 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
AGIs
redaktion: Marknadsavdelning: VD
& ansvarig utgivare: Peter Ollén email: agi@agi.se |
 |
Webbens valspråk är ständig förändringIngen av de webbsajter som vi tittat närmare på till denna artikel kommer att se ut som den gör nu om ett halvår. Planerna inför framtiden är mer eller mindre vidlyftiga. De flesta som vi pratat med står för uppdateringar själva, men har ofta tagit hjälp utifrån med design och struktur inför större förändringar. Flera har också intranät som tagit över den pappersburna interninformationen. På företag och organisationer runt om i landet har en helt ny uppgift tagit sig in på dagordningen, som inte en kotte arbetade med för fem år sedan. Det är webbmastrar och mostrar som håller på med sajter och hemsidor. Det nya språket med en ogenerad blandning av svenska, engelska och hemgjorda blandformer tar sig in överallt. Det är inte längre dataavdelningens privilegium att strö dess termer omkring sig. Det mest slående resultatet av vår miniundersökning som omfattar två myndigheter och fem företag är att fyra av dem har intranät (eller som på Aga Lotus Notes) som på relativt kort tid efter införandet slagit ut all distribution av pappersburen interninformation. Detta betyder dock inte nödvändigtvis att interninformation inte skrivs ut på papper. Det är dock fullkomligt klart att den inte först skrivs ut för att sedan skickas ut. Interninformationen distribueras först och skrivs (eventuellt) ut när den nått mottagaren. Inte ens för att etablera och mana till användning av intranätet använder man pappersutskick, utan till detta använder man epostsystemet. Externa krafter Två företag i undersökningen, Cerbo-Hertila och Nissan, överlåter skötseln av webbplatsen helt och hållet till externa krafter. Naturligtvis är det företagen själva som svarar för innehållet, men det praktiska arbetet och tekniken ligger helt och hållet utanför företagen. Uppdateringen sker i en mer eller mindre tät kommunikation mellan byrå och företag. Övriga gör det mesta själva, men tar hjälp utifrån med design, layout och ibland även struktur. Oftast handlar det om engångsinsatser från någon webb- eller reklambyrå. Hur arbetet organiseras internt varierar däremot mycket. Hos vissa finns det en eller flera personer knutna till en dataavdelning som tar emot och lägger ut ett innehåll som tagits fram på en annan avdelning. Det gäller till exempel Aga och Riksförsäkringsverket. Hos Carl Lamm är det reklamchefen som använder några timmar i veckan för att uppdatera webben. Hon får hjälp med innehållet från produktchefer på företaget. På Statskontoret är det en bibliotekarie som som står för det praktiska arbetet. På det största intranätet i undersökningen, ett nät med 16 000 användare som administreras av RFVs dataavdelning satsar man mycket på att utbilda de innehållsansvariga i att lägga ut nytt material själva. Det blir kanske nödvändigt för att inte göra intranätet alltför personalkrävande. Frontpage vanligast De verktyg som nämns oftast är Microsofts Frontpage 97 samt Macromedia Dreamweaver. Även andra verktyg nämns, men ingen använder något publiceringssystem som till exempel Insos Dynabase eller Netobjects Team Fusion. Det finns anledning att tro att det på denna punkt kommer att hända en hel del under det kommande året, åtminstone på de större webbsajterna. Ingen i undersökningen använder heller databasdrivna webbsajter, inte ens delar av dem bygger på webbpublicerade databaser. Däremot använder flera pdf-formatet när längre dokument ska göras tillgängliga för besökarna. När man använder pdf, html eller andra format är dock inte alltid så noga genomtänkt. Anders Blume Företag
och myndigheter i On demands miniundersökning
|