S:t Martins kapell

Kapellet är husets hjärta. Det invigdes av biskop Bengt Sundkler av Bukoba, Tanzania, 11 november 1970 och kallas S:t Martins kapell.

Mitt i kapellet står altaret, nattvardsbordet.

Kring altaret står vi när vi firar mässan. Det är kapellets medelpunkt och påminner med sina fyra hörn om världen med de fyra väderstrecken. Med ett fristående altare knyter vi an till den urkyrkliga praxisen med ett fristående bord.

Rötter i urkyrkan har också traditionen med reliker. Reliker är en kvarleva från ett helgon. Inte nödvändigtvis ett ben, utan det kan vara en bit tyg, en sida ur en bok o s v som varit i kontakt med helgonet. I Bibeln finns ursprunget i bl a Apg 19:11-12 och 2 Kung 14:21. Kanske kan man jämföra tanken på reliker med det bruk av sk "bönedukar" som förekommer i en del frikyrkliga sammanhang. Reliken påminner om Guds kraft och handlande med och i den heliga person som reliken är knuten till.

Att relikerna ofta är ben från ett helgon hänger samman med tiden då de kristna var förföljda. Då sökte de sig till gravplatser och katakomber, och de döda kristnas gravstenar fick tjäna som altarbord.

I vårt altare finns en relik av ett helgon som hette Martinus och var påve på 600-talet. Den östromerske kejsaren såg i honom en konkurrent och fiende, och lät gripa honomi själva Lateranbasilikan och lät landsförvisa honom. Martinus dog år 656 i landsflykten och ärades som martyr.

Altaret är då vi inte firar mässa täckt av en duk som kallas vesperduk i liturgisk färg. Den är till för att skydda den vita linneduken på altaret från smuts.

Till vänster hänger en ikon, en helig bild, som föreställer Maria med Jesusbarnet i famnen. I sin hand håller Jesusbarnet en skriftrulle, det är evangeliet som Han kom till världen för att överlämna. På båda sidorna om modern och barnet står två ryska helgon, Sergeij och Hermann. De var munkar och grundade det kända Valamo kloster vid Ladogasjön.

Bredvid ikonen finns ett tabernakel. Tabernaklet är ett litet skåp som innehåller ett kärl med överblivet invigt bröd från nattvarden. Det förvaras där i väntan på nästa mässa då vi använder det i nattvardsutdelandet. Eftersom Kristus i och med nattvarden blir närvarande i detta bröd vill vi inte blanda det med annat. Vid tabernaklet brinner alltid en röd lampa som symboliserar Kristi närvaro under brödets gestalt.

Kyrkfönstret föreställer det himmelska Jerusalem med livets träd och livets källa. I mitten ser vi hörnstenen, Kristus.

Ikonen till Höger är Kristus med evangeliet. Texten i Hans bok är "Jag är världens ljus, den som följer Mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus."

Under ikonen står vår nattvardsservis övertäckt med ett kalkkläde, också det i liturgisk färg. Det ser ut som ett litet tält och skall påminna oss om orden i Uppenbarelseboken om att Guds tält skall stå mitt ibland människorna.

Vid ingången till kapellet sitter en liten skål med välsignat vatten. Dopet är ingången till kyrkan och för att påminna dig själv om att du är döpt och en medlem i kyrkan kan du ta lite vatten på fingrarna och göra korstecknet när du går in i kapellet.

Tillbaka till Koinonias
hemsida!