Rättigheten att få röra sig fritt i markerna - allemansrätten - är en tillgång i Sverige.

Någon lag är det trots allt inte fråga om, utan en gammal hävdvunnen rätt från den tiden, då svenska folket till övervägande del bodde på landsbygden. Självfallet gäller allmänna aktsamhetsregler genom olika lagar och dessa sammanfattas i följande huvudpunkter.

Det är inte tillåtet

• att skada stängsel eller att underlåta att stänga grind att tälta längre tid än ett dygn eller för nära hemfridsområde utan markägarens tillstånd (ägarens samtycke bör dock alltid inhämtas)
• att plocka eller gräva upp fridlysta växter med rötterna att skada mark, träd, buskar eller gröda (inte bryta grenar på växande träd) - att utan lov färdas över tomt eller plantering eller annan äga som därigenom skadas
• att använda brygga, boj, brunn eller andra anläggningar som tillhör annan person
• att skräpa ned att föra oljud, t.ex. genom högljudd transistormusik att ta fåglars bon eller ägg
• att fiska eller jaga utan tillstånd att göra upp eld då det finns risk för brand eller annan skada, t.ex. sprickor i klippor eller hällar.

Det här är tillåtet

• att vandra över annans mark utanför tomt (100 meter) att bada vid strand som inte ligger inom tomt
• att plocka vildväxande blommor, bär och svamp utanför tomt
• att slå läger ett dygn, men inte för nära tomt (utom synhåll) och helst med markägarens tillåtelse
• att elda utanför tomt om det kan ske utan brandfara och med bränsle som är tillåtet att använda. Denna rättighet bör dock användas med största försiktighet under sommartid
• att gå, rida och cykla på enskild väg.

Om vi ska få behålla vår oskattbara tillgång, allemansrätten, är det alltså nödvändigt att vi far varsamt fram i skog och mark till glädje för oss alla och för kommande generationer.