|
|
"Viking" eller khazar?
De flesta av de mer än två tusen gravarna, är inhemska brandgravar efter den tjänande befolkningen. Några hundra är dock exklusiva
kammargravar i östlig turkisk stil eller enkla osmyckade kistgravar i kontinental kristen-judisk stil, låt vara med en helt naturlig nordisk
anpassning. Det är oerhört svårt att bortse från att det är här som Sidenvägens ärevördiga köpmän och ädelborna kejserliga emissarier
från Khazar- och Frankerrikena borde ligga begravda.
Ibn Fadlan, en samtida arabisk krönikör, berättar om de kritiska synpunkter han får av en nordman han möter vid Volga om turkiskt och
arabiskt gravskick: "Ni araber är verkligen dumma! Ni tar den människa som ni älskar och ärar mest och stoppar honom i jorden och insekter
och maskar äter upp honom. Vi bränner honom i eld på ett ögonblick och han far omedelbart till paradiset!". Ibn Fadlan berättar också om
turkarna och deras gravskick: "När en man dött, gräver de åt honom en stor grav, stor som en boning. De tar hand om honom, iklär honom en
jacka, ett bälte, en båge….....sedan för de dit hans hästar.....Alla klär de sig i toppmössor...".
De ca hundra mycket rika kammargravarna, särskilt de ca 20 som visar ett skytiskt-altaiskt bruk att offra hästar, har ett överväldigande rikt
östligt och khazariskt innehåll. Detta gäller t.ex. korta husarjackor, kaftaner, pälsbrämade och toppiga mössor, ballongbyxor, sannolikt
dubbelböjda pilbågar med buntar av pilar, knappar och klädnadsbeslag, hästgarnityr och stigbyglar, spjut, stridsyxor, huggknivar och
frankiska och andra svärd med t.ex. Togrül avbildad på doppskon.
I gravarna finns ibland rester efter de förnämsta köpmännens och vågmästarnas attribut balansvågenoch vikter, som möjligen motsvarar
viktsystemet birkivitch. Dessa kan ses representera deras makt
över handeln, men säkert också i praktiken ett redskap för vägning och prissättning av växlingsvalutan silver. Ibland förekommer också silvermynt,
de så kallade Birka eller Hedebymynten (Nordiska Mynt, Område II), vars präglingsort hittills egentligen är okänd. De kan mycket väl, på
khazariskt uppdrag efter frankisk och arabisk förebild, ha präglats av de ofta judiska myntmästarna någonstans utefter Sidenvägen mellan Khazaria och
Frankerriket. Det tillverkades mängder av falska arabiska dirhemer på detta sätt i Khazaria.
Symbolerna på många av NMOII-mynten kan mycket väl tolkas som khazariska: soltecken representerande Gud, efter den ursprunglige
solguden Tängri-Khan, jurtor d.v.s. khazariska stäpptält, hästar, sidenhandelns skepp och de två tupparna representerande de två
konkurrerande khaganerna av Khazaria och Kiev. Ofta kan man se och läsa, till latinska lätt maskerade, hebreiska skrivtecken, som ju också
förstods av den khazariska överklassen och judiska köpmän från Khazaria. Det tydligaste tecknet är shin (hebr. Sh eller S) för sha (pers.
"kejsare" d.v.s. khaganen) och shma israel (hebr."Hör Israel!").
Tecknet shin är som bild samtidigt en traditionell khazarisk stilisering av och symbol för Togrül "örnen" och därmed khaganen och står i
judisk symbolvärld för bland annat sammankallande. Tillsammans med de andra tydbara tecknen beth och cheth blir innebörden, i det typiska
magiska judiska anagrammets och abbreviaturens form, en uppmaning till mobilisering mot Kievriket och danskar: "Sh[ma] - ChS - ShChS -
ChBhS" (khaz.hebr. "Hör upp Chas[rim] [d.v.s. khazarer]! Sha Chas[rim] [d.v.s. kejsaren] [uppmanar er att] omgjorda [er!]").
Krigargravar i träkammare med häst för ju genast tanken till Östeuropas och de "östliga" stäppernas kurganer och sopki med en flertusenårig
tradition, redan vid den här tiden, från skyter, sarmater, altaiska och turko-tatariska folk. Representanter för denna för Norden annars
främmande kultur finns även gravlagda, i lika begränsad omfattning som i Birka, på några andra håll i Norden, där det har funnits
förutsättningar för en organiserad handel.
Detta kammargravskick med häst finns i långt större utsträckning längs de ryska flodsystemen. Dessa rika elitgravar är uppenbara och
exklusiva exempel på den köpmanna- och krigarkultur som frodades vid den här tiden i öster bland framförallt de khazariska och men också
de varjagiska handelshusens och det framväxande Kievrikets, annars etniska skandinaver, slaver, krimgoter och khazarer.
Nästa sida, Khazarias roll!
|
|
|