fall om det talas om Poin-blank range.

DENNA SIDA ÄR SKRIVEN AV :BJÖRN JANSSON BJUK@SWIPNET.SE
SENAST UPPDATERAD : 990518