FÖRENINGEN SVERIGES BYGGNADSINSPEKTÖRER

Många kanske undrar vem den nye FSB-ordföranden är som tagit sig an ordförandeskapet efter den mycket kompetente och omtyckte Ingemar Blomgren som i sexton år skött den sysslan på ett mycket förtjänstfullt sätt.

Jag skall därför med några rader presentera mig. Jag är 49 år, född och uppvuxen i Härnösand och har i stort sett arbetat och verkat därstädes. Jag började som byggnadsinspektör 1985 och har alltsedan dess arbetat med byggnadsinspektion, bygglov, bygganmälan, tillsyn m m. Är gift med Charlotte (Lotta), har två barn, Martin, tjugo och Ida, sexton samt hunden Freja sex år. Jag är idrottsintresserad och försöker hålla min kondition i trim med hjälp av jogging och spinning. Jag har också varit med i FSB:s styrelse sedan 1993 och de senast åren har jag varit föreningens klubbmästare.

FSB fyller i år 50 år. Föreningen grundades i Stockholm 1950 och vi har därför valt att lägga vårt Tekniska informationsmöte där, 21 - 23 maj. I år blir själva mötesordningen något annorlunda eftersom studiebesöket blir på söndag med visning av Stadshuset och en efterföljande härlig båttur på Mälaren. Det finns ju naturligtvis både för- och nackdelar med detta. Det innebär bl a att det blir en dags mindre frånvaro från arbetet. Vi har också lyckats förhandla till oss helgpriser på RICA-City-hotellen även för natten söndag till måndag. Och varför inte passa på att se Stockholm ordentligt och kanske anlända redan på lördag? På så sätt kan de som flyger utnyttja de billiga jackpot-priserna. Här erbjuds olika varianter och möjligheter.

Själva tekniska informationsmötet går av stapeln på Lärarnas Hus ute på Stora Essingen, med bra förbindelser. Måndag blir det aktuell information från Miljödepartementet, (som efter senaste valet hanterar byggfrågorna), Boverket och Svenska Kommunförbundet. Eftermiddagen avslutas med FSB:s årsmöte.

På kvällen blir det års- och jubileumsmiddag av högsta klass på Operaterassen med en underbar utsikt mot bl a Slottet och Skeppsholmen.

Tisdag ägnas förmiddagen åt byggprocessen och på eftermiddagen får vi ta del av ny betongteknik, ekologiskt byggande och kontroll av tillgänglighet och användbarhet. Utställare med tipsrunda och fina priser som vanligt.

Jag vill hälsa alla välkomna samtidigt som jag uppmanar alla att försöka komma till ett mycket bra informations-jubileumsmöte i Stockholm!

OVK-domen har nu äntligen kommit från Regeringsrätten och innebär för landets flesta kommuner att man nu måste betala tillbaka de intäkter man fått när man tagit ut avgifter för registrering och registerhantering av OVK-ärenden.

Svenska Kommunförbundet har i sitt cirkulär meddelat att man nu verkar för att få till stånd en lagändring för att möjliggöra avgiftsfinansiering av tillsynsverksamheten. Det arbetet stöder vi naturligtvis. Man börjar ju snart undra om det måhända finns fler "kryphål" i nuvarande PBL-lagstiftning. Att som idag ta ut en avgift i samband med bygganmälan är det rätt eller fel? Det är därför hög tid att lyfta upp PBL-frågorna på den politiska dagordningen och för att åstadkomma detta måste vi alla hjälpas åt.

Regeringens byggproposition i våras innehöll som alla vet inga förslag till ändringar i PBL när det gäller systemet för tillsyn och kontroll i byggprocessen. Boverket går trots detta ut med en riksomfattande utbildning i syfte att informera om olika möjligheter som idag ryms inom nuvarande PBL:s ram vad gäller tillsyn och kontroll. Även om nu utbildningen kan tyckas komma i ett sent skede och då i förhållande till lagändringarna 1 juli 1995 så uppmanar jag FSB:s medlemmar att inte sticka huvudet i sanden utan istället delta i utbildningen för att dels lära av varandra och dels bidra med egna, goda exempel. Vi ska ha klart för oss att även Boverket de senaste åren har fått kraftigt minskade resurser. Vi måste därför hjälpa Sven-Åke Sonesson & Co så att vi tillsammans dels kan få PBL att fungera så bra som möjligt och dels påverka våra politiker så att som vi tycker nödvändiga lagändringar kommer till stånd.

Avslutningsvis så var det väldigt glädjande att vid styrelsemötet i mitten på januari kunna konstatera att FSB fått fyra nya medlemmar. Vi hälsar Anna Lundmark, Norrköping, Lars-Olof Hellgren, Vaxholm, Henrik Kåvestam, Härryda samt Lennart Qvist, Sollentuna varmt välkomna och uppmanar samtidigt alla att försöka rekrytera nya medlemmar. Vi har tyvärr ett trettiotal kommuner där vi saknar medlemmar idag.

Ju fler vi är ju starkare blir vi.

God fortsättning på 2000-talet!

Från styrelsen

Enno Penno, stockholm 08-612 86 60 e.penno@fsb.se

Fjolårets styrelse höll sitt sista sammanträde i samband med länsombudsträffen på Åland 15 oktober 1999.

En enkät inför mötet år 2000 visar på ca 200 deltagare. I organisationen på Stockholms stadsbyggnadskontor finns Jerker Axén, Björn Lundholm, Kerstin Hobstig, Knut Pethrus och Ulf Önsten. Lärarnas Hus på Stora Essingen är bokad.

En jubileumsskrift liknande den för 40-årsjubileet tas fram av arbetsgruppen Sören Johansson, Håkan Samuelsson och Henrik Olofsson. Man ber Gösta Blücher om en artikel till skriften.

Styrelsen beslutar att föreningen skall teckna ett samarbetsavtal med Institute of Building Control (IBC), England. IBC har tagit initiativ till detta.

Nya medlemmar är byggnadsinspektörerna Lena Sjöberg, Ystad, Denis Dysholm, Åtvidaberg och Stefan Johansson, Svenljunga.

Arne Sköld, Falköping och Thorvald Petersson, Ängelholm har utträtt ur föreningen,

Årets styrelse höll sitt första egentliga sammanträde, efter det konstituerande mötet i fjol, i Stockholm under dagarna 22 och 23 januari. Jag refererar här några av punkterna på dagordningen som inte behandlas på annat ställe i detta nummer.

Göran Söderberg redovisade preliminärt ekonomiskt resultat för 1999 som visar ett underskott på 97 000 kronor, delvis beroende på färre deltagare på det tekniska mötet. Det är angeläget för innevarande års resultat att vi får fler deltagare. På grund av extraordinära utgifter för jubileumsskriften mm måste man i budget ändå räkna med underskott även i år.

I övrigt präglades sammanträdet av förberedelserna inför jubileumsårets tekniska informationsmöte. Hur programmet fastställdes ser ni i inbjudan som alla har fått vid det laget.

Försöksvis skall dokumentationen utöver Kontaktblad även finnas på vår hemsida.

För tjejträffen under tisdagens lunch ansvarar Ulrika Nolåker, Trollhättan och för länsombudsträffen samma dag kl 14.30 - 15.00 Kjell Söderberg.

De fyra nya medlemmarna presenteras i Ordförandespalten. Inga utträden rapporterades.

Föreningen Sveriges VVS-inspektörer har fått ny ordförande, Krister Fritjofsson, Göteborg.

Tekniska mötet 2001 föreslås av styrelsen att hållas i Lund. I närheten kommer att finnas attraktionerna Bo01 och den nya bron till Danmark.

Ny medlemsmatrikel skall tryckas, Göran Söderberg ansvarig. Göran redogjorde för kontakterna med skattemyndigheterna. Vi måste skilja på kostnaderna för föreningsaktiviteter och för tekniska mötet vid taxeringen.

Länsombudsträff 1999

Enno Penno, stockholm

Denna gång hade träffen 14 - 15 oktober ordnats dels i Stockholm, dels på en Ålandsfärja. Detta av kostnadsskäl då hotellpriserna i huvudstaden är mycket höga. Med på resan var även Sven-Åke Sonesson, Boverket.

Man sammanträdde först i Stockholm på Stadsbyggnadskontoret. Inledningsvis berättade stadsbyggnadsdirektör Olle Zetterberg om kontoret och mest om Stockholm - utan kartor.

Arbetsgruppen för det tekniska informationsmötet på Sbk berättade om aktuella läget för förberedelserna. Just då räknade vi med 200 deltagare både på mötet och jubileumsmiddagen.

Produktcertifiering och tillverkningskontroll behandlades av Ulf Thunberg, chef för Betong och BallastCertifiering (BBC).

Certifiering kan ske av

Ledningssystem enligt ISO 9001/2 och 14001

Produkter

Personer

System för kontroll av arbetsmiljön

CE-märkning förutsätter egenkontrollsystem, för viktiga produkter tredjepartstillsyn, vanligast "övervakad egenkontroll".

Europastandarder finns i form av frivilliga "Eurocodes" och betongstandarder men inte en harmoniserad (tvingande) standard.

Det finns ett fåtal certifierade ledare som jobbar mot kvalitetsansvariga enligt PBL på fabrik och på montage.

Även konstruktörer kan vara certifierade, man gör kontrollbesök.

Svaga punkter som man har erfarenhet av är

Ingjutningsgods som svetsas har inte kontrollerats

Ythärdad "europaarmering" fordrar nyanserad svetsteknik

Vibreringsfri betong fordrar kompetenta tillverkare och entreprnörer

Kvalitetssystem fungerar bättre i stationär industri än på byggplatsen.

Aktuella frågor är miljöpåverkan av tillsatsmedel och återanvändning eller -vinning.

På första dagens kväll rapporterade Sven-Åke Sonesson förberedelser för utbildning av byggnadsinspektörerna. Motivet är att det är stor skillnad mellan byggnadsnämnderna handläggning av bygganmälningsärenden.

Hissar måste vara CE-märkta efter 1 juli 1999. BN har tillsynen av dessa även om man inte vet om byggherren har besiktigat ellerinte. För ej CE-märkta hissar är Arbetarskyddsstyrelsen tillsynsmyndighet. Boverket skall till den 1 juli 2000 utreda frågan om dörrar i hisskorgar.

Endast marginella förändringar kommer i Boverkets reviderade Ändringsregler BÄR.

Om tunnlar skall vara Boverkets eller Vägverkets ansvar tittar en expertgrupp på, samråd skall ske med Järnvägsinspektionen.

Ombuden meddelade att länsträffar pågår. Smålandsmodellen, kostnadsfri, innebär social samvaro på förmiddagen, fackfrågor på eftermiddagen, 15 deltagare i Oskarshamn. Jämtland alternerar mellan kommunerna, i Norrbotten kräver avstånden övernattning. Utbildning, ej endast insamlande av erfarenheter. Sture Olsson berättade att Rune Johansson, Byggutbildarna anlitats för temat "tillsyn". Två träffar per år, Gävleborg och Dalarna tillsammans, kostnad högst 1000 kr. Västerbotten hade träff i Storuman om byggnaders särart - varsamhetsbegreppet. Försök få med pressen!

Andra synpunkter: Vid nästa halvårsskifte inga byggnadsinspektörer längre, tillsynare eller revisorer. Rådgivningsfunktionen kvarstår. Identitet? - komplettera kloka råd ...I Lund har en inspektör ersatts med en arkitekt. Kvalitetssäkra myndigheten. Grundutbildningsnivån sjunker, man rekryterar inte längre konstruktörer. S-Å Samuelsson vill ha inspektörstiteln kvar, Ines Uusmann skall lyfta fram dess roll i en artikel i Planera, bygga, bo. Vissa byggfirmor saknar tillsynen. Man efterlyser en artikel om slutbevis. Brandsynen skall rapportera allvarliga fel till BN.

Från länen

Äntligen en Gävle-Dala träff

Sture Olsson, Leksand 0427-802 13

Fredagen den 12 november genomförde vi den första träffen i ett nytt samarbetsprojekt mellan kommunerna i Gävleborgs och Kopparbergs län och Byggutbildarna. 36 byggnadsinspektörer satt på plats för att diskutera aktualiteter och knäckfrågor inom bygglagstiftningen. Arrangör var Alf Forbergskog från Kommunförbundet i Gävleborgs län. Informatör och debattledare var Rune Johansson från Byggutbildarna.

Vi inspektörer har alltid diskuterat behovet utav kontinuerlig information och erfarenhetsutbyte. Våra länsträffar är ett led i detta. Tyvärr fungerar de ganska ojämnt i landet. På många håll föredömligt, på andra håll knappast alls.

Under många år har Rune Johansson, Byggutbildarna och vi inspektörer i Dalarna diskuterat att dra igång ett informations- och erfarenhetsprojekt som både fyller behovet av att få övergripande information och ger tillfälle att tränga ner på djupet i olika knäckfrågor. Nu har det känts som om tiden varit mogen att dra igång.

Fredagen 12 november genomförde vi vår första träff. Praktiskt taget alla inspektörer i de båda länen ställde upp mangrant. Det stora intresset antyder också hur stort behovet är.

Principprogrammet består i att Rune Johansson först går igenom och diskuterar nyheter och aktuella frågor i bygglagstiftningen. Denna del tar halva tiden. Därefter diskuterar vi under andra halvan någon särskilt besvärlig eller viktig fråga.

Denna gång såg programmet ut så här:

Informationsdelen:

Miljöbalkens relation till byggandet och hur bygginspektörerna berörs av balken.

De nya hissreglerna. Hur ska bygginspektörerna förhålla sig till CE-märkta hissar som inte uppfyller alla krav i H6:an?

Rivningsplan vid ombyggnad. Behövs den och i så fall hur klarar man tidsgränsen i PBL?

Kvalitetsansvarigs enligt PLB ansvar?

Några intressanta rättsfall kring Kvalitetsansvariga. Ska vi lära oss något av domsluten?

Utstakning?

Fördjupningen behandlade denna gång: Hur mycket tillsyn behövs?

Vad säger lagen?

Vad sade regeringen inför reformen-95?

Vad hindrar att kommunen uppfyller lagens intentioner, resurser, politisk ovilja, chefens ovilja, mentalt obekvämt…..och i så fall hur ändrar man på det?

Vid bristande resurser, vad kan man rationalisera för att frigöra resurser?

Sammanfattningsvis när det gäller tillsynsdebatten kan man nog säga att behovet av en intensifierad tillsynsverksamhet är både stort och akut. Vi tror till och med att det är en ödesfråga, inte bara för bygginspektörskåren utan även för tilltron till hela PBL-systemet!

I kombination med dessa informations- och erfarenhetsdagar öppnar Kommunförbundet i Gävleborg sin hemsida www.gavleborg.komforb.se för en fortsatt dialog i dessa frågor. Där kan inspektörerna både fördjupa frågeställningarna, presentera egna erfarenheter och diskutera (chatta) med varandra.

Avsikten är inte att vi ska nöja oss med en bra informations- och erfarenhetsdag, utan avsikten är att vi ska gå vidare med vissa frågor för att tillsammans, regionalt eller lokalt, formulera vettiga förhållningssätt, tolkningar och tillämpningar. I brist på vettiga centrala tillämpningsregler så måste vi själva bestämma oss för hur vi ska se på olika frågor.

Hur gick då den första dagen? Alla jag har pratat med var jättenöjda och har stora förväntningar på fortsättning. Det här var uppstart på en förhoppningsvis kontinuerlig utbildning och det enda problemet var att vi var lite för många för att få till stånd en riktigt bra diskussion. Diskussionen får därför fortsätta i mindre grupper eller via datorerna. De informella kontakterna som förekommer under pauserna är också viktiga. Nästa gång kommer vi troligtvis att börja med en gemensam genomgång och därefter gruppvis fördjupa i och analysera vissa frågeställningar för att sedan föredra dem inför hela gruppen. Detta tar lite tid varför vi kanske måste göra dagen lite längre än nu. Nu genomförde vi träffen mellan klockan 9-15.

Nu är det inte meningen att bara Gävle-Dalarna ska få tillgång till ett sådant här bra projekt. De län som vill hänga på och arrangera en informations- och erfarenhetsdag om PBL, kan ta kontakt med Rune Johansson på Byggutbildarna tel 08-33 32 60, så hjälper han Er att starta en ny grupp. Det finns fördelar med att två eller tre län går samman. Den som vill veta mer om just Gävle-Dalaprojektet kan prata med Alf Forbergskog tel 026-12 38 20 eller Sture Olsson, Leksand tel 0247-80 213.

Om ett halvår träffas vi igen. Förutom att då ta del av nyheter från bland annat regelområdet och forskningsfronten så ska vi diskutera kontrollplan enligt PBL.

Avslutningsvis presenterade Lasse Warg, Borlänge, Boverkets kommande utbildning då det gäller "tillsyns- och kontrollsystemet" som riktar sig till all personal på byggnadsnämnden.

Syftet med utbildningen är

dels att informera om de möjligheter som ryms inom lagens ram vid olika förutsättningar och

dels låta deltagarna själva ge sin syn på handläggningen av konkreta ärenden.

Utbildningen genomförs på två dagar. Preliminärt går den första kursen av stapeln i mitten av december 1999. Utbildningen leds av Boverket i samarbete med Svenska Kommunförbundet. Flera intresseföreningar inom BN:s verksamhetsområde har deltagit i arbetet med kursuppläggningen. Boverkets kurs kommer mycket lägligt som en fortsättning på vår regionala träff.

Träff i Storuman

Sonja Eliasson, Storuman 0951-14074

Skickar programmet till den träff vi hade 13 april 1999. Kursen gick ut på att träffas och prata om hur samrådet och kontrollen fungerar inom områdena arbetsmiljö, handikapp, miljö, brand och VVS.

Det var god uppslutning och jag tror att träffen var uppskattad. De 20 deltagarna kom från sju kommuner.

Genomgående var det frågan om hur vi kan förebygga att fel uppstår, t.ex. inom tillgängligheten, som diskuterades och sågs som ett problem. Sedan kom vi också fram till att vi har en dålig uppföljning och kontroll av att slutresultatet verkligen följer bygglag och byggregler.

PROGRAM BYGGNADSINSPEKTÖRSTRÄFF

I STORUMAN

Tid 13 april 1999

Plats Nolia Kongresser

09.30 - 10.45 Arbetsmiljö

Sune Jansson och Roland Grundström,

yrkesinspektionen

10.45 - 12.00 Handikapp

Lars Månsson, DHR

13.00 - 14.15 Miljö

Göran Åström, miljökontoret, Skellefteå

14.15 - 15.30 Brand

Lars Tapani, brandförsvaret

16.00 - 17.00 Ventilation och OVK

Roland Johansson, Umeå Kommun

Kursledare Sonja Eliasson, Storuman

Byggnadsinspektörsträff på temat: Vilken tillsyn bör BN utöva?

Valter Jeppsson, Växjö 0470-436 13

Måndagen den 24 januari 2000 träffades byggnadsinspektörerna i sydostregionen i Emmaboda för att diskutera rubricerade ämne. 25 inspektörer från 17 kommuner i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län hade hörsammat inbjudan. Rune Johansson, Byggutbildarna, ledde dagens övningar, och hade komponerat ett kompendium på 111 sidor till var och en.

Sammankomsten var en upprepning på en träff i Gävle i höstas som Sture Olsson i Leksand tagit initiativ till. Där deltog 35 inspektörer från Dalarna och Gävleborgs län. Båda träffarna var mycket uppskattade av deltagarna, och kommer att upprepas en gång per år med varierande teman.

Programmet på fm innehöll information och erfarenhetsutbyte kring miljöbalken, strandskydd, tillsyn fukt, rivning vid ändringsarbeten, hissar, utsättning och domstolsutslag avseende kvalitetsansvariga. Att miljöbalken även berör oss byggnadsinspektörer fick vi en god inblick i av Rune. Hälsoskydd i bostäder och lokaler, förorenade områden, anmälan och tillsyn var några punkter Rune gick igenom. Han tryckte särskilt på att inspektörerna på byggnadsnämnden och Miljö- och hälsan måste samarbeta betydligt mera än vad som sker idag.

Strandskyddsfrågorna kommer många av oss i kontakt med vid bygglovprövningen. Rune redovisade hur länsstyrelserna i Jönköping, Kalmar och Kronobergs län behandlat undantagen i 7 kap 11 § baserade på att de gamla syftena ska vara omprövade senast 1 juli 1999. I Jönköpings län skall de gamla förordnanden gälla t o m 30 juni 2001, Kronobergs län kommer ej att ompröva tidigare ställningstagande och Kalmar län beslöt länsstyrelsen att fastigheter som är under 2000 kvm och bebyggda med bostadshus skall inte omfattas av strandskyddet, dock skall även för sådan fastighet strandskydd gälla om fastigheten gränsar till eller innefattar vattenområde där strandskydd råder. Rune har undersökt alla län i landet i den här frågan, och referat finns i KA-blad 4/99.

Byggnadsnämnden skall vid ändringsarbeten enligt PBL 9 kap § 2a besluta att bygganmälan skall kompletteras med rivningsplan om rivningsmaterialet innehåller farligt avfall. Ingen av de närvarande inspektörerna kunde vittna om att detta efterlevs. Vid tidigt samråd kan frågan väckas och plan upprättas innan rivningsarbetena påbörjas. Oftast är det vid första samrådet frågan tas upp. Rune berörde också röran kring hissar, och ändringen i 3 kap 13 § om användning av hiss under byggskedet som införts i H7, BFS 1999:24.

Konkurrensrådet har i yttrande 1999-06-07 ifrågasatt att ett antal kommuner i Stockholmsregionen tar ut halv avgift trots privat utsättning, tar ut avgift för utstakning i samband med bygglovavgiften, debiterar ingen moms samt säljer stompunkter dyrt. Yttrandet är nyttig läsning för BN. I förarbetena till PBL framgår tydligt att andra än kommunen får utföra utstakning. Att lämna ut uppgifter ur databaser som innehåller stomnätspunkter är att se som allmän handling. Helt klart bör ändringar i PBL införas som undanröjer misstolkningar kring dessa frågor. SOU Konkurrensrådet (N1997:08).

Två rättsfall finns numera om kvalitetsansvarigs lämplighet. Solna kommun vägrade godkänna KA då denne ej kunde visa intyg på genomförd tentamen. Länsstyrelsen och länsrätten gjorde samma bedömning som kommunen, men i kammarrätten fick KA igenom sin talan. Avgörande i sista instans var förmodligen ett yttrande från Boverket som gick på KA:s linje. I det andra ärendet nekade BN i Uppvidinge kommun lokal behörighet för en KA då denne strax innan i ett annat ärende hade medverkat i ett svartbygge. Länsstyrelsen ändrade BN:s beslut, och länsrätten var av samma uppfattning. Kammarrätten tog ej upp ärendet till prövning.

Efter lunchen gjorde vi studiebesök hos Cronspisen. Här blev vi guidade i deras finfina utställning, samt fick se hur "innanmätet" i kakelugnarna göts i formar. Principen för deras kakelugnar är densamma som i den Carl Johan Cronstedt uppfann år 1767. Företaget har nyligen köpts upp av Nibeverken i Ljungby.

Eftermiddagen i övrigt ägnades åt BN:s tillsyn. Precis som i Gävle visade en enkät att endast ca 20 % utför en tillsyn värd namnet, alltså besöker arbetsplatsen 1 – 3 ggr per objekt. Anledningen är bristande resurser, politisk ovilja, lågprioriterat av chefen. I enkäten efterlyste Rune också vad är rimlig omfattning på BN:s tillsyn. Nästan de flesta kommunerna svarade här att för villor borde vi göra tillsyn 2 – 3 ggr, för större objekt ytterligare någon gång. Förhoppningsvis skall Boverkets tvådagarskurser, som startar i Växjö den 16 o 17 februari, förbättra situationen. Avslutningsvis tackade vi Rune Johansson med en varm applåd, och ser med förväntan fram emot nästa träff om ett år. Temat då skall kretsa kring byggsamrådet.

Länsträff i F-län

Lars Andersson, Jönköping

Sävsjö kommun stod värd för 1999-2000-träffen. Mangrann mönstring där alla kommuner utom Aneby kom, inklusive våra "nya" kommuner Habo och Mullsjö. Pia Larsson, Kommunförbundet hade arrangerat träffen där 30 man deltog.

Programpunkter:

Presentation av Tekniska enheten och visning av ett toppmodernt reningsverk

Aktuellt från varje kommun

OVK-hanteringen

Tillsyn

Sakkunniga

Boverkets kurs fuktkontrollanter

Skred- o andra risker

Förenklade ärenden

Installationer i bygglov/bygganmälanbefriade byggnader

Val av nytt länsombud: Agne Benjaminsson, Gislaved.

Lars Andersson avtackades med sedvanlig pompa och fick mottaga ett krönt kärl tillverkat i Sävsjö jämte blomsterkvast.

Dagen avslutades med studiebesök på Trappfabrik.

Lars Andersson tar sex månader tjänstledighet för att prova ett jobb på Vägverket Konsult i Jönköping där geoteknik och betongteknik blir huvudområden inom regionen E, F, G, H och K-län.

Uppföljning av bygglovärenden

Lars-Göran Lejon, göteborg 031-61 15 60

Stadsbyggnadskontoret i Göteborg har gjort en uppföljning över ärendeflödet för olika typer av bygglovärenden.

Vi visar här typ 2 1996 och typ 3 1966.

Den översta linjen i diagrammet visar antal bygglov för hela 1996, nästa linje undertill visar antal inkomna bygganmälan årsvis (1996-1999), den tredje linjen visar beslutade kontrollplaner årsvis, den fjärde linjen visar totalt avslutade bygglov årsvis och slutligen den nedersta linjen visar hur många slutbesiktningar som har gjorts årsvis.

Det vi kan konstatera är att vi aktivt har bevakat bygganmälningarna men ej lika aktivt slutbesiktningarna.

Byggnadsnämndens tillsyn enligt PBL

Valter Jeppsson, Växjö 0470-436 13

Artikeln trycks även i Årskrönika 1999 från SFK-Bygg, en sektion inom Svenska Förbundet för Kvalitet. Valter Jeppsson är suppleant i styrelsen för SFK-Bygg.

I Boverkets utvärdering av byggkontrollen, rapport 1997:9, betonas att samhället har ett mycket befogat intresse av att tillsyn över byggnadsverksamheten verkligen utförs. "Utan tillsyn kommer reformen att bli en papperstiger. Respekten för reglerna är omöjlig att upprätthålla om samhället inte utövar tillsyn, och i befogade fall kräver rättelser och beivrar förseelser. Det nya kontrollsystemet förutsätter, för att dess syften skall uppnås, att kommunerna är medvetna om sitt ansvar och ser till att man också har resurser att uppfylla detta ansvar".

I en av de 16 punkter till förändringar som Boverket lägger fram i rapporten föreslås att Boverket i samråd med Svenska Kommunförbundet och länsstyrelserna ges i uppdrag att utreda frågan om hur staten på bästa sätt kan samordna och utöva tillsyn över kommunernas handläggning av bygganmälningsärenden och över kommunernas tillsynsuppgift i samband med byggverksamhet.

Hur har då regeringen behandlat alla de förslag till förändringar i systemet för byggkontroll som Boverket föreslog? Ja, i den med spänning emotsedda byggpropositionen 98/99:62 som äntligen kom våren 1999 fanns inga konkreta förslag till förändringar. Det behövs ej, sa regeringen, eftersom det redan med gällande regler finns möjligheter till en smidig hantering av enklare ärenden vilka inte i dagsläget utnyttjas fullt ut. Det framhölls särskilt att det åligger byggnadsnämnderna att ta till vara de möjligheter som lagen ger att förenkla och underlätta ärendehanteringen för enskilda. Ytterligare informationsinsatser bör emellertid genomföras av Boverket för att främja en smidig tillämpning inom ramen för dagens regelsystem. Förnyade överväganden till förändringar kommer att ske då ytterligare erfarenhet vunnits av det kontrolsystem som varit i bruk under en relativt kort period.

Boverket skall nu i vår genomföra tolv tvådagarskurser, fördelade på orter runt om i Sverige, riktade till handläggare och förtroendevalda vid byggnadsnämnder, miljö- och hälsoskyddsnämnder, räddningsnämnder och länsstyrelser. Fyra konkreta ärenden skall behandlas, enkel nybyggnad, ändring av byggnad, nybyggnad av småhus och nybyggnad av större hus. I varje ärendetyp skall byggnadsnämndens möjlighet att agera gås igenom om byggherren visar att han inte har tillräcklig kvalitetssäkring i byggprocessen. I en andra etapp skall inbjudan gå ut till kvalitetsansvariga enligt PBL.

Att byggnadsnämnden tillsyn är av mycket begränsad omfattning framkom även vid två informations- och erfarenhetsträffar som nyligen genomförts i Gävle och Emmaboda. I Gävle deltog 35 byggnadsinspektörer från 18 angränsande kommuner av varierande storlek, och i Emmaboda var vi 26 byggnadsinspektörer från 16 kommuner i sydöstra regionen av Sverige. Av dessa 34 kommuner utförde endast 7 regelbunden tillsyn, 1-3 gånger per objekt.

Den främsta anledningen till att tillsyn ej bedrivs är bristande resurser. I samband med att det nya kontrollsystemet infördes 1997-07-01, drog många kommuner in inspektörstjänster eller återbesatte dem ej vid pensionering. Organisatoriska förändringar, minskade personalresurser och ökade krav på kostnadstäckning för verksamheten har starkt bidragit till minskat utrymme för byggnadsnämndernas information, rådgivning och tillsyn.

Detta är en mycket allvarlig utveckling. Svenska Kommunförbundet har i en PM uppmärksammat situationen. Inspektion måste ske för att vidmakthålla allmänhetens och branschens förtroende för myndighetens uppgift. Utan inspektion finns risken för att byggnadsnämndens inspektörer också förlorar den viktiga kontakten med arbetsledare och hantverkare på byggarbetsplatsen samt kunskaper om själva bygghantverket och nya byggmetoder. Kommunförbundet verkar också för att byggnadsnämnden skall få rätt att avgiftsbelägga erforderlig tillsyn/inspektion i anslutning till bygganmälan.

Byggnadsnämnden skall enligt PBL kap 11:1 punkt 5 övervaka efterlevnaden av lagen och med stöd av lagen meddelade föreskrifter och beslut. Hur skall samhällskraven i Byggnadsverkslagen § 2 kunna kontrolleras om byggnadsnämnden ej ges resurser för inspektion på byggarbetsplatsen under uppförandet och innan byggnaden tas i bruk? Kommunförbundet föreslår att för byggherrar med väl dokumenterad egenkontroll minskar behovet av tillsyn, och därmed utgår heller ingen tillsynsavgift. Men de byggherrar som saknar dokumenterad egenkontroll skall påföras en avgift för den nödvändiga samhällskontrollen/tillsynen. Därmed skärps också kraven på att kvalitetssäkra byggandet och fastighetsförvaltningen.

Det nya PBL-systemet har snart varit i bruk under fem år. Det fungerar bra med erfarna och kompetenta byggherrar, och för entreprenörer med certifierade kvalitets- och miljöledningssystem. Men för resterande del, ca 90 % av antal ärenden, finns fortfarande mycket övrigt att önska. Boverkets utbildningsinsatser för byggnadsnämndens personal och för kvalitetsansvariga är vällovlig. Men även övriga aktörer i byggbranschen måste ta sitt ansvar och leva upp till de krav som den nya lagstiftningen ställer.

Träff för kvalitetsansvariga i Växjö

Valter Jeppsson, Växjö 0470-436 13

Stadsbyggnadskontoret i Växjö försöker en gång per år samla alla kvalitetsansvariga nivå N och K i regionen för att förmedla nyheter i normerna och samtidigt fortbilda deltagarna i PBL-systemet.

Vid träffarna börjar vi med kaffe vid ½3-tiden, kör två lektionspass, bryter för enkel måltid och avslutar med två lektioner. Den sociala samvaron är en viktig del, att få träffas och diskutera gemensamma problem under fria former uppskattas mycket. Senast fick vi informera vid två tillfällen, en i november för 65 deltagare, och nu i slutet av januari var vi 45.

Jag inledde informationen med nyheterna i PBL, BBR 99 och BKR 99. Förändringarna i OVK:n förmedlade jag också. John-Erik Bergstrand visade Stadsbyggnadskontorets organisation och arbetsuppgifterna för den nya arkitekttjänsten vi står i begrepp att tillföra bygggruppen. Byggaktiviteten är otroligt hög här nu. Under den närmaste tvåårsperioden planeras byggen för industri, handel och service för ca 1 miljard. Därtill kommer bostäder för studenter med flera. Det nya universitetet har växtvärk, 1700 nya studentplatser tillkommer de närmaste tre åren till de 10 000 som redan finns här.

Vi gick mycket noga igenom vad kontrollplan enligt PBL skall innehålla. Efter ett antal år med de nya systemet börjar kontrollplanerna se mer och mer lika ut. Varje objekt är ju unikt och kräver sin egen kontrollplan. Men den generella planen börjar dyka upp mer och mer. Det gäller även att skilja på företagets kvalitetssäkring och kontrollplan enligt PBL. Det är ju samhällskraven enligt BVL § 2 som planen skall spegla. Deltagarna fick också en påstötning att se till och avsluta sina ärenden. Tyvärr brister det mycket här, ingen efterfrågar slutbeviset.

Anders Brodell, räddningstjänsten, informerade om vikten av brandskyddsdokumentation för de större ärendena. Vi har mycket bra samarbete med räddningstjänsten. De verkar till 100 % som myndighet och deltar vid byggsamråden och vid tillsyn i samband med inflyttningen. Anders redogjorde för vad dokumentationen skall innehålla, att den är ett viktigt dokument för fastighetsägaren men även vid brandsynetillfällena. Max Hallberg från Tekniska förvaltningen redogjorde för VA-verkets syn på anslutning av spill- och dagvattenledningar där kommunen är huvudman. Max poängterade särskilt anmälan för besiktning av servisanslutningen samt att relationsritningar lämnas in.

Träffen avslutades med att jag redogjorde för den tillgänglighetspraxis som de kommunala bostadsbolagen anammat i Växjö. Ett tiotal konkreta krav, utöver vad byggreglerna säger, skall följas både vid nyproduktion och vid ombyggnad. Generella riktlinjer för byggande av el-sundare hus informerade jag också om samt slutligen något om Kvalitetsansvarigas Riksförening, KARF.

INFORMATION FÖR KVALITETSANSVARIGA, NIVA N OCH K

INOM VÄXJÖ KOMMUN

Plats: Goodmorning Hotels, Växjö

Tid: 31 januari 2000

Kostnad: ingen avgift

15.00 - 15.45 Förändringar på Stadsbyggnadskontoret. Nyheter i BBR 99 och BBK 99

16.00 - 16.45 Kontrollplan enligt PBL. Slutbevis

17.30 - 18.10 Brandskyddsdokumentation, innehåll, uppföljning

18.20 - 19.00 Handläggning VA-ärenden. Info om tillgänglighet, el-sundare hus och

KARF.

Medverkande: Valter Jeppsson och John-Erik Bergstrand, Stadsbyggnadskontoret

Anders Brodell, Räddningstjänsten

Max Hallberg, Tekniska förvaltningen

Risker med ekologiskt byggande

Per Levin. kth/Per Wickman, Aton teknikkonsult/Kjartan Gudmundsson, kth 08-790 6000

Intresset för ekologiskt byggande och boende är stort och ett flertal bostadsområden med ekologisk inriktning har byggts under senare år. Frågan är om dessa projekt lyckats förena ett ekologiskt boende med hög komfort och effektiv energianvändning? Finns det risker med att driva boendeinflytande för långt i en alltmer komplicerad byggprocess? Det är ett par av de frågor vi tar upp i en kommande artikel. [Här i Kontaktblad har red. gjort ett sammandrag av artikeln som innehåller fler grunddata och litteraturhänvisningar.]

En viktig målsättning med ekologiskt byggande är att skapa förutsättningar för kretsloppsprinciper och utnyttja tillgängliga resurser så effektivt som möjligt. Man vill använda förnyelsebara energikällor. Ventilationen skall i första hand drivas av termiska krafter, så kallat självdrag. Byggnadsmaterialen ska vara fria från ämnen som ger upphov till skadliga emissioner. Man vill undvika plastfolier i väggarna så att husen kan "andas". Hushållsavfall källsorteras. Organiskt avfall komposteras. Urinen separeras från fekalierna.

I samband med byggandet läggs ofta stor vikt vid boendeinflytande och estetiska värden. Det är vanligt med informationsmöten och studiecirklar. Det bildas arbetsgrupper för olika uppgifter och man deltar aktivt i tillblivelsen av sin framtida bostad.

Trots att det finns höga ambitioner att ta fram bra och resurssnåla lösningar finns det också en risk att resultatet blir det motsatta, vilket vi vill peka på i denna artikel. En orsak till detta är att dessa projekt fortfarande har karaktären av pilotprojekt och kräver särskild omsorg med avseende på samordning och kontinuitet genom hela byggprocessen. Om de boende har stort inflytande på byggprocessen och saknar stöd från kompetent expertis kan konsekvenserna bli ödesdigra med små eller inga möjligheter att rätta till brister i efterhand.

Vilka risker finns?

Ett energisystem för ett bostadsområde är tekniskt komplicerat, särskilt om flera olika delsystem ska samverka. Därför är det viktigt att någon kan ta ansvar för helhetslösningen och bevaka att driftstrategier och intentioner följs genom hela projektet. Bristen på helhetssyn är ett problem för hela branschen, men blir särskilt tydlig i den här typen av projekt.

Vid kontakt med exempelvis tillverkare av solfångare får man deras råd hur en bra lösning ska genomföras för just detta delsystem. Talar man med leverantören av pelletspannor ser dom till sitt delsystem och hur det ska optimeras. För att solfångaranläggningen ska fungera bra tillsammans med pelletspannan är temperaturförhållandena i den ackumulatortank som måste användas avgörande. Vem ser till helheten?

Ett annat exempel är resonemanget om hur husen ska "andas". Det är ofta mycket oklart vad som innefattas i detta begrepp, fuktdiffusion eller luftströmning eller både och? Låg luftläckning genom klimatskärmen är viktig för både komfort och energianvändning. Hur mycket kan en vägg "andas" innan det ger upphov till regelrätt drag? Hur stora är riskerna att fukt tränger ut genom väggkonstruktionen och ger upphov till fuktskador och mögel? Om luftläckningen är för stor är det mycket svårt att täta i efterhand.

Hur mycket får estetiska värden "kosta" på bekostnad av komfort och energianvändning? Stora fönster släpper igenom mycket ljus. Samtidigt kan värmeförlusterna vara mycket höga och bidra till försämrad termisk komfort beroende på fönsterkvalitet.

Hög energianvändning

I maj 1990 bildades föreningen EBBA (Ekologiskt byggande i Björkhagen) med syfte att få till stånd en bebyggelse på Understenshöjden, ett kuperat skogsområde i Kärrtorp strax söder om Stockholms innerstad. Området består idag av 44 radhuslägenheter fördelade på tvåplansbyggnader samt ett gemensamhetshus med bland annat teknikutrymmen. Området är försett med en central värmeproduktionsanläggning bestående av en pelletspanna, idag även kompletterad med fjärrvärme. I varje lägenhet finns en ackumulatortank med en elpatron. Det finns även solfångare på taken anslutna till tankarna.

En omfattande utredning av energianvändning och termisk komfort har genomförts på uppdrag av Stockholm stad. Mätningar av luftomsättning och luftläckning har också utförts.

Resultaten visar att området under 1998 tillfördes dubbelt så mycket energi som förväntats. Om man tar hänsyn till verkningsgraden på pelletspannan uppgår den totalt köpta energin till knappt 300 kWh/m² (normalårskorrigerat), se figur 1. Orsaken till den höga energianvändningen är bland annat höga värmeförluster genom fönster, luftläckning och förluster vid distribution av värme.

Figur 1. Jämförelse av köpt energi mellan Understenshöjden, småhus byggda efter 1986 samt NUTEK:s programhus fördelat på olika användningsområden.

Dålig värmekomfort

En enkätundersökning har utförts av Stockholms stads utrednings- och statstikkontor under våren 1998. Svaren på samtliga frågor som rör bostadens värmekomfort visar på en högre besvärsnivå än för Stockholms flerbostadshus i genomsnitt. I vart fjärde hus uppges att värmekomforten på det hela taget är dålig. 68 procent uppger att det är för kallt i något rum. Det man framförallt klagar på är kalla golv, 71 procent. Hela 85 procent av de svarande uppger att de besväras av drag i något rum.

Risk för fuktproblem

Kondens inuti konstruktioner på grund av fuktdiffusion har tidigare inte varit något stort problem i bostadshus med träregelstomme, så länge man nära konstruktionens insida använt ett materialskikt med stort ångmotstånd, exempelvis en typgodkänd polyetenfolie. Alternativ till denna har dock börjat dyka upp i form av mer diffusionsöppna s.k. vindskyddsmaterial av exempelvis polypropylenväv. För att undvika kondens vintertid blir det i dessa fall viktigt att se på vilka övriga materialskikt som finns i konstruktionen, speciellt på utsidan av värmeisoleringen. Detta måste vara mer ånggenomsläppligt än skiktet innanför isoleringen. Äldre byggnormer (t.ex. SBN 80) föreskrev att insidans ångmotstånd skulle vara minst fem gånger större än utsidans.

I tre hus i området Understenshöjden har relativ fuktighet och temperatur inomhus och i utvalda golv, väggar och tak uppmätts under två års tid (februari 1997 tom januari 1999). Fuktgivare placerades väggar mot norr och vid materialskikt på utsidan av värmeisoleringen. Väggen består av träpanel, luftspalt, gipsskiva, cellulosafiberisolering mellan lättreglar, polypropylenväv och gipsskiva. Utifrån mätningarna kalibrerades en beräkningsmodell.

Det uppmätta genomsnittliga fukttillskottet inomhus, dvs skillnaden i luftens fuktinnehåll mellan ute och inne, för hela mätperioden var 0.8 till 1.5 g/m³ luft för de tre husen. Skillnaderna speglar variationer i antal boende (2 till 6 personer), boendevanor och luftomsättning (0.48 till 0.69 oms/h). På grund av relativt hög luftomsättning i husen är fukttillskotten inomhus låga i förhållande till vad som man bör dimensionera för, vilket är 2-4 g/m³ luft.

Idag erhålls ingen eller liten kondens i konstruktionerna. Dock råder periodvis mycket höga fukttillstånd i ytterväggar och tak. Beräknade värden enligt den modell som togs fram stämmer väl överens med utförda mätningar för ytterväggarna. Om man, med hjälp av modellen och normalårsklimatdata för Stockholm, räknar om uppmätta fukttillstånd för dimensionerande värden på fukttillskottet, uppstår rikligt med kondens och kontinuerligt höga fukttillstånd i väggkonstruktionens utsida

Vad betyder dessa höga fukttillstånd? Vi vet att kombinationen höga temperaturer och hög relativ fuktighet är gynnsam för tillväxt av t.ex. mögelsvampar. Då kan vi räkna de dagar per år som uppställda temperatur- och fukttillstånd överskrids. Kriterierna kan bestämmas t.ex. enligt Fukthandboken till 8° C och en relativ fuktighet av 70% för en liten till måttlig risk för mögeltillväxt och 85% för stor risk för mögeltillväxt vid samma temperatur. Resultaten för ytterväggen kan då beskrivas enligt figur 2.

Figur 2. Mögelriskanalys för ytterväggen vid två olika fukttillskott (2 och 4 g/m³) och kriterier i form av antalet dagar där fukt- och temperaturtillstånd gynnsamma för mögeltillväxt finns.

Slutsatser

Understenshöjden är ett exempel på hur viktigt det är att det finns en samordnande kraft som, förutom teknisk kompetens, har mandat att påverka genomförandet. I detta fall har projektstyrningen varit otydlig och avgörande frågor har inte lösts.

Detta medför risk för dålig termisk komfort på grund av drag och kalla golv samtidigt som energiförbrukningen ökar. Konstruktionsvalet innebär även en stor risk för framtida fuktskador vid högre fukttillskott än de nu aktuella.

Kvalitetskraven på leverantörer och entreprenörer måste vara särskilt tydliga i projekt där nya tekniska lösningar används. Även om beprövad teknik används för en enskild del kan systemlösningen vara oprövad och medföra problem. Tyvärr finns det inte några enhetliga tekniska råd eller kravspecifikationer för ekobebyggelse. Därför är det angeläget att erfarenheter från genomförda projekt görs tillgängliga för nya "ekobyggare", för att minimera de risker som faktiskt finns. Detta skulle exempelvis kunna göras i form av en checklista framtagen av expertis inom området.

Med RBK-auktoriserade fuktkontrollanter tas krafttag mot fukt i betong

Peter Löfgren, sveriges byggindustrier, ORDFÖRANDE RBK

En köpare av en bostad ser en sund inomhusmiljö som ett självklart minimikrav. Stockholms kommun gjorde 1992 en stor undersökning om hur människor mår i sina hem. 24 % av husen som byggdes mellan 1985 och 1992 karaktäriserades som "sjuka hus". Detta medför ett onödigt lidande för de människor som drabbas samt innebär en stor kostnad för byggsektorn och samhälle. Man uppskattar att 80% av problemen beror på fukt och att byggfukt i golv är ett stort problem.

Skanska sammanställde för några år sedan egna erfarenheter. Det visade sig att det ofta var svårt att, vid en i efterhand genomförd skadeutredning, fastslå vad som var orsaken. Ibland trodde skadeutredarna att byggfukt i betonggolv var orsaken, men ofta var svaret att byggfukt i golv "inte kunde uteslutas". Det fanns för få fuktmätningar bevarade från byggtiden eller så var de gjorda med dålig mätutrustning av personal utan tillräcklig kompetens.

Skanska började utvärdera olika mätmetoder och olika mätkonsulter genom att göra parallella mätningar på byggarbetsplatser och i laboratorium. Man fann att mätresultaten varierade mycket. Det kunde skilja +/- 5% RF, relativ fuktighet, på samma plats om olika personer mätte med olika utrustning. Man fann också att protokollen från olika konsulter var mycket olika och att inget var tillräckligt tydligt. Situationen var alltså den att man inte kunde vara säker på att det var tillräckligt torrt, även om man hade ett protokoll som visade ett godkänt värde.

I samarbete med mätkonsulter tog Skanska fram noggranna metodbeskrivningar för fuktmätning. Man beslöt att införa begreppet "Legitimerad Fuktkontrollant". Vid mätning enligt metodbeskrivningarna har man nu konstaterat att spridningen mellan de olika mät-metoderna utförda av olika personer är mindre än +/- 2 % RF.

Eftersom problemet är allas angelägenhet har vi i Rådet för Byggkompetens, RBK beslutat att ställa sig bakom en auktorisation av fuktkontrollanter. Projektet har delfinansierats av SBUF och har följande syfte:

att utforma en branschgemensam miniminivå för mätning av fukt i betong

att utforma branschgemensamma minimikrav för dokumentation av fuktmätningar

att utforma branschgemensamma minimikrav för kalibrering av mätutrustning

att bygga upp ett system med "Auktoriserade Fuktkontrollanter" över hela Sverige

att utforma utbildningsplan och utbildning för "Auktoriserade Fuktkontrollanter"

att fastställa regler för kunskapsprövning samt upprätta kunskapsprover.

att fastställa regler för auktorisation och återtagande av auktorisation

att utforma provningsförfarande för mätmetoder

att fastställa regler för godkännande av mätmetoder.

Auktorisationsreglerna beskriver de krav som ligger till grund för auktorisation av kontrollanter avseende fuktmätning i betongkonstruktioner. Vi i RBK hoppas att detta initiativ skall främja en framtida god utveckling i branschen. För dem av Er som vill ha ytterligare information går det bra att kontakta mig på telefon 0708-210 200 eller skicka e-post:

peter.lofgren@bygg.org

RBK har även en egen hemsida där alla dokument som rör auktorisationen finns tillgängliga, www.rbk.nu

Manual för fuktmätning i betong

Skanska har tidigare utarbetat en Manual för fuktmätning i betong. Den har nu vidareutvecklats. Den är godkänd av RBK, kostar 500 kr och kan beställas från RBK:s hemsida www.rbk.nu.

Manualen vänder sig till olika aktörer.

Teoridelen är avsedd för den som utför fuktmätningen,den som vill fördjupa sig i ämnet och är även en uppslagsdel. Den ger en ökad förståelse för problemen och komplexiteten vad gäller uttorkning och fuktmätning.

En del behandlar uttorkning och fuktmätning i betong med lågt vct. Där behandlas ett antal punkter som skiljer denna från "vanlig"betong.

Följande vänder sig till arbetsplatsen och bör studeras redan i projekteringsfasen för val av optimal betongkvalitet med hänsyn till tillgänglig uttorkningstid samt till den som skall utföra fuktmätningen.

Sedan beskrivs olika mätmetoder. Här finns de blanketter som skall användas vid planering av uttorkning/fuktmätning samt de som skall användas av den som utför fuktmätningen för redovisning och rapportering.

MEMORANDUM OM ÖVERENSKOMMELSE MELLAN:
The Institute of Building Control (IBC)

och
Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer (FSB)

he Institute of Building Control (IBC) och Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer (FSB), yrkessamfund med gemensamt intresse för teknik och byggnadsinspektion, strävar efter att dela med varandra kunskaper och expertis beträffande byggregler och lagstiftning rörande byggnadsinspektion, administrativa och tekniska föreskrifter.

detta syfte är vi ense om att båda organisationer vill förena sina krafter i att utveckla ett närmare samarbete som kommer att underlätta

· regelbundet utbyte av teknisk information

· samarbete i lagstiftningsfrågor

· ömsesidig erkännande av kvalifikationer

· dialog med statliga myndigheter, externa organisationer och forskningsorgan

· tillgång till tidskriften Building Control och andra tekniska publikationer

· spridning av information via Internet

underlätta utbytesbesök mellan Sverige och Storbritannien för dem som söker att utveckla sina kunskaper av byggnadsinspektion

· utbyte av informationen i IBC:s Medlemsservice

Trevor Martin Stig Åkerman

för The Institute of Building Control för Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer

Boverkets PBL-utbildning 2000 om tillsyn och kontroll

Valter Jeppsson, Växjö 0470-436 13

Inbjudan till Boverkets utbildningsdagar om tillsyn och kontroll i plan- och bygglagen har skickats ut till alla kommunerna i landet, se kursprogrammet nedan. Ett kurskompendium på 90 sidor ingår.

Premiärkursen hölls i Växjö 16-17 februari med 35 deltagare. Sven-Åke Sonesson inledde med allmän information om syftet med tillsyns- och kontrollsystemet i PBL. Kursen är uppbyggd på grupparbeten kring fyra exempel: Nybyggnad av garage på villatomt, ändring av ett flerbostadshus, nybyggnad av en villa samt nybyggnad av en restaurangbyggnad. Två ytterlighetsfall redovisas i dokumentationen: Maximala respektive minimala sättet att handlägga ärendet beroende på vilket förtroende BN har för byggherren och dennes konsulter och entreprenörer, hur ärendet presenteras vid samrådet, vilket kvalitetssäkringssystem som finns samt hur kontrollplanen ser ut.

Grupparbetet redovisas och penetreras med Metaplanteknik. Uppkomna frågeställningar diskuteras, dokumenteras med lappar av olika färg på en tavla och Sven-Åke, Bertil Adolfsson och Leif Johannesson försöker besvara alla de frågor av varierande slag som grupperna formulerat. En utförlig dokumentation sammanställs och skickas ut till deltagarna efter kursen. Goda exempel från handläggningsrutiner i kommunerna skall bifogas.

Handläggningsrutinerna varierar väldigt ute i kommunerna. Fortfarande stakas garage ut och mäts in, byggsamråd hålls och kontrollplan beslutas i vissa kommuner även för ett garage. I Växjö kommun har vi en blankett för bygglov, bygganmälan och kvalitetsansvarig. Byggherren accepteras som kvalitetsansvarig, inget samråd, ingen kontrollplan. Efter bygglovbeslutet arkiveras akten.

Kursen ger tillfälle till mycket diskussion om ärendehanteringen, vilken tillsyn BN bör bedriva, hur samrådet läggs upp m m. Tag chansen och anmäl er till kursen, och ta gärna med bygglovhandläggarna och någon från räddningstjänsten

Kursdagarna finns på Boverkets webb-plats www.boverket.se

PBL-UTBILDNINGEN 2000

Medverkande: Sven-Åke Sonesson, Boverket

Lars Brask. Boverket

Bertil Adolfsson, Svenska Kommunförbundet

Leif Johannesson, Riksantikvarieämbetet

Ove Toll. Metaplan Consulting

Claes Hammarlin, Svensk Byggtjänst

Dag 1

Allmän information om syftet med tillsyns- och kontrollsystemet i plan och bygglagen

Diskussion och reflektioner kring tillsyns- och kontrollsystemet.

Hur kan byggnadsnämnden påverka kontrol1förfarandet vid olika ärendetyper och kvalitetssäkringsnivåer?

Presentation av tillsyns- och kontrollsystemets möjligheter vid handläggning av enkla åtgärder och vid småhusärenden

Genomgäng för grupparbete, ett garage och en villabyggnad

Grupparbete

Redovisning av grupparbeten

Diskussion och frågor kring tillsyns- och kontrollprocessen

Dag 2

Hur kan byggnadsnämnden påverka kontrollförfarandet vid olika ärendetyper och kvalitetssäkringsnivåer? Presentation av tillsyns- och kontrollsystemets möjligheter vid handläggning av ändringsåtgärder och större (mer komplicerade) ärenden

Genomgång för grupparbete, en ändringsåtgärd och uppförande av en större byggnad

Grupparbete

Redovisning av grupparbeten

Diskussion och frågor kring tillsyns- och kontrollprocessen

Hur går vi vidare ? Översyn av rutiner

Svenska Kommunförbundets och Boverkets roller, aktuella nyheter i bygglagstiftningen

Avslutning

Årsberättelser från råd, kommittéer etc.

BOVERKETS BYGGRÅD

Ingemar Blomgren, Göteborg 031-47 18 63 ingemar.blomgren@swipnet.se

Följande ledamöter ingår i rådet:

Ines Uusmann Boverket, Generaldirektör, ordförande

Bertil Adolfsson Svenska Kommunförbundet

Anders Berg Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund

Ingemar Blomgren Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer

Hans Ewander Industrins Byggmaterialgrupp

Jan Forslund Sveriges Fastighetsägareförbund

Anders Frostell Sveriges Byggindustrier

Lars Fränne Sveriges Byggindustrier

Kim Holmberg Föreningen Sveriges VVS-inspektörer

Bengt-Göran Jarefors VVS-Tekniska Föreningen

Bo Johnsson Byggnads

Rolf Kling Installatörerna

Christer Liljemark Föreningen Sveriges Stadsarkitekter

Björn Lundahl Kvalitetsansvarigas. Riksförening

Lars Lundenmark Arkitekt- och Ingenjörsföretagen

Karin Månsson Handikappförbundens Samarbetesorgan

Olle Norrman Svenska Väg- och Vattenbyggares Riksförbund

Marianne Nyberg Sveriges Bygglovgranskare o Byggnadsnämndsekreterare

Sven-Erik Nyström Byggherreföreningen

Anders Persson SBC

Gunnar Persson HSB Riksförbund

Fredrik von Platen Boverket, chef för Byggavdelningen

Bertil Schröder Svenska Arkitekters Riksförbund

Gun-Britt Solberg Hyresgästernas Riksförbund

Jan Söderström Villaägarnas Riksförbund

Folke Wancke SABO

Klas Westman Riksbyggen

Stig Hedén Boverket, sekreterare

Under 1999 har fyra möten genomförts. Mötesplatserna har varit i Stockholm på Industrihuset, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund och Riksbyggen.

Som framgår har rådet en mycket bred förankring bland de i byggbranschen vanligen samverkande parterna. Det har som vanligt varit fyra mycket bra möten, som givit alla stora möjligheter att få och att utbyta erfarenheter.

Beträffande innehållet i mötena måste jag, som under de föregående åren av utrymmesskäl hänvisa till protokollen men jag skall nedan ange kort de ämnesområden, som har behandlats.

Möte 42 ( 11 mars)

Nytt från Boverket:

Byggrådets nya ordförande generaldirektör Ines Uusman presenterade sig och ansåg att hennes nytillträdda ansvarsområde befann sig "i förpuberteten" som verksamhet, efter Boverkets snart tio år i Karlskrona. Som ny chef fanns möjligheten att se över verksamheten och konstatera om rätt saker gjordes på rätt sätt och vid rätt tid. Hon berättade att den ekonomiska verkligheten utan egen förskyllan hunnit ikapp Boverket vilket medför en snabbare omstrukturering och vidare mer uppsägning av personal. "Det nya Boverket" avses bli ett modernt miljöverk med huvudansvar för miljökvalitetsmålet "En god bebyggd miljö", EU- integration etc.

Verket lyder under Miljödepartementet, Finansdepartementet (bidrag) och Socialdepartementet (tillgänglighet) medan regionala frågor, närings- och kulturaspekter hör till andra departement. En något splittrad verksamhet, således! EU- frågor ligger på näringsdepartementet.

Det årliga arrangemanget med flera dagars brandseminarier hade just avslutats och klart visat att kommunerna efter den tragiska brandkatastrofen på Hisingen i Göteborg nu var mycket mer alerta i sitt förebyggande arbete.

Den sedan länge väntade byggpropositionen lades i torsdags, men att den visade sig inte innehålla så stora sensationer.

Miljökvalitetsmål nr 11 och byggbranschens sektorsmål:

Boverket är en av de 6-7 s.k. miljömyndigheterna och har ett övergripande ansvar för miljökvalitetsmålet "en god bebyggd miljö". Boverket är också ansvarig myndighet för byggbranschens sektormål. År 2001 planeras slutligt antagande av alla aktuella miljömål med handlingsplaner, konsekvensbeskrivningar och ekonomiska analyser etc.

Inne99-kampanjen startade vid Sollentunamässan i februari.

Regeringsuppdrag om farligt avfall - rapport har lämnats.

Föreskrifter om kungörelse av de tekniska specifikationer med svensk kravprofil för införande av byggproduktdirektivet. Harmoniseringen gäller sättet att prova varor och redovisa deras egenskaper.

Innemiljö och energi i skolbyggnader - utredning i 30 skolor i Skåne.

Stöd till ekologiskt byggande.

Information om kommande kompletterande PBL-utbildning.

Plan- och Byggdagarna den 14-16 september i Karlskrona.

Möte 43 (5 maj )

Byggproppen 1998/99:62

Det f. d. inrikesdepartementets personal som handlade byggfrågor hade överförts till miljödepartementet och där färdigställt texten utan större ändringar. Boverket hade förväntat sig någon reformering av systemet för tillsyn och kontroll, som verket ingående behandlat och rapporterat om i ett utvärderingsuppdrag, men detta fanns inte med.

EU- anpassning beträffande hissdirektivet samt byggnadsunderhållsfrågor förberetts så att BVL vid behov kan kompletteras med förordningar.

I propositionen föreslås möjligheten att OVK inte krävs för en- och tvåfamiljshus med mekanisk ventilation.

Boverket har fått i uppdrag att som första åtgärd gå ut med ytterligare en informationskampanj i PBL med start i höst och avslutas våren år 2000.

OVK och kvalitetssäkring:

OVK har nu gällt mer än 6 år och lika länge hade klagomål framförts på det dåliga genomförandet. Intresset för OVK var på klar nedgång. Morot att undanta de som sköter sig? Certifiering borde vara en möjlighet?

Boverkets handboksprojekt om återvinning av byggmaterial .Boken är under tryckning ( 30 sidor).

Nationella miljökvalitetsmål, sektorsmål.

Dom i fallet Fågelbärsträdet som gällde lagligheten i att ändra villkoren för s. k. "garanterad ränta" Svea Hovrätt gick emot bostadsrättsföreningen

Omorganisation kommer att göras på Boverket.

Möte 44 ( 20 okt.)

Samma plats som där Alfred Nobel hade fött nästan på dagen 166 år sedan!

Generaldirektören kommenterade budgetpropositionen genom bl. a. framhålla att miljömålsarbetet fortsätter. Klara signaler från central nivå att regional planering, delvis på EU- nivå, och stadsmiljö betonas. Vidare behandlas innemiljöfrågor där ett uppdrag om radonfrågan och lågfrekvent buller från regeringen aviseras till Boverket. Arkitekturens betydelse - år 2001 är "arkitekturår", samt betoning av tillgänglighetsfrågor.

Boverket minskar med 40 personer! Översynen medför att byggnadsavdelningen inte nyanställer när tekniker slutar!

Hissfrågan. Det gäller bara i befintliga hissar. De berör t. ex. hissdörrar i korgar, linor och lininfästningar, larmsystem, nödbelysning, eventuell asbestförekomst och se över manöverorgan beträffande handikappanpassning samt säkerheten i alla eldrivna låsanordningar.

Utredningen klar till 1 december 2000.

Plan- och Byggdagarna hade varit mycket uppskattade och genomförts helt i Boverkets egen regi. 700 deltagare!

Boverkets Ändringsregler (BÄR) kom ut för 3 år sedan och är nu reviderade.

PBL-utbildningen:

Boverket har konstaterat att tillämpningen av tillsyns- och kontrollsystemet varierar mellan de olika kommunerna. Det finns ett behov av att gå ut och specifikt exemplifiera hur man kan arbeta med olika ärendetyper. tvådagarskurs till BN i första hand.

Typgodkännande sker sedan 1 juli 1995 av ackrediterade certifieringsorgan i ett öppet system, baserade på Boverkets föreskrifter TYP 1. Reglerna bör ses över vilket innebär att en bilaga tas bort.

Informerades om European Village, Bo01 på Kockums varvsområde i Malmö. Det övergripande temat var ekologi, hållbarhet och IT samt välfärd. Bomässan öppnar 9 maj år 2001 och skall vara tillgänglig i 16 veckor. 23 villatomter är avsatta till en tävling för intresserade europeiska länder.

Möte 45 ( 16 dec)

Samtliga på Boverket är engagerade i översynen, som beräknas ge resultat under våren.

Regleringsbrevet mellan regering och Boverket kommer i slutet av december Man skall se på byggfrågorna i ett livscykelperspektiv.

Boverkets inriktning är regional utveckling och stadsutvecklingsfrågor.

Speciellt tillgänglighet, inomhusmiljö och arkitektutformning. Få igång byggandet i storstäderna!

Fristående sakkunniga i varsamhet? Tveksamt enligt Boverket!

Restaureringssakkunniga behövs. Varför blir inte arkitekter KA?

OVK-domen gick emot att kommunerna får ta betalt. Således återbetalning med ränta. Svenska Kommunförbundet går omgående ut med en skrivelse till kommunerna.

Information om typgodkännande är på gång. Vi går emot CE-märkning.

Boverket håller på med en ny brandterminilogi för EU- anpassning

Förvaltarna har svårt att få tillträde till lägenheterna för att kolla brandvarnarna. Vad gäller rättsligt vid en eventuell brand om varnaren ej har fungerat? Hur ställer sig försäkringsbolagen i ett dylikt fall?

KONSTRUKTIONSRÅDET

Sixten Stenberg, helsingborg 042-10 53 02

Konstruktionsrådet har under 1999 haft ett sammanträde. Fredrik von Platen informerade om besparingar som Boverket har drabbats av. Personalen har minskats med 20%, flera har fått avsked, och är nu mindre än hälften av vad Planverket och Byggnadsstyrelsen hade tillsammans före hopslagningen. Inom konstruktionsavsnittet finns endast två och en som skall anställas. Sture Åkerlund har pensionerats och ersatts av Elisabeth Helsing.

Revideringen av BKR redovisades och BKR kommer i framtiden att revideras kapitelvis och komma på Internet.

Vad gäller typgodkännande är branschen mogen att ta över och i framtiden bör branschen även skriva reglerna.

I övrigt diskuterades förhållandet till europaregler.

CE-märkning kräver marknadskontroll. Denna fungerar inte tillräckligt bra i dag utan förbättring måste ske.

KURSKOMMITTÉ FÖR TR-STÅL

Sixten Stenberg

Inga möten under året, men ett är planerat till februari 2000.

BST:S AG UTFÖRANDE/TK 45 BETONG

Enno Penno, stockholm

08-612 86 60

Arbetet i Byggstandardiseringen (BST) har på senare år till den största delen blivit att följa och medverka i det europeiska och internationella standardiseringsarbetet. För byggnadsinspektörerna har det blivit betydelsefullt genom att i BKR vid sidan av Boverkets regler (BBK) godtas även europastandard. För dimensionering av betong finns ENV 1992-1 Eurocode 2, EC 2.

EC 2 är en beräkningsnorm som motsvarar BBK, band 1. BBK, band 2 innehåller regler för utförande och kontroll. Därför var det viktigt att också utarbeta en utförandestandard. 1992 påbörjades detta inom det europeiska standardiseringsorganet CEN. BST bildade i början av 1993 svenska arbetsgrupper under tekniska kommittén BST/TK 45 Betong, med representanter för bl a byggnadsindustrin, statliga verk och byggfacket. Sedan mitten av 1993 har jag deltagit för FSB i Arbetsgruppen Utförande som leddes av Lars Ekroth.

Huvudsakliga arbetet har bestått i att lägga synpunkter på remissförslagen till standarden. Den europeiska försöksstandarden ENV 13670-1, Execution of concrete structures - Part 1: Common (Utförande av betongkonstruktioner - Del 1: Allmänt) gick till formell omröstning i juli 1999. Resultatet var att alla med undantag av Finland röstade ja. Arbetsgruppen Utförande upplöstes under året men medlemmarna uppmanades att bli adjungerade till den tekniska kommittén TK 45 Betong. Det kvarstår nämligen arbete med dels övriga delar av standarden, dels med det nationella anpassningsdokumentet (NAD). I arbetet ingår även översättning till svenska av standarden och publicering samt att få till några provtillämpningar. En grupp, huvudsakligen från den upplösta AG Utförande skall träffas första gången 22 februari.

BBC:S PRODUKTRÅD FÖR BETONGELEMENT

Lennart Svensson, stockholm 08-5082 01 09

FSB:s representant i detta råd har till den 30 maj 1999 varit Roland Larsson. På grund av att Roland gått i ålderspension under 1999 har han avsagt sig uppdraget. Ny representant är jag som i likhet med Roland arbetar på Stadsbyggnadskontoret i Stockholm.

Produktrådet för betongelement inom Betong och Ballastcertifiering (BBC) AB har haft två möten under 1999 (13/4 med Roland Larsson som FSB:s representant och den 7/10 med Lennart Svensson). Föredragande har vid båda mötena varit BBC:s Vd Ulf Thunberg. Vid mötena har information om verksamheten inom bolaget lämnats.

Av de ärenden/frågor som behandlats av rådet omnämns här följande:

BBC:s sedvanliga informationsmöten för elementtillverkarna (bl a om svetsning av ingjutningsgods, kvalitetssystemkrav enligt BBC:s regler).

Vibreringsfri betong – behovet av särskilda rutiner.

Svensk "spegelgrupp" har bildats, för deltagande i en europeisk sammanslutning av prenotifierade bestyrkandeorgan. Deltagandet är i princip tvingande. Ulf Thunberg har valts till att representera de svenska utsedda organen, ca tio på byggproduktområdet.

BBC-dokument "Besiktningar – systemcertifierade elementfabriker". Information om dokumentet lämnades vid informationsmötet i maj och kan därefter börja tillämpas.

SWEDAC:s grupp "Byggteknisk Kommitté" där representanter för bl a myndigheter och certifierings-/provningsorgan för byggprodukter behandlar ackrediteringsfrågor inom byggområdet. Ulf Thunberg deltar i gruppens arbete. Frågan om ackreditering av BBC som produktcertifieringsorgan för betongelement har tagits upp på begäran av Ulf Thunberg.

Översyn av klass I- och klass II- utbildningar.

Byggcement – övergångsfrågor. Synpunkter på förundersökning mm vid utnyttjande av Byggcementet skall lämnas av BBC till tillverkarna i en cirkulärskrivelse, sedan resultatet av diskussionerna med Cementa kunnat sammanfattas.

BSK 99-frågor: Svetsplåtar, egenskaper i tjockleksriktningen. Betongelementföreningen har tillskrivit Boverket och kritiserat den skärpning av de aktuella reglerna i avsnitten 7 och 9 i BSK som skett utöver dem i remissversionen 1998-10-23. Ändringarna avsåg tilläggskontroll av svetsad konstruktion och hade skett utan redovisning av kostnadskonsekvenser.

Frivillig märkningsordning. Produktrådet konstaterade att den aktuella frågan bör diskuteras i branschföreningen och beredas utförligare innan den åter tas upp i produktrådet och synpunkter kan lämnas till BST.

BBC:S PRODUKTRÅD FÖR FABRIKSBETONG

Lennart Boström, umeå

090-16 10 00

Betong och Ballast Certifiering (BBC) AB är ett ackrediterat certifieringsorgan inom bl a produktområdena ballast, betongvaror och fabriksbetong. BBC har övertagit de uppgifter som tidigare skötts av Ballastnämnden, Kontrollrådet för Betongvaror (KRB) och Kontrollnämnden för Fabriksbetong (KN).

BBC ägs av Stiftelsen Betong- och Ballastindustrins Kvalitetsutveckling, som bildats av de tidigare kontrollorganen på betong och ballastområdet.

BBC utövar bl a frivillig tillverkningskontroll enligt de regler som myndigheter och de tidigare kontrollorganen fastställt.

För behandling av tekniska regelfrågor, principiella ärenden mm finns flera produktråd med tekniska experter inom resp. produktområde.

Produktrådet för fabriksbetong som under året haft två sammanträden består av representanter för Banverket, Byggentreprenörerna, Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer och Svenska Fabriksbetongföreningen.

Under året har behandlats frågor av allmän teknisk och bestämmelsemässig karaktär varvid bl a följande kan nämnas:

Instruktioner för tillverkning och kontroll av vibreringsfri betong .

Frostbeständigheten hos fiberarmerad betong.

Kalibrering av provtryckningsutrustningar.

OP-provtagare vid ackrediterade laboratorier.

BBC ger årligen ut en särskild förteckning över anslutna tillverkare av ballast, fabriksbetong och betongvaror. Förteckningen och andra uppgifter om verksamheten kan erhållas hos BBC, Gustavslundsvägen 129 Box 14104, 16714 Bromma, tel. 08-56410220, fax 08-56410224.

REFERENSGRUPPEN EU/BYGG

Stig Åkerman, härnösand

0611-34 81 12

Referensgruppen EU/bygg bildades 1995. Tanken bakom bildandet var Boverkets och dåvarande Inrikesdepartementets behov av att skapa nätverk för olika intressenter inom vilka information om aktuella EU-frågor kan spridas och diskuteras samt att det finns ett behov av ett system som kan säkerställa återföringen av synpunkter till de som skall företräda Sverige i EU-organen.

FSB har under året varit representerat genom undertecknad. Från Svenska Kommunförbundet har Bertil Adolfsson deltagit. Totalt finns 27 organisationer representerade i gruppen.

Från Boverket ingår Fredrik von Platen, Bo Nilvall, AnnMargret Kindlund samt Lars Svensson och från Miljödepartementet Kerstin Wennerstrand.

Adjungerade till gruppen är Nils-Gunnar Forsberg, Utrikesdepartementet och Thomas Erenmalm, Riksantikvarieämbetet.

Under 1999 har fem möten genomförts 14 januari, 31 mars, 16 juni, 29 september och 30 november. Mötena har hållits i Stockholm.

På dessa möten har bl a följande behandlats:

Byggbranschens konkurrenskraft

Standardiseringsarbetet

Boverkets föreskrifter om kungörande av tekniska specifikationer

CPD - byggproduktdirektivet

Eurocodearbetet

Marknadskontroll av byggprodukter

CONSORTIUM OF EUROPEAN BUILDING CONTROL (CEBC)

Enno Penno 08-612 86 60

Historik

Dansk Bygningsinspektørforening inledde 1989 ett samarbete med sin engelska systerorganisation Institute of Building Control (IBC) vilket ledde till bildandet av förbundet Consortium of European Building Control (CEBC) med deltagande av Storbritannien, Danmark, Holland, Frankrike och Spanien. Senare har även andra länder anslutit sig och FSB har deltagit från 1991.

Ändamål

Förbundet CEBC:s uppgift är

att främja europaidén i samband med byggnadsinspektionsverksamhet

att samarbeta med och ge stöd till Europakommissionen, EU:s medlemsstater, EFTA, statliga, yrkes- och privata institutioner beträffande frågor som rör byggnadsinspektionen

att delta i standardiseringsorgan och därvid bevaka intressena hos byggnadsinspektionen i Europa

att medverka vid genomförandet av de EG-direktiv som påverkar byggnadsindustrin

att hjälpa till beträffande ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer i samband med byggnadsinspektionsverksamhet

att främja vetenskap och lagstiftning beträffande byggnadsinspektion genom att erbjuda ett forum för diskussion av frågor av gemensamt intresse och genom att utbyta, publicera och sprida information

att delta i forskningsprojekt och -program som främjar utveckling av byggnadsinspektionen i Europa.

Medlemmar

Belgien: Bureau de Contrôle pour la Sécurité de la Construction (SECO)

Danmark: Bygningsinspektørforeningen (DBF)

Finland: Rakennustarkastusyhdistys /Byggnadsinspektionsföreningen (RTY)

Irland: Irish Building Control Institute (IBCI)

Italien: Collegio degli Ingegneri e Architetti di Milano

Nederländerna: Vereniging Stadsverk Nederland

Norge: Forum for Bygningskontroll och Statens Bygningstekniske Etat (BE)

Polen: Glowny Urzad Nadzoru Budownalego (GUNB)

Spanien: Consejo General de la Arquitectura Tecnica de España

Storbritannien: Institute of Building Control (IBC), Department of the Environment, Transport and the Regions (DETR), Scottish Office och National House-Building Council (NHBC)

Sverige: Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer (FSB) och Svenska Kommunförbundet (SK)

Tyskland: Deutsches Institut für Bautechnik (IfBt) och Bundesvereinigung der Prüfingenieure (BVPI)

Österrike: Verbindungsställe der Bundesländer

Under året har en ny medlem invalts från Frankrike Bureau Veritas.

Sammanlagt fjorton länder och nitton organisationer.

Representanter för FSB har varit Enno Penno som är medlem i "Policy Group" och Stig Åkerman som är revisor.

Organisation

Ordförande har varit David Smith och Generalsekreterare/kassör Peter Hart, båda från Storbritannien.

Publikationer

Under året kom ut två nummer av "CEBC News" med David Smith som redaktör.

Avhållna möten

Under året har ett möte hållits i Italien och ett i Danmark. Policy Group har haft ett möte i Norge. Nästa möte hålls i Norge i maj. Tyngdpunkten i arbetet har varit att informera varandra om villkoren för inspektionen i medlemsländerna och hur dessa förändras. Ett återkommande ämne har varit kvalitet i byggandet och CE-märkning av byggprodukter. Man har fortlöpande kontakt med EU:s Ständiga Byggkommitté och flera internationella organisationer.

I Italien deltog CEBC-medlemmar som föredragande i en stor konferens på temat certifiering av byggprojekt.

I Danmark behandlades tillfälliga konstruktioner och funktionsbaserade byggregler. Mötet var också CEBC:s tioårsjubileum. Till ny generalsekreterare valdes Leo Crehan, Irland.

Boverket har gett ett ekonomiskt bidrag till FSB:s deltagande i förbundet.

RÅDET FÖR BYGGKOMPETENS (RBK)

Lennart Johansson, Göteborg 031-61 17 45

RBK har hållit tre möten under året, vid vilka man kan konstatera att utbildningen för ansvariga byggare har tagit fart. Sammanlagt har 291 ansvariga byggare tenterat. 137 inom Betong II – området. Nya ämnesområden kommer till såsom byggnadsvård och träkonstruktioner.

När det gäller auktorisation av fuktkontrollant för betongkonstruktioner, så blev de två första personerna auk-toriserade vid kursinspektörsmötet i oktober 1999. Se separat artikel.

Möjligheterna för personer med otillräcklig allmän teknisk kompetens kommer att få möjlighet att komplettera denna brist genom en tredagars utbildning i geoteknik och grundläggning samt Betong II- kursen.

För FSB har jag framfört till fastighetsägarnas och byggherrarnas representant att det är viktigt att informera sina medlemmar att bygganmälan krävs vid invändiga förändringar av byggnader som på- verkar de tekniska egenskapskraven.

Vi har uppmärksammat många missar i Göteborg.

SP:S EXPERTGRUPP FÖR MURVERK

Valter Jeppsson, växjö

0470-436 13

Bakgrund

Expertgruppen utgör en referensgrupp för SP:s certifiering av tegel och kalksandsten. Verksamheten är en vidareutveckling av svensk Tegelkontroll, och har övertagit dess uppgifter.

Parter

I gruppen ingår ingår representanter för Optiroc AB, Yxhults AB, Nya Hallsbergs Tegel AB, Stråbruken AB, Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, SP Byggnadsteknik och SP Certifiering AB.

Avhållna möten

Under året har gruppen haft två möten i Borås, 16 mars och 23 november.

Viktiga frågor

De frågor som främst har behandlats har berört certifieringsregler, frostprovning, certifiering med hänsyn till europastandard, produktcertifiering av bruk.

Godkännandelista

Förteckning över certifierat tegel och kalksandsten redovisas i Svensk Byggtjänsts katalog.

SAMRÅDSGRUPPEN FÖR IMPREGNERAT TRÄ

Göran Andersson, Uddevalla 0522-960 00

Samrådsgruppen har inte haft något sammanträde under 1999.

Finska RTY:s Byggnadsinspektionsdagar

Henrik Olofsson, Umeå 090-16 10 00

Jag deltog på FSB:s uppdrag i RTY:s byggnadsinspektionsdagar som hölls på hotell Vaakuna i Uleåborg i norra Finland 22 - 24 mars i fjol.

RTY, Rakennustarkastusyhdistys Finlands motsvarighet till vår FSB, har ca 600 medlemmar. Inspektions- och bygglovverksamheter arbetar mer integrerat än vi är vana vid i Sverige. Av den anledningen är även många arkitekter med i föreningen.

Resan dit gick via färja från Umeå till Vasa på söndag eftermiddag. Genom kontakt med RTY:s ordförande Klaus Pelkonen fick jag åka med granskningsingenjör Jorma Närvä från Vasa till Uleåborg.

Efter övernattning startades bilresan kl 06.30 på måndag morgon norrut mot Uleåborg. Jorma Närvä talar liksom många av hans landsmän svenska. Han berättade under resans gång en hel del om byggande i Finland. Efter ca fyra timmars bilresa, 28 mil, genom ett landskap klätt i vinterskrud var vi framme i rätt tid för mötets öppnande.

Eftersom all föreläsning på mötet skedde på finska fick jag hjälp med översättning av byggnadsinspektörerna Rolf Nilsson från Jakobstad och Tom Mattsson från Åbo.

Representanter från Danmarks och Norges byggnadsinspektörsföreningar var också med på mötet.

Referatet gör inte anspråk på att vara en fullständig redogörelse för allt som sades på mötet. Jag har sammanställt det som jag fick översatt under mötets gång samt det som jag fick reda på i pauserna.

Måndag

RTY:s ordförande Klaus Pelkonen öppnade mötet och hälsade de ca 200 mötesdeltagarna välkomna.

Pelkonen berättade att 1 januari 2000 träder den nya "Markanvändnings- och bygglagen" i kraft. Den gamla "Byggnadslagen och Byggnadsförordningen" har gällt ända sedan 1957 och har under årens lopp endast genomgått mindre revideringar. Lag om strandskydd har t ex införts på senare tid. 1 mars 1999 kompletterades den gamla lagen med bestämmelser om köpcentra (hypermarkett på finska) som ju var ett helt okänt begrepp när den gamla lagen skrevs.

Ett flertal förslag till genomgripande förändringar har lagts under årens lopp men inte gett något resultat förrän nu.

Den nya lagstiftningen kommer att innebära att mera makt flyttas från staten till kommunerna och vidare ned till gräsrotsnivå. T ex kommer kommunen själv att fastställa detaljplaner och inte som tidigare länsstyrelsen. Det är också meningen att allmänheten skall få mera information om vad som är på gång i samhället och att allmänheten i större utsträckning skall få vara delaktig i beslut.

Besvärsreglerna kommer att förändras innebärande att den som framför besvär går direkt till kommunen och inte till länsstyrelsen.

Teknisk direktör Jouko Punnonen framförde Uleåborgs stads hälsning:

Uleåborg är en expansiv stad som har 120.000 invånare. De närmaste 20 åren beräknar man att ha ett behov av 30.000 nya bostäder, alltså ca 1500 nya lägenheter per år. För det ändamålet behövs ca 1000 ha mark för byggnader, gator och ett flertal nya centra.

Finansiering av bostäder har det sista årtiondet förskjutits från statlig till privat.

1991 byggdes 1097 bostäder varav 40 % finansierades med privata pengar (som kallas hårdvaluta) och 60 % finansierades av staten.

1998 byggdes 1408 bostäder varav 50 % finansierades privat och 50 % finansierades av staten.

Utvecklingschef Risto Mäkinen, miljöministeriet, informerade om övervakandet av och ansvaret för byggandet: Även i Finland gäller att byggherren har ansvaret och att bygginspektören skall kontrollera att byggherren uppfyller samhällskraven.

Ansvarig arbetsledare på bygg, VS och ventilation skall utses på alla byggen och godkännas av bygginspektören. Det svåraste för bygginspektören i samband med godkännande är att avgöra arbetsledarens praktiska erfarenhet.

Innan ett bygge påbörjas skall ett byggstartmöte hållas. Det är byggherrens skyldighet att kalla till mötet. Vid mötet görs en genomgång av projektet.

Trots att det enligt den nya lagen är byggherren själv som har det yttersta ansvaret skall bygginspektören ändå granska ritningar och beräkningar samt bl a göra grundbotten- och stombesiktning. När bygget är färdigt skall drifts- och skötselinstruktioner vara framtagna.

Finskt småhusbyggande har haft vissa problem med kvaliteten. För att förbättra den situationen finns numera en kommersiellt driven förening för rådgivning till presumtiva byggare.

Leena Karessuo, chef för samhällspolitiken, Finlands Kommunförbund pratade kring byggnadsinspektionens framtid i de små kommunerna:

Liksom Klaus Pelkonen pekade Leena på att statens makt minskar och kommunerna i stället får större makt.

Folkomflyttning pågår även i Finland. Små kommuner minskar och stora kommuner ökar i befolkning. Uleåborg t ex ökar för närvarande med ca 2500 personer per år.

Staten har inte lagt något tvång på småkommunerna att slå ihop sig till större kommuner. Det är av ekonomiska orsaker svårt att upprätthålla erforderlig kompetens i de små kommunerna. För att hjälpa kommunerna finns det numera bl a områdesarkitekter som betjänar flera småkommuner. Statligt bidrag till kommunerna utgår för en viss del av kostnaden.

Kalevi Lammi, Tammerfors stad informerade om datatekniken inom byggnadsinspektionen:

Av Lammis anförande framkom att man i Finland har ungefär samma problem som jag själv har erfarenhet från i Umeå. Datorn är ett bra hjälpmedel men det förekommer en hel del inkörningsproblem. Det är inte heller helt lätt att hitta program som uppfyller olika användares önskemål.

Måndagen avslutades med en supé på hotellet. Vid supén utdelades pris till årets byggnadsinspektör som utsetts av RTY:s jury.

Tisdag

Timo Silén, Kvalitetsprofessor vid Uleåborgs universitet berättade om byggandets kvalitetsprojekt:

Enligt Silén har man den minst utvecklade kvalitetssäkringen inom organisationsdelen i finskt byggande. Man bör ta efter Japan som har den bäst utvecklade kvalitetssäkringen av alla länder. Kostnaden för kvalitetssäkring måste naturligtvis få vara en del av den totala produktionskostnaden.

Esa Koponen, Kuopio stad redogjorde för byggnadsinspektionens kvalitetsprojekt.

Kuopio har utvecklat ett eget kvalitetssäkringsprogram. Här har man bl a ett kvalitetsprogram som skall användas vid hantering av rivningsärenden. Man har naturligtvis en checklista för kontroll av att alla handlingar kommit in för ett ärende. Man har också en granskningsgrupp med bl a en jurist som beslutar vilka ytterligare handlingar som skall lämnas in innan ett bygglov kan beviljas.

Stadsrundtur

På tisdagseftermiddagen bjöds på en stadsrundtur. Uleåborgs stad är 400 år gammal.

Under stadsrundturen kunde man tydligt se att man har en stor betongelementfabrik i staden. Det finns ett mycket stort antal byggnader som är utförda av betongelement.

Man exporterar även mycket betongelement till bl a Sverige. Jag har själv under min tid som konsult arbetat för denna fabrik med projektering av betongelement till Stadsbiblioteket och Teatern i Umeå men även på andra projekt i norra Sverige.

Här har också det framgångsrika Nokia stora anläggningar. Vidare finns här ett universitet med 13 000 studenter.

Under turen gjorde vi ett uppehåll i en tämligen nybyggd sporthall. Hallen hade varit föremål för dyrbara ombyggnader på grund av att taket som var av limträbågar inte klarade aktuella snölaster. Taket hade formen av en kupol. Beräkningar var utförda enligt gällande normer. De lastfall som finns angivna i normen förutsätter emellertid inte att ena takhalvan har full snölast medan den andra halvan helt saknar snölast vilket var problemet i det här fallet. Taket har för att klara detta lastfall behövt kompletteras med ett stort antal limträbalkar för förhindra knäckning i huvudbågarna.

Mottagning på Stadshuset

Tisdagskvällen avslutades med en mottagning på Uleåborgs stadshus.

Staden bjöd på buffé med vin i en pampig sal med takkronor nästan i klass med Vinterpalatsets i S:t Petersburg.

Onsdag

För att slippa en dyr flygresa hem valde jag att åka tåg från Uleåborg till Vasa på onsdagsmorgonen för att hinna med eftermiddagens färja tillbaka till Umeå. Av den anledning kan jag inte återge något från onsdagens föreläsningar.

Fuktkonferens i Växjö

Kommunförbundet Kronoberg har inbjudit till fuktkonferens i Växjö 16 mars 2000i samarbete med Växjö kommun och Innemiljöcentrum

I de flesta av våra "sjuka" hus är det fukt som varit den bidragande orsaken till de problem som uppkommit. Fukt är en livsbetingelse för många bakterier, mögel- och rötsvampar. Praktiskt taget alla material som avger kemiska ämnen till luften ökar sin emission under påverkan av fukt.

En byggnad utsätts för vatten och fukt från flera håll; regn, snö, markfukt, vattenånga i luft och material. Under byggtiden tillförs stora mängder vatten vid betonggjutning, murning och putsning. Övergång från bad till dusch har ökat fuktbelastningen väsentligt. Tilläggsisolering med igensatta ventilationsöppningar har också orsakat problem.

Den här konferensen skall ge svar på hur vi skyddar oss mot fukt rent allmänt, hur vi dimensionerar konstruktionerna mot fukt, samt hur mätning av fukt i trä- och betongkonstruktioner skall utföras på ett säkert sätt.

Program

Inledning

Valter Jeppsson, SBK i Växjö

Allmänt om fukt

Kenneth Sandin, LTH Lund

Fuktdimensionering,

praktisk tillämpning på ett parhus,

bra och dåliga lösningar

Eva Harderup, LTH Lund

Håll torrt på bygget

uttorkning av byggfukt

fuktmätning av trä- och betongkonstruktioner

auktoriserade fuktkontrollanter

Tom Follin, BARAB, Stockholm

Avgiften är 995 kronor.

Närmare information lämnas av Kommunförbundet Kronobergs kansli tel 0470-77 85 00

www.kronoberg.komforb.se/ Kursokonferens.htm

Regeringen: "Bättre inomhusmiljö"

I ett pressmeddelande 24 februari meddelar departementssekreterare Kerstin Wennerstrand i Miljödepartementet att regeringen ger lättnader i OVK under förutsättning av ventilationssystemen är kvalitetssäkrade.

Regeringen vill uppmuntra byggnadsägare att införa system som säkrar att ventilationen fungerar kontinuerligt. Boverket får därför möjlighet att befria byggnadsägare från den obligatoriska ventilationskontrollen under högst fem år, förutsatt att byggnadsägaren installerat sådana system.

Boverket får också i uppdrag att redovisa hur den kommunala tillsynen av ventilationssystemen fungerar.Bakgrunden till regeringens beslut är en framställning från Boverket och Svenska kommunförbundet.

– Alla vägar måste prövas för att få en bättre genomslagskraft i ventilationskontrollen. Mycket tyder på att den inte fungerar bra. Det finns fortfarande skolor och daghem som inte har fungerande ventilation, säger miljöminister Kjell Larsson.

Byggnadsägarna får redovisa sina kvalitetssäkrande metoder till Boverket som sedan beslutar om byggnadsägaren ska få undantag från kontrollen.

Boverket ska redovisa resultatet av verksamheten den 31 december 2000 och en slutlig redovisning den 1 september 2005.

Uppdraget om den kommunala tillsynen ska redovisas till regeringen den 1 april 2001.

Livslängdsplanering och miljöanpassat byggande

enno penno, stockholm 08-612 86 60

Byggstandardiseringen, BST och Byggforskningsrådet, BFR hade kallat till ett seminarium 24 november 1999 på Byggtorget i Stockholm. Den samlade 65 deltagare från olika delar av byggbranschen, såsom fastighetsföretag, material- och byggnadsindustrin, projektörer samt forskare.

Efter en inledning av Ingvar Börtemark, BST och Anne-Marie Nyström redogjorde statssekreterare Birgitta Boström, Miljödepartementet för politiska ambitioner inom miljöanpassat byggande i Sverige.

En överblick över befintliga och kommande standarder på miljöområdet fick vi från Kristina Sandberg, Standardiseringsgruppen, STG. Miljöledningsprojektet startade 1993, bakgrund Rio-konferensen och initiativ från näringslivet. 15 standarder är klara, ytterligare tiotal under utveckling. I Miljöledningssystem "Hur man organiserar det övergripande miljöarbetet" ingår ISO 14001 och 14004. I Miljörevision "Hur man kontrollerar och reviderar miljöarbetet" ingår ISO 14010-14012. I Miljöprestanda "Hur man utvärderar, rapporterar och redovisar miljöarbetet" utvecklas standarden ISO 14031. Livscykelanalys "Hur man beaktar miljöaspekter i produktutvecklig" utvecklar standarderna 14040-14043, därav är två första nu klara. Därutöver finns Miljömärken och Miljödeklararioner samt Miljöterminilogi.

Av världens totalt 11 977 ISO 14001-certifierade finns flest, 2531 i Japan. Sverige har fjärderankingen med 850 (läget 1 oktober 1999). När det gäller den europeiska EMAS-registreringen ligger Sverige på tredje plats med 171, flest har Tyskland 2250 av sammanlagt 3035.

Pågående arbete inom ISO när det gäller att ta fram gemensamma riktlinjer för miljöanpassat byggande av temat för Georg Soronis, BST. Utöver det internationella och europeiska arbetet tar Byggsektors kretsloppsråd fram byggvarudeklarationer. Adekvata livscykelstudier kräver kunskap/information om dels livslängd dels livscykelanalys hos material och komponenter. Miljöfaktorerna påverkar dessa och därmed även underhåll.

Livslängdsplanering av byggnader - metod och möjligheter löd rubriken på Christer Sjöströms, KTH, Gävle, föredrag. En ISO-standard, 15686 ger strukturen för beräkning av brukstiden för byggnader.

Svein Haagerud, Norges Byggforsknings Institut talade om norska satsningar på ØkoBygg och byggcertifieringen.

Först en norsk språkövning:

Egennytte viktigere enn Offer

Fakta viktigere enn Skjønn og tro

Egne løsninger viktigere enn Unødige lovpålegg

Samarbeid viktigere enn Konflikt

Viktige miljøeffekter viktigere enn Sære grønne løsninger

Reelle endringer viktigere enn Gode råd.

ØkoBygg är bygg-, anläägnings- och fastighetsbranschens eget utvecklingsprogram. Målet är att utnyttja positiva och lönsamma möjligheter för ökad miljöeffektivitet. Programmet sträcker sig över åren 1998-2002. Myndigheterna bidrar med finansiering från fyra departement. Totalinsatsen är budgeterad till 340 miljoner kronor, där branschen och myndigheterna bidrar med lika mycket. Målen är beträffande energin att genom effektiva och flexibla lösningar bidra till att reducera energiförbrukningen för byggande och drift av byggnadsmassan; beträffande material att bidra till bättre resurseffektivitet, ökad användning av restprodukter och 70% mindre avfall till deponi; beträffande hälso- och miljöfarliga ämnen bidra till att branschen stoppar/begränsar användning av dessa och att byggnadsmassan inte har negativ inverkan på miljö och hälsa; beträffande dokumentation att bidra till att mäta branschens prestationer.

KTH, Byggnadsmaterial forskar i livslängdsplanering vid upprättande av byggvarudeklarationer. Wolfram Trinius därifrån skisserade forskningsprojekt som skall klarlägga

sambandet mellan miljöpåverkan och livslängd

ökad investering i produkters initiala miljöpåverkan för att förlänga livslängden

högpresterande betong

ytbelagd stål

träskyddsbehandlingar.

Internationella exempel på livslängdsplanering och livscykelanalys gav Arne Nesje från det norska forskningsorganet SINTEF i Trondheim. Slutsatsen är att en rad nationer, Norge, Danmark, Kanada och USA, har en politisk målsättning att byggnadsverk skall projekteras och byggas i ett livslängdsperspektiv. Metoder utvecklas på olika nivåer och ör olika ändamål. Området präglas av föga samordning med resultatet att det blir lite kraft och resurser bakom varje metod.

Vägen vidare:

Internationella riktlinjer

Internationella och nationella databaser med miljödokumentation

Metoder på olika nivåer men en del av informationen bör kunna hämtas från gemensamma källor.

Göran Svensson, Miljökompetens redogjorde för svenska erfarenheter. Livscykelanalyser (LCA) är en etablerad metod men mest erfarenhet kommer från LCA av förpackningar, där har livslängden sällan inverkan. Det finns flera forskningsmiljöer, CTH, IVL, KTH och branschforskningsinstitut. Man har gjort LCA av golv. Data om driftskedet är svåra att få. Livslängden har mycket stor inverkan påresultatet av en LCA.

Nästa steg är att utveckla byggvarudeklarationer mot certifierade miljövarudeklarationer som baseras på LCA-analyser, följer ISO-standard, kräver branschspecifika regler (för rättvisa jämförelser) och som administreras av Miljöstyrningsrådet.

Slutligen angav Per-Olof Carlson, Scandiaconsult och Byggsektorns Kretsloppsråd byggsektorns behov av gemensamma projekteringsverktyg för miljöanpassat byggande

Kretsloppsrådet är ett nätverk med fyra intressegrupper

byggherrar och fastighetsägare

arkitekter och konsulter

byggindustri (entreprenörer)

byggmaterialindustri

Rådets arbete handlar om

godkända avfallslämnare

byggvarudeklarationer

miljöanpassad projektering

utbildning och information

Miljökvalitetsmål/miljöutredning

Arkitekt- och Ingenjörsföretagen AI har tagit fram bl a miljöchecklistor för de olika projektörsfacken. Under projekteringens gång behövs information som underlag för hyresgäst, för val av alternativa lösningar, för fastighetsöverlåtelser (miljöbalken) osv. Värderingshjälpmedlen är checklistor, kriteriesystem (finns flera utomlands) och LCA.

Skilj på yttre miljö (naturresurser, utsläpp) och inre (hälsa, arbetsmiljö). Dessa begrepp återfinns även i miljöbalken. Carlson definierade ytterligare några begrepp miljöprogram som är en del av byggnadsprogrammet, och miljöplan som bör normalt utgöra en del av projektets kvalitetsplan.

För inventering och värdering behövs certifiering av miljöinventerare och inventeringsmetodik. Som oan nämnts finns det hjälpmedel för klassificering av byggnader, byggdelar, byggvaror och system.

För miljöstyrning av byggprojekt behövs

Miljöprogram med uppföljningsbara mål

Ekologisk upphandling

Miljöplaner

Miljörevisioner

Miljödeklarationer

Det saknas bra enhetlig metodik för miljöutredningar och databas för miljölagstiftning. Behovet av att standardisera är stort men vad lämpar sig? En marknadsdriven miljöutveckling behöver ekonomiska incitament för att locka fram engagemang och ny teknik.

Pressgrannar

Vår finska systerförening RTY:s representativa och välredigerade tidning heter Rakennusvalvonta. Fjolårets sista nummer innehåller artiklar om den nya markanvändnings- och bygglagen samt två artiklar om underjordiskt byggande. Vi återger här några artikelsammanfattningar gjorda av chefredaktören Lauri Jääskeläinen.

Byggnadsråd Vatilo efterlyser mera samarbete mellan byggnadstillsyn och planeringen på kommunal nivå När kommunen får med den nya markanvändnings- och bygglagen mer makt, betyder detta att det är ännu viktigare att gemensamt i kommunen finna de bästa lösningarna i ofta krångliga planeringsfrågor. T. ex. de beslut som en kommunal myndighet fattar om ett ärende som gäller planeringsbehov förutsätter ett gott samarbete mellan olika kommunala myndigheter

Chefen för samfundspolitik Leena Karessuo och överarkitekt Ritva Laine, båda från Finlands Kommunförbund, ger anvisningar hur det lönar sig att förnya de kommunala byggnadsordningar Alla kommuner bör förbereda en ny byggnadsordning inom två år från och med den 1-1-2000. Byggnadsordningarnas betydelse förstärks i den nya 1agcn så att det är möjligt för en kommun utvidga ett område med behov av planering i byggnadsordningen. Men också annars betonar man byggnadsordningens möjlighet att styra markanvändning och byggande med beaktande de lokala omständigheterna i kommunerna.

Överingenjör Sihvonen och diplomingenjör Rämä behandlar i en lång artikel nya lagens bestämmelser rörande utförande och kontroll av byggnadsarbete. Markanvändnings- och bygglagen ger nya medel och verktyg för byggnadstillsynsmyndigheter. Ett inledande möte, kvalitetssäkringsutredningen, inspektionsprotokoll och byggnadens bruks- och underhållsanvisning är nya element, som syftar till ett gott slutresultat i byggandet. Sihvonen och Rämä har varit med om att skriva en ny byggbestämmelsedel Al, som gäller kontrollen av byggnadsarbete.

Lauri Jääskeläinen ställer frågan, om projekteringen i bostadsmässan i Vilmanstrand förra sommaren var god. Bostadsmässans tema var god planering. Under en särskild kurs anordnad av Klaus Pelkonen deltog ett tjugotal unga arkitekter, som tillsammans med familjer studerade hur man bäst kan projektera och bygga ett egnahemshus. De intervjuade tre kursdeltagarna var mycket nöjda med kursen.

Diplomingenjör Kyttälä reflekterar var det betyder praktiken när man i den nya Finlands byggbestämmelsers del C2 Fuktighet förutsätter; att man lätt kan reparera olika slags rör i byggnader Vatten- och avloppsledningar bör placeras så, att det eventuella läckaget lätt kan identifieras.

Avdelningschef Vähäaho, diplomingenjör Holopainen och geolog Raudasmaa klargör de tekniska problem, som man har vid underjordiskt byggande. Finland är en av de ledande nationer som utnyttjar berggrund för olika ändamål i byggandet. I Helsingfors byggs årligen 100 000 - 200 000 m3 bergutrymme, som motsvarar hälften av hela Finlands bergbyggande.

Ingenjör Narvi belyser de principer som man har i Helsingfors när man planerar underjordiska byggprojekt ur markanvändningens synvinkel. Man ställer höga krav för underjordiska parkeringsutrymmen, gångtunnlar och vägtunnlar så att de inte stör gatu- och stadsbilden, är trygga och också trivsamma och lärt orienterbara för människor som utnyttjar dem.

Stockholm väntar på deltagarna i Tekniskt informationsmöte 2000 och FSB:s 50-årsjubileum som firas med middag och Cabaret på Operaterrassen som bilden ovan visar sett från Kungsträdgården. Mötet börjar söndagen 21 maj i Stadshuset och med båttur på Mälaren där vi får se Stockholms "årsringar", bebyggelse från medeltiden till detta millennium i kontakt med landskapet i form av vattnet och det gröna.

På en av Mälarens öar, Stora Essingen fortsätter informationsmötet på måndag och tisdag i Lärarnas Hus på Segelbåtsvägen. Som gatunamnet antyder ligger lokalerna vid sjön men ändå nära innerstaden med täta buss- och båtförbindelser. Föredragen, diskussionerna och utställningen är högaktuella. Försumma inte att anmäla dig till mötet!