Kungastad eller köpmannastad?

Vad tror arkeologerna?

Ideologerna bakom Birkamuséets marknadsföring presenterar flera svårsmälta och några direkt stötande etnocentristiska förklaringar till Birkas roll, utveckling och slut. Birkas betydelse reduceras till "kungens" presentbod!

Ädlingar begravda i praktfull khazarisk dräkt och på utstuderat turkiskt manér utmålas som "kungens hirdmän". Landhöjning i Södertälje och en kunglig nyck i Sigtunatrakten blir de huvudsakliga och varandra uteslutande förklaringarna till Birkas nedläggning!


    
"Kungens hirdmän" eller khazarkrigare?


Arkeologer väjer för internationella historiska samband och sammanhang som de istället borde ta ställning till. Man förbiser sidenhandelns signifikans för utvecklingen under tidig medeltid (s.k. vikingatid) i Östersjöområdet.

Khazarias ledande roll i den som organisatör och primus motor och som modell för samhällets organisation i området vill man helst inte kännas vid. Man vill eller kan oftast inte heller se krisen och oron på 970-talet.

Man får hoppas att detta beror på att siden lämnar så få arkeologiska spår efter sig och inte att det beror på någon allmän nationalromantisk tendens eller, än värre, opportunistisk anpassning till t.ex. turist-, sponsor- eller mediamarknaden inom nordisk arkeologi.

De gamla hedervärda arkeologerna Arbman, Arne & Co, men också professor Hugo Valentin, utgick, genom en kongenial tradition från 1900-talets förra hälft, från ett perspektiv av internationellt utbyte och såg därför helt riktigt Birka som en del av ett vidare internationellt ekonomiskt och politiskt sammanhang, mellan öst och väst.

Vem förvaltar idag deras vetenskapliga arv?

Nästa sida, Frågor och svar!


Nästa sida!



© 1997