IT propositionen och rättsordningen

I IT-propositionen redovisar regeringen sina förslag och visioner angående utformningen av det framtida, IT-teknik präglade, samhället, inför riksdagen. Regeringen ställer förslag på mål för en övergripande nationell IT-strategi, pekar ut tre prioriterade statliga uppgifter , rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning, samt anger ett handlingsprogram för att sprida användningen av informationsteknik. Regeringen säger sig se IT- propositionen som en del av sitt arbete på att befrämja tillväxt och sysselsättning samtidigt som man vill slå vakt om de primära samhällsmålen demokrati och rättvisa.

Möjligheter - Risker

En rad, för medborgarna och samhället, positiva utvecklingsmöjligheter redovisas. Med IT som redskap ska individen få utökade möjligheter genom en större individuell anpassning av produkter och tjänster, en decentraliserad produktion, en ökad användning av kostnadseffektiv maskinell informationsbehandling samtidigt som hierarkiska maktstrukturer kan ersättas av decentraliserade organisationer. Sveriges konkurrensförmåga kan genom IT-teknikens intåg inom både privat och offentlig verksamhet förbättras i icke oväsentlig omfattning. Som en följd av att de fysiska avståndens storlek förlorar i betydelse kommer olika regioner inom landet att få mera likartade utvecklingsmöjligheter samtidigt som effekter av gränser mellan olika nationer reduceras. IT utgör ett redskap för att utveckla samhällsservice och välfärd, den enskilda människans livskvalitet utökas genom möjligheten att verka friare i tid och rum. I relationen enskild individ kontra samhälle kan IT medverka till att stärka den enskilda medborgarens ställning, utveckla demokratin och medverka till en ökad insyn i den offentliga maktsfären. Regeringen pekar även på en rad risker och hotbilder. Förändringar i samhället genom övergången till den nya tekniken leder till att arbetstillfällen försvinner. Det utökande informationsflödet leder till en oförmåga att finna relevant kunskap och kan medverka till att stora medborgargrupper upplever alienation inför den nya teknikens effekter. Ett samhälle med klyftor mellan de IT-utbildade och övriga samhällsgrupper kan uppstå. Idag är män dominerande inom de yrkesgrupper som är verksamma inom IT-området, det kan om inte åtgärder vidtagas, leda till minskad jämställdhet mellan män och kvinnor.

Förslag från regeringen

Regeringen framlägger en övergripande strategi för att ena nationens krafter mot de behov som det kommande informations- och kunskapssamhället ställer. Innehållet i strategin ska relatera till gemensamt utformade mål som demokrati, rättvisa, tillväxt och sysselsättning. IT är till sin karaktär gränsöverskridande, därför måste staten delta inom internationella organ emedan den nationella beslutsrätten är otillräcklig. Regeringen företräder uppfattningen att Sveriges fysiska struktur på telekommunikationsområdet uppfyller de grundläggande kraven. Därför är det nu angeläget att stimulera användningen av den nya tekniken, att ge alla medborgargrupper tillgänglighet och kunskap om den nya tekniken och att det leder till en utveckling präglad av kreativitet, tillväxt och sysselsättning. Regeringen utpekar tre områden som ska prioriteras under det närmaste tidsintervallet.

Rättsordningen
Det nya informations- och kunskapssamhället skapar behov av en stabil rättsordning som samtidigt kan hantera den tekniska utvecklingen parallellt med att den slår vakt om våra grundläggande samhällsvärderingar. Målet är att under en tre-års period genomföra författningsförändringar inom prioriterade rättsområden, samtidigt som metoder för att kontinuerligt genomföra en rättslig uppföljning av den snabba utvecklingen på IT-området tillskapas.

Utbildningen
För att låta alla medborgargrupper ta del av IT-teknikens möjligheter krävs ett behov av en generell och hög utbildningsnivå med en inriktning på en livslång inlärningsprocess. Målet är att inom tre år införa kunskaper om IT och dess möjligheter på alla nivåer i utbildningsväsendet.

Informationsförsörjningen
Utvecklingen skapar behov av såväl fysiska nätverk som innehåll och regelverk kring gemensamma informationssystem. Målet är att utforma en infrastruktur för samhällets informationssystem som ger hög tillgänglighet och samtidigt genererar tillväxt.

Rättsordningen

I propositionen slår regeringen fast att ett stabilt och fast förankrat rättsligt regelverk är en primär förutsättning för ett framväxande IT samhälle präglat av dynamik och tillväxt. Regeringen konstaterar att det föreligger hinder på det rättsliga området för möjligheter av en rationell IT användning. Då IT är gränsöverskridande och internationell till sin karaktär finns det ett behov av att söka lösningar på en övernationell nivå. Den accelererande tekniska utvecklingen medför även svårigheter med att anpassa rättsutvecklingen i tillräckligt högt tempo. Regeringen har i tidigare skeden redan vidtagit åtgärder för en översyn och anpassning av lagstiftningen på bl.a. persondatalagstiftningen och regelverk för den offentliga förvaltningen.

Rättsligt observatorium

Då IT-rättsliga aspekter kännetecknas av komplexitet och gränsöverskridande föreslår regeringen inrättandet av ett rättsligt observatorium. Avsikten är att erhålla samlad bild av alla de rättsliga frågor som IT-utvecklingen kan komma att beröra. Observatoriet ska fortlöpande följa utvecklingen på IT-området och samtidigt kontrollera pågående lagstiftningsarbete, uppmärksamma akuta problem, hålla kontakt med den privata och offentliga sektorn samt följa den internationella utvecklingen.

Prioriterade områden

Regeringen anger fem områden ska prioriteras i det kommande lagstiftningsarbetet.

1.Integritetsskyddet
Integritetsskyddet berörs av den nuvarande datalagen som härrör från början av 1970-talet. Den tekniska utvecklingen har medfört att lagen, på åtskilliga områden, uppvisar åldrings symptom. Regleringen för skydd av personuppgifter bör utformas så att det blir oberoende av på vilket medium de lagras. Modeller för ett fullgott integritetsskydd som inte försvårar tillämpningar av IT måste sökas. Datalagen ska inom tre år ersättas med en ny persondata- eller integritetslagstiftning, samtidigt bör modernisering och anpassning av registerlagarna inledas.

2.Regelverk för elektronisk dokumenthantering i offentlig förvaltning
Inom tre år ska det finnas en generell rättslig reglering för elektronisk dokumenthantering inbegripet elektroniska signaturer inom förvaltningen

3.Upphovsrätt
Den nya multimedia tekniska utvecklingen aktualiserar behovet av nya krav på rättsskydd och rättighetsadministrationen. Man kan genom ny teknik komprimera, kombinera, överföra och kopiera samt manipulera information. Upphovsmännen och övriga rättsinnehavare riskerar att förlora kontrollen av användningen av sina verk och prestationer. Mer specifikt berörs verksbegreppet, upphovsmannabegreppet, de ekonomiska rättigheterna, kontrollmöjligheter av offentliga framträdanden samt lag i samband med internationell överföring av information. Regerings målsättning är att få till stånd en internationellt harmoniserad lösning.

4.Reglering av distansarbete
IT-utvecklingen har medfört att arbetes utförande inte längre är bunden vid en fast arbetsplats utan kan utföras på distans, i hemmet eller på annan plats. Målsättningen är att inom tre år redovisa lagar som reglerar de arbetsrättsliga och arbetsmiljölmässiga aspekterna på lagstiftningen

5.Telelagen
Den snabba teknikutvecklingen medför behov av en lagstiftning som, under politiskt fastställda mål och riktlinjer, medför en mångfald och konkurrens i utbudet. Regeringen avser att lämna förslag till revidering av berörda lagar.

Utvärdering

Efter att ha tagit del av IT-propositionen uppstår den berättigade frågan -Behöver vi en statlig IT-politik?- eller får vi kanske en mera dynamisk utveckling utan frihetsinskränkande och byråkratiska statliga ingrepp och regleringar? Man har på andra områden, nu under det sena 1900-talet, kunnat iakttagit förändringar mot en minskad statligt detaljstyrning. En ökad fri rörlighet över nationsgränser av både varor, tjänster, kapital och arbetskraft har tillkommit som en följd av EU inträdet. Statens makt över den monetära politiken har och kommer ytterligare att reduceras när den gemensamma EU-valutan introduceras. Avregleringar och mindre statligt inflytande ska enligt, åtminstone just nu vedertagna teorier, leda till ökad tillväxt och mera dynamik i samhällsutvecklingen. Betraktas IT-propositionen, med ögon färgare av avregleringstendensen, är blotta förekomsten av den ett steg tillbaka i utvecklingen. Granskar man IT-propositionen närmare och söker efter substantiella och konkreta förslag finner dock inte särskilt mycket. Den är i stor utsträckning fylld av stora visioner och många vackra tankar. Man söker förgäves efter finansiella förslag, förmodligen som en effekt av det statsfinansiella läget och den nuvarande regeringens kamerala syn på budgetunderskottet. De åtgärder som är aviserade på skolan/utbildningsområdet är egentligen inte mycket att yvas över, en kontinuerlig anpassning av utbildningens innehåll och ämnesstruktur till den rådande samhällsutvecklingen är att betrakta som tämligen normalt. Den omskolning och vidareutbildning som behövs för delar av arbetskraften kan bäst lösas på företagsintern nivå där behoven och åtgärder kan definieras. En metod för att säkra en utbyggnad av ändamålsenlig infrastruktur torde vara att helt eller delvis privatisera Telia. En tillgång till kapitalmarknaden medför att ökade resurser kan tillföras den underliggande infrastrukturen som är en förutsättning för ett framtida IT utveckling. Statens primära uppgift borde vara att förse samhällets aktörer och intressenter med ett relevant och funktionellt juridiskt ramverk. IT-propositonens rättsordningsdel utpekar angelägna delar där författningsförändringar är motiverade. Det saknas dock förslag på en reglering och lagstiftning angående handel/betalningsöverföring via elektroniska nätverk av typen Internet. Den nya tekniken skapar förutsättningar för handel och kapitalöverföringar över nationsgränser på ett sätt som måste lösas genom en övernationell lagstiftning. På bl.a. följande områden uppvisar förslagen i IT-propositionen brister.
1. Regler och lagar för konsumentskydd vid Internethandel.
2. Uppbörden av moms och punktskatter vid gränsöverskridande handel måste lösas.
3. Regler för val av vilket lands lagar som ska gälla respektive vilket lands domstolsväsende som ska döma vid konflikter mellan individer och företag med hemvist i flera olika länder.
Regeringen borde verka för att den av FN-organet, UN Commission on International Trade Law, (UNCITRAL) utarbetade lagen angående elektronisk handel införlivas inom EU-regionen.

Man kan konstatera att IT-propositionen är fylld med åtskilliga välmenande fraser men utan substantiella och ekonomiskt finansierade förslag. En icke oväsentlig del av innehållet kan karaktäriseras som ett offer på det av politisk handlingskraft uppburna altaret. Ytterliga åtgärder inom området rättsordning, där staten har rollen som den ytterste ansvarige, är motiverade.

Källa: Rixlex