REDAKTION	UTGIVARE
c/o Penno, Birger Jarlsgatan 109 B, 2 tr 113 56 Stockholm  telefon/fax 08-612 86 60 e-post e.penno@fsb.se	Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer Rådjursstigen 1, 974 53 Luleå fax 0920-22 94 08, telefon 0920-29 35 47 e-post: soren.johansson@mbox308.swipnet.se http://www.welcome.to/fsb
Redaktionskommitté: Enno Penno, Stockholm Valter Jeppsson, Växjö  Lennart Johansson, Göteborg Lars Hartzell, Nyköping	Postgiro: 37 45 81-7 för medlemsavgifter: 488 61 72-8 Organisationsnummer: 818000-4775
Vi tar emot bidrag - gärna på diskett – från medlemmar och andra till KONTAKTBLAD som ges ut med två eller tre nummer/år. Nästa manusstopp är 1 februari 2000.	Intresserade får KONTAKTBLAD gratis genom att meddela sin adress till FSB:s medlemsregister, c/o Söderberg Järavallsgatan 33 B, 216 11 Malmö, fax 040-16 47 40.

 
 
 

Ingemar Blomgren, Göteborg 031-47 18 63 ingemar.blomgren@swipnet.se

När jag nu börjar skriva min sista ordförandespalt är det den 10 juli och jag fyller 65 år. Det är en solig och glad dag. Jag kan se tillbaka på 39 trevliga , intressanta och lärorika yrkesverksamma år, fördelade på två arbetsplatser 15 år som konsult och 24 år på Stadsbyggnadskontoret.

Vi genomförde FSB:s fyrtioåttonde tekniska informationsmöte 31maj, 1-2 juni i Trollhättan med c:a 240 deltagare inklusive utställare och medföljare på ett mycket bra och uppskattat sätt.

Tyvärr saknades vid mötet åtminstone 50 byggnadsinspektörer för att FSB:s verksamhet skall ekonomiskt gå runt under året. Eftersom det är andra året i rad som ekonomin inte går ihop är det verkligen oroande och styrelsen diskuterar detta mycket inte minst med tanke på 50-årsjubileumet i Stockholm eftersom allt (lokaler, mat, hotell) kostar mycket mer i en storstad.

För min egen del var det något alldeles speciellt att vi hade mötet i Trollhättan. Under åren 1960 till 1975 arbetade jag på en stor konsultfirma i Göteborg och vi hade Volvo Flygmotor, Union Carbide och NOHAB som kunder. Det kanske är en lätt överdrift att säga att jag var i Trollhättan en dag i veckan under den tiden. Det blev således många besök och projekt jag har haft ansvaret för i den staden!

1983 i Västerås blev jag vald till FSB:s ordförande och vid årsmötet i Trollhättan blev vår klubbmästare Stig Åkerman från Härnösand vald till ny ordförande i tre år fr o m 2000 och jag önskar honom ännu en gång lycka till.

Jag blev verkligen väl avtackad och fick från föreningen en mycket vacker tavla, med ett skärgårdsmotiv, som jag och min fru Ragnhild uppskattar mycket.

Mitt tack vid årsmötet till Er och föreningen efter 21 år i styrelsen finns i bladet lite längre fram.

Under årsmiddagen överlämnade vi en gåva till juristen Annika Gustafsson

som tack för att hon med så uppskattad framgång har medverkat hos oss i hela 15 år. Vi önskade henne lycka till på den nya arbetsplatsen, Advokaterna Liman & Partners, när hon nu har lämnat Svenska Kommunförbundet efter många år.

Vi överlämnade även en gåva till f d riksdagsman Rune Evensson, ledamot i Boverkets styrelse, som har medverkat hos oss under 5 år. Föreningen har aldrig tidigare hafi tillgång till en politiker på hans nivå som under flera år ställt upp för oss och som har varit så väl insatt i vårt arbete och PBL.

Årsmiddagen avslutades med att alla vandrade ner till Oskarsbron och fick höra Näcken spela och se hur våldsamma mängder vatten släpptes på i fallen! Ännu ett oförglömligt minne från våra tekniska informationsmöten.

Hur skall de tekniska informationsmötena arrangeras i framtiden för att locka flera byggnadsinspektörer och politiker?

Ingen har klagat på innehållen i programmen eller valet av föredragshållarna. Det har varit dagsaktuell information, frågor och problem som har behandlats och alla föredragshållare har ett proffsigt framförande och nu för tiden även läsliga OH-bilder. Kursavgifterna har vi bl. a. genom ett stort ideellt arbete verkligen legat lågt med.

Vid en handuppräckning under mötet i Trollhättan framkom en överväldigande majoritet för att minska till två dagar trots att enligt enkäten året innan önskade man att vi inte skulle ändra på något.

Nu planerar vi för ett tvådagars möte den 22-23 maj 2000 i Stockholm.

Vi räknar dock med att många kommer under söndagen den 21 (rent av redan under lördagen) och att vi arrangerar studiebesök med bussar eller båtar under eftermiddagen med en trevlig avslutning. Kvällen blir dock fri för egna aktiviteter. Något medföljarprogram är väl inte aktuellt i Stockholm med tanke på alla egna önskemål och ett rikligt utbud på aktiviteter!

Styrelsens avsikt är att i slutet av september gå ut till medlemmarna med en preliminär inbjudan till Stockholm och anhålla om svar med vändande post för att få fram ett säkrar beslutsunderlag med tanke på hur många deltagare som det går att slå ut de fasta kostnaderna på.

Det vore bra om Ni delger styrelsen eller länsombuden Era synpunkter på föreningens inriktning på de tekniska mötena och framtid.

Vi sonderar redan nu för det tekniska mötet under 2001 och ett alternativ är Lund!

Med hopp om en fortsatt varm och trevlig sommar önskar jag alla en lång välbehövlig semester.
 
 
 
 

Tekniskt informationsmöte 99

Måndag: PBL i praktiken

Per-Erik Sjögren, Eskilstuna 016-10 11 17 per-erik.sjogren@eskilstuna.se

Ingemar Blomgren öppnar mötet och tar upp i sitt anförande föreningens minskande medlemsantal och det tekniska mötets sjunkande deltagarantal. Framhåller att det kommer att bli en uppgift för den kommande styrelsen att utreda orsaken till den trenden och föreslå åtgärder att bryta den.

Tekniska mötets 49:e gång innebär att styrelsen förbereder ett 50-årsfirande. Om inte förr så borde trenden brytas under ett sådant jubileumsår. Eller kan orsaken vara den att byggnadsinspektörerna har blivit förbannat trötta på PBL eller är det brist på tid som gör att många inte kommer.

Kommer gör dock våra tre nordiska gäster, FSV:s och KARF:s representanter samt våra trogna utställare som svarar för mötets produktinformation.

Efter Ingemar intogs scenen utav en liten, stor dirigent med namn Gaetano Sirugo som med hjälp av ett tydligt kroppsspråk och arton entusiastiska ungdomar fyllde lokalen med toner från bland annat In the moon och Memory och fick alla trettio- och fyrtiotalister att följa med i takten. Med dessa toner var vi så nära storbandsjazz man kan komma, där det ibland avslutades med mäktiga trumvirvlar.

Välkomna till Trollhättan

framfördes av kommunalråd Gert-Inge Andersson som kåserade lite om Trollhättans framväxt där det mesta har handlat om fallen och kanalen.

Aktuellt från bostadsutskottet

svarade även i år f d riksdagsman Rune Evensson för. Som vanligt använde han ett taltempo som om det gällde ett 100-meters lopp och inte en bukett med information utan en hel blomsteräng. [Manuset finns i sin helhet på annan plats i detta nr.]

Det han bland annat tog upp var att byggprodukter avser en produkt som stadigvarande används i byggnader. Hissar skall enligt EU-direktiv ha innedörrar, starkare linor och detektorer. Dessa åtgärder uppskattas till en kostnad av 1,9 - 5 miljarder. En annan lösning kan bli elektroniska dörrar.

OVK för en- och tvåbostadshus ändras till att inga återkommande besiktningar erfordras.

Utreda förutsättningar för ekologiska byggnader är en uppgift som pågår.

Bättre användning av rivningsmaterial till återanvändning, återvinning och mindre som läggs på deponi.

Ingen skärpning av barnsäkerhet i lagstiftning utan en ökad information, samma gäller för brandvarnare i äldre hus.

Riktlinjer tas fram för det ekologiskt hållbara byggandet.

Utredning i vilken omfattning som mobilsändare bidrar med till strålning.

Nuvarande regelverk och kontrollsystem i PBL är framtaget och utvecklat för större objekt. Mindre objekt är för byggnadsnämnderna administrativt betungande. Ingen ändring i lagstiftningen är aktuell utan kommunerna kan utnyttja möjligheterna till förenkling i den befintliga lagstiftningen.

Tillsynen skall däremot utökas för att kommunerna skall förvissa sig om att byggherrar, kvalitetsansvariga och entreprenörer tar sitt ansvar inom det rådande regelverket.

Statusen på slutanmälan måste höjas på något sätt men när det gäller den särskilda avgiften är ingen ändring aktuell i dagsläget.

Översyn om möjligheter för kommunerna att ta ut avgift för sin tillsyn motsvarande den som gäller inom miljölagstiftningen pågår.

Låg kunskap bland underentreprenörer både när det gäller bygglagstiftningen och kvalitetskontroll.

Estetisk utformning skall bättre tas tillvara. Förslaget innebär dock att arkitektens ställning ej skall stärkas gentemot den enskilde.

Möjligheten till reglering av handelsändamål i detaljplan kvarstår.

Man skall utreda möjligheten att även i Sverige lagstifta om att det skall finnas ägda lägenheter.

På 10 år har kostnaderna för hyresrätter ökat med 100 %, medan för villor är motsvarande 35 %.

Fastighetsbeskattningskomittén kommer att föreslå någon form av åtgärd som dock skall vara kostnadsneutral då omfördelningen skall ske inom samma ram.

Skatteutredning pågår med inriktning för de permanentboende i skärgård.

Vidare diskuteras möjligheten för schablonbeskattning av villor och motsvarande för bostadsrätter. Förslag tas också fram där fastighetsskatt skall bestämmas efter försäljningspris.

Förändringar i regelsystemet, Sven-Åke Sonesson.

BBR99, BKR99, BSK99, med flera bestämmelser har små ändringar, i huvudsak redaktionella eller hänvisning till ny standard. Sammanfattning har Boverket gett ut och distribueras till alla kommuner som har abonnemang.

Byggpropositionen, diskussioner om hur kommunerna skall hantera de små ärendena; kan finnas en möjlighet till finslipning av regelverket, men skall vara kvar inom nuvarande lagsystem

Hissar är byggnadsverk från och med 1/7-99.

OVK-förordning, byggkvalitetsutredningen vill styra över mer till ventilationskontrollanten.

I vecka 23 1999 kommer en förordning från regeringen i frågan som berör enbart småhus där OVK i princip slopas för återkommande besiktning.

Förslag till ändrade intervall för (vissa) de fastigheter som har en egen kvalitetskontrollsystem.

Nästa besiktningsdatum skall följa intervallen (t ex 3 år) och bestraffning skall ske på annat sätt än förkortad tidsintervall enligt Boverkets syn.

I nya hissföreskrifter (H6) kommer en revidering med marginella regeländringar som i huvudsak gäller bygghissar. Från och med 1 juli 1999 skall hissar vara CE-märkta.

BÄR-96 kommer att ändras något med inriktning på varsamhet och estetisk utformning.

Byggfelförsäkring är svår att tillämpa men ett förtydligande kommer till hösten -99.

Typgodkännandeföreskrifter kommer ut med en remissomgång i juni -99 med ett förslag till revidering.

Direktiv finns skrivna som tar upp typ- och miljögodkännande för värmepannor.

All CE-märkning skall beröras i samband med byggsamrådet och tas med i protokollet.

Farligt avfall skall omhändertas, även vid ändringar av byggnader, och berörs också vid utrivningar.

Skall farligt avfall omhändertas av särskild entreprenör skall det redovisas i rivningsplanen.

Förslag finns på att riktlinjer tas fram för kvalitetsansvarig - rivning.

Handläggning av "enkla" ärenden, en paneldiskussion.

Ingmar Ström inleder avsnittet enkla ärenden, tillsyn, slutbevis och ger några exempel på handläggning av enkla ärenden och hur de fungerar i vår vardag.

Panelen består av Sven-Åke Sonesson, Annika Gustafsson och Bertil Adolfsson.

På frågan om byggnadsverk skulle indelas i fler kategorier framförde Sonesson att det är inte aktuellt. Bedömningen skall göras utifrån byggnadsverkets komplexitet, byggherrens kompetens och resurser.

Adolfsson framför att samhällets intresse är låga i enkla ärenden, vilket innebär att kvalitetsansvarig är en viktig person, då samhället ej utför någon egen kontroll.

Idag skall kvalitetsansvarig anmälas i samband med bygganmälan i alla ärenden och redovisa sin kompetens hur kontroll skall gå till och vilka resurser som finns att tillgå.

Gustafsson ställer en egen fråga "Vad händer om KA inte anmäls"?. I stort sett ingenting om det inte uppstår en tvist på grund av skada. Då kan någon kräva kommunen på skadestånd, på grund av försumlighet i sin myndighetsutövning.

Sonesson framför att på frågan om KA2:s betydelse för att godkänna kvalietsansvariga, är att den är till för det organ som skall godkänna de som skall söka riksbehörighet.

Förordningen är vägledande för byggnadsnämnden men lokalt har man möjlighet att ta personlig hänsyn. Lokalt kan varje kommun ha fler indelningar men boverket lägger sig inte i och kommer inte att utöka med ytterliga nivåer, möjligen införa för rivning.

Adolfsson får frågan om lägeskontroll. Lägeskontroll kan ej anges i något beslut att viss ska utföra denna, till exempel att det är kommunen som skall göra det, utan det är kompetenskrav som skall ställas.

Skyldigheten att utföra tillsyn av byggnadsnämnden framgår av kapitel 1 § 7 kompletterat med kapitel 9 §8 som upplyser om det krav som finns i kapitel 3. I begreppet tillsyn ingår även granskning av handlingar.

Sonesson framför att byggherren har ansvar för kontroll, medan byggnadsnämnden har tillsynsansvaret för att tillse att byggherren tar sitt kontrollansvar.

När byggnadsnämndens tjänstemän besöker byggnadsverk betyder detta tillsynsinspektion, som är ett begrepp.

Adolfsson framför för sin del att allmän tillsyn sker som inspektion på arbetsplatsen. Inspektionerna skall kunna avgiftsbeläggas, delvis. Lagstiftningen måste förtydligas på den punkten.

Sonesson. Många hör av sig om att tillsynsinspektionerna måste bli tätare och att det är angeläget att kommunerna har de resurserna.

Gustafsson framför att enligt byggnadsverkslagen 7 § åligger det kommunerna att göra tillsyn.

Utebliven tillsyn kan få följder om inte tillsyn har utförts i den omfattning som det aktuella byggnadsverket har fordrat, vilket framkommer om någon skada uppstår och eller kvalitetsansvarig ej har erforderlig kompetens.

Adolfsson: Kommunförbundet har en arbetsgrupp, tillsynsgruppen, som jobbar med frågan. Lägre avgift och mindre tillsyn om byggherren har hög kompetens samt med en skrivning som anger när avgift kan tas ut. Tillsynsgruppen, förslag kommer under hösten.

Slutbevis

Gustafsson: Användningsförbud kan kommunen utfärda om brister finns i utrymningsvägar och tillgänglighet. Praktiskt har förbud använts endast när det gäller brandskydd.

Den enskilde har inget krav på sig att begära slutbevis. Byggnadsnämnden har krav på sig att utfärda slutbevis.

Tisdag: miljö, utbildning

jerker axén, stockholm 09-50 82 73 24 jerker.axen@sbk.stockholm.se

Rättsfall på bygg- och miljöområdet

Först ut var Annika Gustafsson som numera arbetar hos Advokaterna Liman & Partners.

Hon började med att säga att "OVK-målen", dvs byggnadsnämndernas rätt att ta ut avgift för ärendehanteringen, ligger i Regeringsrätten och avgörs inte förrän tidigast i höst. Boverket samt Kommunförbundet har stött kommunernas uppfattning om rätt till avgiftsuttag.

Angående skredet i Vagnhärad säger haverikornrnissionens rapport om orsaken: osedvanligt kraftig nederbörd med höjda portryck som följd, samt bidragande en bristande insikt om skredrisken i området och om möjligheterna att vid behov vidta motåtgärder. Haverikornrnissionens rekommendation: Boverket bör verka för att kunskap om skredrisker och möjliga motåtgärder sprids till kommunerna samt att kommunerna får kunskap om att det inte alltid går att lita gamla geotekniska mätningar. Parentetiskt har försäkringsbolagen varit mycket generösa mot de drabbade men har sedan gått på kommunen med ersättningsanspråk.

Lagändring i skadeståndslagen 3 kap. 3 § är en skärpning: rådgivning är förenat med skadeståndsansvar även genom slarv eller vårdslöshet. Inget samband med myndighetsutövning behövs, ej heller någon särskild form på råden eller upplysningarna, muntliga, skriftliga eller via e-post omfattas av ansvaret. Ikraftträdande 1 januari 1999.

Annika tog sedan upp olika exempel på rättsfall.

1. Högsta domstolen fastställde angående undersökningsplikt hos fastighetsköpare att även en krypvind vars taklucka var översnöad måste besiktigas.

2 Svea hovrätt ansåg 1998-11-12 att entreprenören har bevisbördan vid tvist om pris där han hävdade löpande räkning och beställaren hävdade fast pris

3. Regeringsrätten ansåg 1998-03-30 att byggnad i ett kulturhistoriskt särskilt värdefullt område i Kivik skulle förvanskas om den försågs med takkupa resp. två takfönster, samt byggnad i 3:12-område Smögen skulle förvanskas om tegeltaket ersattes med tegelliknande plåt

4. Sundsvalls Kammarrätt ansåg 1998-09-30 att taksprång som i detta fall sköt ut en meter var att betrakta som del av byggnaden och därmed hamnade för nära tomtgräns, samt Stockholms kammarrätt fann 1999-01-25 att tilläggsisolering av fasad ej var bygglovskrävande då påverkan ej ansågs avsevärd.

Slutligen två domar angående kvalitetsansvariga: Stockholms kammarrätt ansåg en person vara lämplig såsom KA vid en vindsinredning utan att ha tenterat av genomgångna kurser samt Kronobergs länsrätt ansåg en tidigare försumlig KA lämplig i nytt ärende då han ej ännu ej visat försumlighet i detta nya ärende.
 
 

Boverkets bygg- och konstruktionsregler

Nästa talare var Sven-Åke Sonesson från Boverket som pratade om de ändringar som skett och med BBR 99, BKR 99, BSK 99, handböcker etc.

Förändringarna är av måttlig dignitet alltifrån manöverdon, klosettbehållare, brandvarnare till redaktionella förändringar. Vissa preciseringar i brandkapitlet, återluft till sovrum om kvaliteten är som uteluften, lägsta golvtemperatur, skärpning och europanormsanpassning av fastbränsleeldningens utsläpp. Bullerskyddet anpassas till ny standard, kravskärpning i bostäder med speciell hänsyn till lågfrekvent buller. Mera om detta av senare talare Klas Hagberg från Ingemansons.

Boverkets roll nu och i framtiden

Efter kaffet inträdde generaldirektör Ines Uusmann på arenan.

Hon började med att presentera sig och berättade att hennes karriärstart var som kommunalpolitiker i Täby kommun. Hon konstaterade sedan att kompetensen dräneras i kommunerna och att det satsas mindre på underhåll och kompetens. Ansvaret för god bebyggd miljö vilar på Boverket. Frågan är hur Boverket skall klara av de nya kraven med en bantad organisation. Trots allt har medarbetarna ett glödande engagemang. Vi är nu EU-medlemmar och byggproduktdirektivet är införlivat i BVL. 1990-talet har inneburit att hela samhället har involverats i byggandet, även kvinnor och barns perspektiv kommer in. Vi har IT-revolutionen med datorer, nätverk, Internet. Hur påverkas samhället, stadscentra? Det kommer att gå fort med hög datamognad, resande, planering, intelligenta hus med individuella mätare. Kommersiella utvecklingen påverkar byggandet. Förändringarna på miljöområdet alltifrån ej klorblekt toapapper till katalysrening leder också till en påverkan på "hårda" sektorn i kommunerna d.v.s. byggande och planering. I det "uthålliga samhället" är frågan om vi jobbar på rätt sätt i en tuffare ekonomi. Boverket tappar 20% resurser vilket medför en omorganisation och nästa sommar finns ett nytt Boverk slimmat med 165 personer! Inrikesdepartementet har försvunnit till förmån för miljödepartementet.

15 miljökvalitetsmål är uppställda. Det 11:e är god byggd miljö som sedan skall delas upp i delmål som Boverket skall lämna från sig den 11 oktober. Detta skall sedan utmynna i en ny proposition till riksdagen. Inez Uusmann nämnde plan- och byggdagarna 14-16 september och kommande projekt bl.a. PBL99 = fortbildning i PBL med tillsyn och kontroll.

Inne 99

Bertil Pettersson, generaldirektör för BFR, talade om Inne 99. Inneåret -99 invigdes på Sollentunamässan. Bertil ansåg byggnadsinspektörerna ha en mycket viktig roll för att uppfylla målen kvalitet, kostnadseffektivitet, långsiktig hållbarhet.

Han talade om det sunda huset där kontroll av fukt var det viktigaste och innebar hälsa -innemiljö via luftkvalitet, ventilationssystem, mikroorganismer samt metoder för skadeinventering.

Paul Lindroth från Boverket talade även om Inne-99. Innemiljön har mer och mer blivit en hälsofråga då människor vistas inomhus till 90% och detta ökar kontinuerligt. En innemiljöbok har tagits fram uppdelad på 1. skol- och dagismiljöer 2. offentliga lokaler 3. boendet samt 4. arbetsplatser(främst kontor). Internetadressen är www.inne99.com. och den uppdateras kontinuerligt. Man konstaterar att utformningen och förvaltningen av byggnaden samt boendevanorna påverkar inomhusmiljön som i sin tur påverkar hälsan.

7 viktiga punkter vid byggandet ställs upp:

1. Elektromagnetiska fält (försiktighetsprincipen)
2. .Radonsäkert byggande
3. Ljudmiljön (helst bättre än ljudklass C)
4. Ventilation (dimensionera för den specifika användningen)
5. Fuktdimensionera! (klimatskärmen, byggfukten, va-systemet)
6. Beaktande av förvaltning samt underhåll
7. Beaktande av brukarnas behov och beteende.

1. utformningen av väggar och bjälklag för brand utifrån funktionskrav från 1994
2. bullerkällorna idag är annorlunda
3. ny standard (ISO 717) gav nya möjligheter att värdera stegljud- och luftljudsnivåer
4. stegljud är mest komplicerat och kontroversiellt.

Lennart Johansson från Byggentreprenörerna talade om ansvarig byggare.

Magnus Sköld, SIFU talade om vikten av utbildning.

Leif Johannesson Riksantikvarieämbetet om sakkunnig varsamhet. Vad ska värnas? För att samtidigt kunna brukas! Varsamhet blir bedömningar från fall till fall utifrån byggnadens förutsättningar, kvaliteter och brister. RAÄ tycker att PBL som den tillämpas idag utgör ett allvarligt hot mot kulturvärdena. Det föreslår därför att få i uppdrag av Kulturdepartementet att göra en fallstudie med Boverket samt Kommunförbundet rörande varsamhet vid ändring av byggnader.

Resten av dagen bestod av utställarnas produktpresentation samt busstur till slussarna, SAAB-museet samt Inovatum och slutligen pyttipanna!

Onsdag: Teknik

Henrik Olofsson, Umeå 090-16 12 09 henrik.olofsson@bfc.umeå.se

Branddimensionering, brandskyddsdokumentation, certifiering

Staffan Bengtsson, Brandskyddslaget, Stockholm

Branddimensionering

För drygt 15 år sedan blev inglasning av gårdar populär. Det blev början till användningen av branddimensionering. Man utförde beräkningar på samma sätt som man dimensionerar byggnaden eller anläggningen i övrigt. Man gick alltså över till funktionsbaserade regler där man tar hänsyn till verkliga förhållanden i stället för att använda detaljregler. Enligt Staffan har funktionsregler både för- och nackdelar.

• Fördelen med funktionsbaserade regler är:
• Ny kunskap kan lättare beaktas
• Den pedagogiska uppbyggnaden av reglerna blir klarare
• Brandskyddslösningarna blir bättre anpassade till det specifika objektet
• Jämnare säkerhetsnivåer erhålls i olika byggnader
• Brandskyddsprojektering jämställs ingenjörsmässigt med t ex projektering av bärverk

• De ställer högre krav på såväl projektör som granskande myndighet
• De kan leda till högre projekteringskostnader
• Mycket dyrt att utföra komplicerade beräkningar, endast ett fåtal personer i landet kan utföra dom
• Överföring av kunskap tar tid
• Osäkerheter:
• Dimensionerande bränder
• Beräkningsmetoder
• Värderingskriterier
• Släckinsats

Utifrån byggherreidé, arkitekt och brandskyddskompetens påbörjas brandskyddsprojektering. Resultatet av projekteringen blir en brandskyddsbeskrivning.

För enkla projekt kan enbart en ritning vara tillräcklig som brandskyddsdokumentation.

Ett problem är att brandskyddskonsulten ofta blir bortkopplad innan övrig projektering är färdig. Först när projektet är färdigt och brandskyddsbeskrivningen blivit relationshandling bör den kallas brandskyddsdokumentation.

Certifiering:

Hittills finns inga certifierade sakkunniga på brandskydd. Arbete pågår för att utarbeta regler för certifiering.

Vad betyder BN:s tillsyn och räddningstjänstens förebyggande brandskydd?

Ingvar Svensson, Räddningstjänsten, StorGöteborg

Brandförsvarets erfarenheter måste tas tillvara vid projekteringen. Byggsamrådet är i regel första kontakten med BN och då är det för sent att göra ändringar på stora punkter. Samarbetet med brandförsvaret bör börja i ett tidigare skede och pågå tills bygget är färdigt. Brandförsvaret tycker att följande ordning kan var lämplig:

• Att vara bollplank i programfasen
• Att lämna rådgivning i projekteringsfasen
• Att lämna sakkunnigstöd till kvalitetsansvarig i byggfasen

Lennart Johansson, FSB, Göteborg

Historik:

Den brandhärjade lokalen har ursprungligen varit fabrikslokal för bulttillverkning.

År 1990 gjordes en undersökning av hur byggnaden skulle kunna användas. Man hade vid den tidpunkten ingen speciell idé på hur lokalerna skulle användas. Samma år gjordes också en undersökning om lokalen skulle kunna användas som samlingslokal.

Senare under 1990 beviljades så ett tidsbegränsat bygglov (10 år) som samlingslokal. Efter utförda ombyggnadsarbeten konstaterade byggnadsnämnden vid besiktning sådana brister att användningsförbud utfärdades. Bristerna åtgärdades och i november 1990 utfärdades slutbesiktningsbevis. Lokalen uppfyllde alltså de krav som kunde ställas på en samlingslokal.

Branden:

När räddningstjänsten kom till lokalen var branden fullt utvecklad. Folk låg utspridda överallt. Många vara döda och andra var skadade.

I normala fall betraktas räddningstjänsten som "god" men här fick man emellertid en ny erfarenhet. I den upprörda stämning som rådde riktades ilskan mot räddningsmanskapet som kom att betraktas som "onda".

Detta tog sig uttryck till rena handgripligheter mot räddningspersonalen. Någon slog t ex en flaska i huvudet på en brandsoldat.

Brandutredning

Staffan Bengtsson, Brandskyddslaget, Stockholm

En haverikommission med uppgift att utreda orsak till branden har tillsatts. Kommissionen består av tre personer: En från Statens Haverikommission (SHK), en från Lunds Tekniska Högskola samt Staffan Bengtsson, Brandskyddslaget. Kommissionen har i sin tur tagit experthjälp från olika håll, bl a läkare, psykologer och Statens provningsanstalt (SP).

Några fakta kring utredningen:

- Modellförsök har gjorts på SP. Brandförloppet har kunnat klarläggas men inte orsaken.

- Intervjuer har gjorts med ett stort inblandade personer för att höra om deras iakttagelser.

- S k teaterrök försvårade troligen varseblivning av branden.

- Några utrymde redan från början när det var klart att brand uppstått, andra väntade tills det var för sent.

- Branden började i nödutrymningstrapphuset. Branden var fullt utvecklad i trapphuset då den genom ett explosionsartat förlopp spreds till samlingslokalen.

- Endast en utrymningsväg med en dörrbredd av 90 cm återstod

- Man har genom en noggrann undersökning av askan på golvet i nödutrymningstrapphuset. kunnat ta reda på vad som fanns där. Förekomsten av vissa metalldelar visar att massor av stolar funnits där.

- Alldeles för många personer befann sig i lokalen, ca 400. Men även om antalet endast varit det tillåtna, d v s 150 personer skulle enligt Staffan Bengtsson många personer ändå ha dött vid denna brand.

Utredningen är ännu inte slutförd, varken den som utförs av polisen och inte heller den som utförs av haverikommissionen.

Rivning, återvinning och omhändertagande av farligt avfall

Stig Hedén, Boverket

Myndigheternas ansvar är att minimera riskerna för att skador uppstår genom felaktig hantering av farligt avfall. Boverket har av regeringen fått uppdrag att utreda hur avfallet bör identifieras och hanteras vid rivning av byggnader.

Har aktörerna på marknaden tillräckliga kunskaper för att genomföra miljöanpassade rivningar utifrån samhällets krav?

Rivning regleras i PBL genom krav på rivningsanmälan och rivningsplan. Av rivningsplanen skall framgå hur rivningsmaterialet kommer att hanteras.

Stig Hedén underströk det primära med rivningsanmälan, nämligen att få bort det farliga avfallet. Byggnadsnämnden skall inte detaljkontrollera övrigt avfall och t ex inte kontrollera antalet tegelstenar eller hur många m² takplåt som finns.

Inventering av farligt avfall är en svår uppgift. En kravlista på inventerarens kompetens bör utarbetas.

Några slutsatser som Boverket dragit vid utredningen:

• Kvalitetsansvarig för rivning behöver specialistkompetens
• Slutbevis bör utfärdas som ett bevis på att rätt omhändertagande av det farliga avfallet ägt rum. Slutbeviset skulle t ex erhållas mot uppvisande av kvitton från godkänd eller anmäld transportör.

Kjell Söderberg, FSB, Karlstad

Inledningsvis berättade Kjell att många inspektörer kände sig osäkra i den nya roll som vi fick med införandet av nya PBL. Hur skall vi tillämpa det nya nya systemet? Blev kontrollen bättre med nya PBL? Hur skall en kontrollplan se ut?

Kjell berättade också om ett bostadshus där bygglov beviljades i maj 1995, alltså under det gamla systemets tid. Vid slutbesiktningen som utfördes i april 1999 konstaterades att det var mycket fuktigt i krypgrunden och att det berodde på en undermåligt utförd dränering. Den som var AA för detta projekt blev en av dom första att utbilda sig till KA.

Man frågar sig då hur det skulle ha blivit om bygglovet beviljats en månad senare och entreprenören varit KA. Ett mycket tydligt fall som visar vad som kan inträffa om tillsynen inte fungerar.

Byggsamråd, kontrollplan, slutbevis

Henrik Olofsson, FSB, Umeå

Även när det gäller hus som byggs mer eller mindre färdiga i moduler på fabrik finns det saker som måste tas upp i ett byggsamråd. Grundläggning är en sådan sak. Är grundundersökning utförd, är grundsulor anpassade till tillåtna grundpåkänningar? Det är också viktigt att klargöra vilka åtaganden grundleverantören, husleverantören och byggherren har. Ingår garage/carport i entreprenaden. Vem isolerar vattenledning och vem klamrar avloppsledningen och vem lägger ut plastfolien i krypgrund.

Om detta inte är klart för byggherren visar erfarenheten att dessa saker inte heller blir utförda.

I kontrollplanen skall det framgå vem som har ansvaret för vad. Det bör t ex framgå vem som har ansvar att se till att besiktning av eldstad och köksimkanal anmäls och utförs.

När kan man utfärda slutbevis?

En villa av mycket speciell karaktär har uppförts i Umeå. Byggherren var själv kvalitetsansvarig. Han hade ingenjörsutbildning och hade arbetat som arbetsledare åt Skanska och uppfyllde i övrigt de formella krav som ställs på kvalitetsansvarig.

Vid tillsynsbesiktningar under byggtiden konstaterades att utförande var av mycket låg hantverksmässig kvalitet och att flera ovanliga lösningar hade använts. Golv i bostadsutrymmen hade endast målad betongyta, trappa och trappräcke till vind var av sågade brädor, badrum hade delvis väggbeklädnad av trä, sju rör till golvvärme var monterade på vägg bakom badkar, yttertak hade obehandlade brädor i stället för takpannor som beklädnad. Listan på fel och brister är betydligt större än som här uppräknats.

I samband med begäran om slutbevis upptäcktes det ett antal brister som innebar att BVL:s krav inte var uppfyllda. Bl a hade innertak på vind utförts med beklädnad av lakansväv och uppfyllde såldes inte ytskiktsklass III.

Beslutad kontrollplan enligt PBL var uppfylld så när som grovplanering av mark.

Kan man verkligen utfärda slutbevis i ett sådant ärende är frågan som bygginspektionen har att ta ställning till. Till saken hör också att byggherren har fått ekonomiska problem. Han får inte lånet placerat hos banken utan att slutbevis uppvisas. Utan slutbeviset kommer han att gå i konkurs.

Den praktiska lösningen på detta problem kan kanske vara att utfärda ett slutbevis med en erinran om att grovplanering skall färdigställas och att innertak måste åtgärdas samt att slutbeviset inte innebär att alla BVL:s krav med säkerhet är uppfyllda.

Avvikelse enligt BBR 1:2

Ingmar Ström, FSB, Malmö

Byggnadsnämnden får i vissa fall medge avvikelser från föreskrifterna i BBR.

Exempel från Malmö som gällde avvikelse från bestämmelsen om att kök skall ha fönster. Byggherren menade att avvikelsen var av ringa omfattning.

Boverket kontaktades för att höra deras syn varvid följande framkom: Avvikelse får inte göras så att det innebär risk för människors liv och hälsa.

Boverket varken kan eller får ta ställning i enskilda fall. Avgörandet ligger hos byggnadsnämnden (det är först vid en rättslig prövning som Boverket yttrar sig).

I det aktuella fallet ansåg byggnadsnämnden (Malmö Stadsbyggnadskontor) att avvikelsen var av sådant slag att den kunde medges.

Estetisk utformning

Sture Olsson, FSB, Leksand

Sture Olsson informerade om problem som förekommer med kulturentusiasterna som ofta ställer höga krav på estetisk utformning. Den genuina kulturbebyggelsen som finns i Siljansbygden har växt fram ur folkdjupen. Sture framhöll vikten av att kulturaspekterna verkligen beaktas. Detta ska ske med en mycket bred och engagerad utbildnings- och informationsinsats där allmänhet, fackfolk med flera deltar. Entusiasterna vill gärna att det ska ske med lagen. Detta är helt fel. Myndigheternas roll är enbart att bevaka B-nivån (godkänt). Om lagen används till att tvinga fram högre krav börjar det handla om maktmissbruk. Skadestånds- och ersättningsfrågor kan också uppkomma. Det kan även handla om rättssäkerhet och demokratifrågor.

Kännedom om vår roll i detta sammanhang bör verkligen till en av grundbultarna i vårt arbete menade Sture.

Kan vi bygga på en soptipp

Per-Erik Sjögren, FSB Eskilstuna

I Husby-Vreta fanns 1990 ett område med godkänd plan för flerbostadshus. Man kände till att inom området fanns en tämligen harmlös soptipp. Markområdet hade under följande år flera olika ägare. År 1994 ändrades planen till ett småhusområde för Älvsbyhus. Vid det laget kände miljökontoret till att tippen även innehöll industriavfall.

Tippen grävdes ur och sanerades. I september 1994 var tippen bortforslad och intyg fanns på att allt var sanerat. Vid geoteknisk undersökning under 1999 kunde konstateras att det fortfarande fanns industriavfall kvar. Lärdomen av detta måste väl vara att det krävs mycket noggranna undersökningar innan sanering påbörjas och att man efter utförd sanering också kontrollerar att man verkligen uppnått önskvärt resultat.

Miljöbalkens inverkan på byggprocessen

Per-Erik Sjögren

Per-Erik inledde med att säga att det är vi själva som gör miljövalen. Vi har fortfarande som köpare möjligheten att välja om vi skall köpa ett miljövänligt kylskåp eller inte, en miljögodkänd braskamin eller inte.

Han fortsatte med att informera om de delar i Miljöbalken (MB) som är av särskilt intresse för oss som bygginspektörer:

Rent allmänt är det viktigt att känna till att MB har strängare krav än BBR som endast har minimikrav. Enligt 2 kap 3§ skall vid yrkesmässig verksamhet bästa möjliga teknik användas. Det innebär alltså en entreprenör som sätter in t ex kylskåp eller braskamin måste välja det bästa ur miljösynpunkt. Gör han inte det riskerar han att behöva byta ut dom eftersom de inte uppfyller paragrafens krav.

Enligt 2 kap 5§ är alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skyldiga att hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheten till återanvändning och återvinning.

Enligt 2 kap 7§ gäller kraven på hänsyn enligt ovan i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem.

9 kap 9 § behandlar krav på bostäder: ägare eller brukare är skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att det inte skall uppstå olägenheter för människors hälsa.

Kommunen har genom dess nämnder såväl enligt PBL som Förvaltningslagen tillsyns- och upplysningsskyldighet beträffande denna lag. Vi bör alltså se till att ha god kännedom om Miljöbalken.

Ny litteratur

Valter Jeppsson, FSB, Växjö

Valter informerade om aktuella tidskrifter och nyutkomna böcker.

Det finns fem tidskrifter som bör vara obligatoriska på kommunens stadsbyggnadskontor, nämligen: Kommunaktuellt, Planera Bygga Bo, Från Riksdag och Departement, Byggindustrin samt Bygg och Teknik.

Kommunaktuellt utkommer varje torsdag med aktuella notiser och reportage. Planera Bygga Bo är Boverkets tidskrift som utkommer med sex nummer per år. Tidskriften tar ofta upp aktuella rättsfall. Riksdag och Departement utkommer med ca 40 nummer per år. Tidskriften informerar om alla förslag och beslut från statliga utredningar, regering och riksdag

Byggindustrin är byggentreprenörernas tidskrift som ges ut varje helgfri fredag. Här redovisas läget på byggmarknaden, arbetslöshetssiffror, nyheter från riksdag och regering mm.

Bygg och Teknik är Valters favorittidskrift. Den utkommer med 8 nummer i år och varje nummer har ett speciellt tema. I aprilnumret behandlas "Akustik och ljudisolering" med utgångspunkt från BBR 99. Här framkommer att en skärpning har gjorts i kraven på både steg- och luftljudisolering.

Skador och fel i skolbyggnader, SP-Rapport 1998:34. Skadorna har uppkommit genom fel i alla led i byggnads- och brukarprocessen. De mest påtagliga felen har orsakats av fukt.

Rivningshandboken skriven av Johanna Persson-Engberg /Lotta Sigfrid /Mats Torring. Boken tar ett helhetsgrepp på rivning. Boken trycker bl a på nödvändigheten av en noggrann miljöinventering.

Kriterier för sunda byggnader och material ingår i Boverkets publikationsserie "Bygg för hälsa och miljö"

Fuktdimensionering ger fuktsäkrare byggnader skriven av Kenneth Sandin LTH. Här skrivs bl a att fuktdimensionering skall tas upp vid byggsamrådet och finnas med i kontrollplanen.

Lufttäthet i hus med träregelstomme och utan plastfolie, SP-rapport 1997.34

Mötets avslutning

Ingemar Blomgren framförde ett tack till mötesdeltagare och gäster samt delade ut presenter och blommor till några av de personer som hjälpt till med mötet. Ingemar framförde också förhoppningen att minst hälften (ca 225) av alla medlemmar i FSB skulle komma till nästa års möte i Stockholm.
 
 
 
 

Länsombudsmöte

Kjell Söderberg, Karlstad 054-29 54 25 kjell.soderberg@karlstad.se

Vid vårt tekniska informationsmöte hade vi under tisdagseftermiddagen ett länsombudsmöte. Vid mötet deltog 23 personer, varav 18 var länsombud. En relativt god siffra. Några länsombud som inte själva deltog i det tekniska informationsarbetet hade utsett ersättare till mötet. Ett bra initiativ, som jag tycker alla länsombud fortsättningsvis skall anamma, det är ju ett bra sätt att få med sig information till länet.

Diskussionen under mötet dominerades av trenden att vi tappar deltagare till vårt tekniska informationsmöte. Vi måste försöka komma upp med idéer om hur vi skall kunna ändra denna trend.

Nästa år då vi håller mötet i Stockholm och det också är 50-årsjubileum måste vi på något sätt "tänka till", när det gäller upplägg osv inför mötet. Det beslöts därför att styrelsen tillsammans med länsombuden skall undersöka intresset inför år 2000. Vi kommer därför att genomföra en liten enkät, där länsombuden muntligt kommer att höra av sig till medlemmarna.

Det var denna fråga, som präglade vårt korta men givande möte i Trollhättan.

Jag vill redan här och nu vädja till er medlemmar ute i landet att ni försöker komma till Stockholm år 2000. Vi skall alla försöka att göra jubileumsåret till något man inte skall glömma.

Aktuellt från bostadsutskottet

rune evenson, f d riksdagsman, ledamot i boverkets styrelse

Vid alla våra informationsmöten de senaste åren har Rune Evenson medverkat och berättat om politikernas planer med bostads- och byggfrågor. Så även i år i Trollhättan 31 maj. Vi återger här hans föredragsmanus i sin helhet.

Om mitt anförande skulle spegla regeringens aktivitet på det bostadspolitiska området kunde det här anförandet göras mycket kort.

Temat för mitt anförande är "Aktuellt från bostadsutskottet". Jag tänker också beröra något av vad som sker i departementen i frågor som rör PBL och BVL.

Byggpropositionen

Regeringen lade i mars fram en proposition som kallades Vissa byggfrågor.

Där ändras definitionen av byggprodukt i BVL så att det bättre stämmer överens med byggproduktdirektivet.

Med byggprodukt avses en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk. Utformningen blir sådan att det blir möjligt att fortlöpande anpassa kraven på byggprodukter till sådana krav som ställs enligt olika EG-direktiv.

Förbud för marknadsföring av produkter som inte uppfyller föreskrivna krav enligt husdirektiven och direktiven om värmeanordningar.

Om en kommunal nämnd vägrar godkänna en funktionskontrollant för OVK finns i dag inga regler i lag om hur ett sådant beslut kan överklagas.

Nu förs den överklaganderegel som i dag finns i förordningen om ventilationssystem över till lagen om tekniska egenskapskrav på byggnader.

Hissdirektivet

Enligt EU-direktiv 1995 rekommenderas medlemsländerna att åtgärda befintliga hissar. En rekommendation i tio punkter har utfärdats. Det främsta kravet är installation av innerdörr i hissar. Men även byte av linor, detektorer i automatiskt stängande dörrar för att hindra klämskador m.m.

Boverket har på uppdrag av regeringen utrett behovet av åtgärder.

Boverkets svar 1996: Inget land har vidtagit några åtgärder även om några har förberett åtgärder för att åtgärda innerdörrar. Boverket uppskattar kostnaderna till 1,9-5 miljarder.

Låg kostnad = elektronisk innerdörr

Hög kostnad = kompletta dörrar

Olyckor har hänt vid möbeltransport .

Hyresgästerna: använd pengarna bättre, det är ändå mest katter och hundar som skadas.

Även om EU-rekommendationen inte är bindande anser regeringen att den bör följas. Någon definitiv tidpunkt sätts inte upp. Tidsfrågan utreds vidare av Boverket i samarbete med fastighetsägare, hyresgäster och hissbranschen.

Det finns motioner från s och fp om att inte installera innerdörrar. I stället bör fotoceller användas.

Utskottet tror att regeringen i det kommande arbetet beaktar handikappkraven.

OVK

En- och tvåbostadshus undantas helt från återkommande kontroll.

V, kd och mp vill utvärdera OVK-kontrollen och skärpa efterlevnaden av lagen.

Boverkets senaste studie visar att efterlevnaden nu är bättre än i början.

V och mp vill inte undanta en- och tvåfamiljsvillor. Kd säger att om så ska ske måste det först ske en informationskampanj.

Regeringen anser att en ägare av ett småhus bör ha så stort eget intresse av att se till att ventilationen fungerar att det framstår som onödigt med obligatoriskt återkommande kontroll.

Bostadsutskottet:

tillkännagivande om

Miljö- och hälsoriktigt byggande och boende.

Hur ska man definiera krav som bör ställas för att en byggnad skall få kallas ekologisk.

Prova och ta tillvara erfarenheterna.

Återvinning av byggmaterial.

Vi är dåliga på detta i Sverige. Många andra länder bättre. Vi vill öka återanvändandet och deponera resten så att det inte skadar miljön. Stort behov av information och utbildning.

Boverket fick i uppdrag att föreslå lämpliga åtgärder 1998.

Resultat: Ett stort antal publikationer. De flesta utgivna i en serie kallad Bygg för hälsa och miljö. De innehåller inventeringar och goda exempel samt försöksprojekt.

Elöverkänslighet

Rådet för arbetsmiljöforskning utarbetar nu en forskningsöversikt och gör en utvärdering av både svenska och utländska forskningsresultat. Skall vara klar nästa år.

Barnsäkerhet

Gäller säkerhetsspärrar på fönster och balkongdörrar före 1973. Därefter gäller högre krav. Vi har förordat informationsinsatser framför tvingande lagstiftning.

Upplysning till fastighetsägare och föräldrar är viktig. SABO driver detta krav då de i sina besiktningsprotokoll har med detta som ett krav.

Brandvarnare

Viktigt att alla hem och lokaler där människor vistas förses med brandvarnare.

Kravet finns nu i nya hus. Bör ökas i befintliga hus. Finns där till 65-70 %.

Vi satsar även här på intensifierad information till de boende. Även fastighetsägare och försäkringsbolag har här ett stort ansvar.

Kd, mp och c vill att regeringen utarbetar en strategi för övergång till ekologiskt hållbara toalettsystem. Diskussioner om detta pågår under ledning av naturvårdsverket.

Regeringen håller på att utforma direktiv till en utredning om regler för mobiltelefonsändare. Rådet för arbetslivsforskning har i uppdrag att sammanställa den kunskap som finns vad gäller hälsorisker med användning av mobila telefonsystem och strålning kring sändare.
 
 

Tillsyn och kontroll

Regeringen konstaterar liksom Boverket att det nya kontroll- och tillsynssystemet som infördes 1995 har utvecklats i positiv riktning för de större projekten.

Men för de små projekten har, som regeringen beskriver det, det nya tillsyns- och kontrollsystemet blivit en administrativ belastning utan att några extra kvaliteter tillförs. Då skall man komma ihåg att de små projekten utgör mer än 90 % av projekten.

Jag har aldrig älskat denna lagändring men bidrog till att reformen följdes upp och utvärderades av Boverket under en två-årsperiod. Sven-Åke Sonesson, som jag har stort förtroende för deltog i detta arbete.

Utvärderingen ledde fram till att ett 15-tal förslag till lagändringar. De flesta förslagen syftade till att underlätta för de små projekten. Vissa avsåg också att underlätta den administrativa hanteringen i byggnadsnämnden.

Regeringen konstaterar att de möjligheter till förenklingar som redan finns i PBL inte har utnyttjats. Det finns enligt regeringen möjligheter att inom nuvarande lagstiftning åstadkomma de lättnader som Boverket förslagit. Metoden som skall lösa detta heter information. Ni och andra i byggnadsnämnden är således för dåligt upplysta.

Samtidigt skriver regeringen i propositionen att tillsynen är viktig för att kontrollsystemet skall fungera. Byggnadsnämndens tillsyn skall inriktas på att kontrollera att byggherren tar sitt ansvar.

Vet regeringen om att tillsynen i dag är praktiskt taget noll?

Vilka som helst skall enligt regeringen kunna utses till kvalitetsansvariga. Detta synsätt uppmuntrar det som vi alla kämpar emot, nämligen sämre kvalitet i byggandet. Låt mig nämna några punkter i Boverkets utvärdering som nu inte blir av:

• Projekteringen tas inte upp i samrådet
• Kvalitetsansvariga med vid kontroller och besiktningar.

Höjning av särskild avgift från 1 000 till 10 000 kronor.

Låt mig säga att jag inte delar regeringens bedömning i denna fråga.

De tjänstemän på departementen som arbetat fram detta förslag lever i en isolerad tillvaro, långt från verkligheten. Jag vet inte om det är prestige eller annat som gör att de inte ens lyssnar på Boverket som noga följt ärendet i många år.

Personligen är jag mycket oroad över den bristande tillsynen inom kommunerna. Krav på att likt hälsoskyddet ta betalt för inspektion och tillsyn framförs.

Boverket föreslog i sin utvärdering att Kommunförbundet och Boverket skulle jobba vidare med detta. Två år har gått sedan dess.

Regeringen vill se över länsstyrelsernas tillsynsansvar över samhällsbyggandet och eventuellt skärpa detta.

Personligen tycker jag att tillsynen skall ske på kommunal nivå, så nära verksamheten som möjligt.

Denna utredning om tillsynen som vi alla väntar på har ännu ej tillsats. Jag har bett ansvariga att sätta fart på detta. Det funderas i departementet. Låt oss hoppas att utfallet blir positivt.

Vad jag förstår får ni väl tänja ut de gränser som gäller i dag. Om regeringen tycker att ni inte utnyttjat utrymmet i gällande lagstiftning så får ni väl se till att utnyttja detta. Ni får väl ringa tjänstemännen på departementet och fråga var utrymmesgränsen går, eftersom de har en annan gräns än vad ni har.

Rolf Lundmarks utredning

Byggkvalitet: arbetet med detta bör intensifieras. Det går att minska kostnader med upp till 10 %.

Bilda ett kvalitetsråd. Byggbranschen behöver ett sådant här råd som kunde ha översyn över kvalitetsutveckling och leda kvalitetssäkring och utbildning.

Remissinstanserna var mycket positiva. Det finns inga förslag om detta nu men låt oss hoppas att efter omorganisationen i departementen frågan aktualiseras. Branschen skulle behöva detta. Trycket på information och utbildning ökar.

De stora byggföretagen vill att de underentreprenörer de anlitar skall kunna systemet. Så är inte fallet i dag. Här krävs mycket arbete. De mindre projektens byggare behöver en massiv utbildningsinsats.

Så här blir det när en ogenomtänkt lagstiftning sätts i sjön.

Det har varit en debatt i tidningarna på senare tid om estetisk tilltalande utformning av bebyggelse och andra anläggningar.

Riksdagen beslutade för ett år sedan att införa detta begrepp i PBL:s 2 kap. som ett allmänt intresse, och det är frågan om grundläggande kvalitetskrav. Riksdagen betonade dock att avsikten med ändringen inte var någon förskjutning mellan allmänna och enskilda intressen som skall vägas mot varandra.

När det gäller byggnaders yttre form och färg vill man i 3 kap. lägga större tyngd vid detta då det anses att detta fått för dåligt genomslag i PBL.

Meningen var att lyfta fram de estetiska frågornas betydelse i all planering och bebyggelse. Kraven måste utgå från värderingar som har allmän acceptans.

Av många av artiklarna att döma har lagändringen uppfattats så att arkitekternas ställning stärkts på en enskilds bekostnad. Så är inte fallet. Riksdagen uttalar klart och tydligt att avsikten inte är att åstadkomma en förskjutning mellan allmänna och enskilda intressen.

Motioner

Bostadsutskottet har också behandlat ett antal motioner i ett betänkande.

Handelsändamålet i detaljplanen vill m, fp, kd slopa. Mp vill ha restriktioner mot stormarknadsetableringar. Detta vill även vänsterpartiet. Riksdag och regering införde 1995 en lagstiftning som gör det möjligt för kommunerna att reglera handelsändamål i detaljplanen. Detta ligger fast.

Krav framför också i motioner om att en särskild kommunal tjänsteman skall bevaka barns intressen vid planeringen. Dessa avslås. Kommunala tjänstemän skall bevaka allas intresse,

V vill ha obligatoriska boendeplaneringsprogram.

Kd och c vill ha en heltäckande kartläggning av vattenförsörjningen. Kd och fp vill ytterligare stärka de kulturella och arkitektoniska värdena utöver det lagförslag riksdagen beslutade om i fjol.

M, kd, c och fp vill ha en förenkling av de regler som styr byggande och boende i skärgården och längs våra kuster, Prövnings- och ansökning förfarandet bör göras enklare och snabbare.

M, kd och fp vill ha informationsplikt till handels- och småföretag vid grävning i gator och torg.

V vill byta ordet kvalitetsansvarig mot kontrollansvarig. Detta skulle gjorts från början. Nu riskerar det att ytterligare röra till begreppen.

De vill också ha ett förslag från regeringen om hur kvalitetsbestämmelserna skall kunna säkras i boendeplanering så att samhällets mål och riktlinjer uppfylls.

V, mp, c, kd och fp vill ge Boverket i uppdrag att utreda IT:ns betydelse inom byggbranschen.

Samtliga motioner avslås.

Detta är inte så brutalt som det låter. Avslagen hänvisar i det flesta fall till redan pågående arbeten i departement och utredningar.

Flera PBL-utredningar ligger i departementet. De har lagt förslag om gatukostnader, VA-lagen, kommunal gatuhållningsavgift, slopande av fastighetsplan, exploateringssamverkan, ersättningsbestämmelserna m.m.

Det har varit ute på remiss. Remissutfallet var positivt. Det är 2½ år sedan utredningarna lades.

Något lagförslag med anledning av dessa utredningar är inte nära förestående.

Regeringen tillsatte en byggkostnadsdelegation för några år sedan. Den har studerat olika åtgärder för att komma tillrätta med de höga byggkostnaderna. Monopol eller oligopolsituationen inom materialsidan är en bidragande orsak. Kostnaderna bör kunna sänkas med 20-25 % vid en fungerande konkurrenssituation. Att genomföra detta i praktiken är inte lika lätt.

Riksdagen gav förra året regeringen i uppdrag att se över tilläggsavgiften vid olovligt byggande. Före den 1 juli 1994 var byggnadsnämnden skyldig att anmäla frågor om tilläggsavgift till åklagare som skulle föra det allmännas talan vid domstol.

Lagändringen 1994 innebar att åklagarna skulle befrias från denna uppgift. Byggnadsnämnden fick anmälningsplikt till allmän domstol i dessa frågor. Lagen har emellertid kommit att uppfattas så att byggnadsnämnderna själva kan avgöra om ärendet ska anmälas till domstol eller ej. Regeringen utreder nu detta och kommer senare tillbaka till riksdagen i frågan. Regeringen skall också undersöka om det inte vore lämpligt att dessa avgifter tillföll kommunerna och inte som i dag staten.

Regeringen har tillsatt en utredning om bruksvärdessystemet.

Det låga bostadsbyggandet har bidragit till att trycket har ökat på bostäder i centrala lägen i storstäder och vissa andra orter. Fastighetsägare med fastigheter i centrala lägen vill utnyttja situationen till att kraftigt höja hyrorna till den nivå folk vill betala. Bruksvärdessystemet förhindrar detta i dag. Jag anser att bruksvärdessystemet redan i dag ger utrymme för en högre lägesfaktor i centrala lägen. Malmö har hittat en sådan väg. Regeringen vill alltså ha detta utrett.

Regeringen har också tillsatt en utredning om allmännyttans framtid. Vi slår vakt om allmännyttan och dess roll att äga och förvalta bostäder utan vinstintresse.

I denna avsikt ämnar regeringen lägga fram förslag om att höja gränsen för att bilda bostadsrätt från i dag 51 till 75 % av de boende. 3 av 4 skall alltså vilja bilda bostadsrätt. Vi vill slå vakt om allmännyttan i centrala lägen. Dessa bostäder är byggda med statliga lån till 100 % och driften har betalts av de boende i form av hyra. Nu vill vissa kommuner sälja dessa bostäder som de ej investerat i. Kommunerna skulle tjäna bra på en sådan affär. Hyresgästerna skulle dyrt få köpa de lägenheter de redan betalt med sin hyra. Många vill detta därför att dessa bostäder betingar ett betydligt högre pris på den nuvarande överhettade marknaden i centrala lägen. Detta betyder ytterligare segregation. Tror någon att ungdomar och vanliga löntagare har råd att hänga med i denna karusell.

Detta är en stor politisk stridsfråga. Utförsäljningen av allmännyttan behandlas just nu i utskottet. Vissa tycker förslaget är bra. Vissa tycker att det är en inskränkning av den kommunala självbestämmanderätten. Mp har föreslagit att frågan ska behandlas likt grundlagen. D.v.s. frågan skall få avgöra i kommunala beslut med val emellan.

Frågan om ombildning till bostadsrätt föreslogs vilande i ett år innan beslutet verkställs. En minoritet har rätt att fatta sådana beslut i vissa fall. Frågan skickades då till lagrådet. Dessa två frågor är ännu inte avgjorda.

Regeringen anser att om en kommun säljer majoriteten i ett allmännyttigt bolag så att man förlorar inflytandet över företaget så skall statsbidragen minskas med hälften. Det är troligt att riksdagen följer regeringens förslag.

Kooperativ hyresrätt blir nu lag. Lagen har funnits på prov sedan 1987.

Riksdagen har med en rösts övervikt begärt att regeringen läger fram förslag till lagstiftning om ägarlägenheter. Detta är en ny form av boende i Sverige.

Regeringen kommer så småningom att lägga fram ett sådant förslag. Detta kan vara något komplicerat då fastighetsbildning bör ske separat för varje lägenhet i ett hus. Dessa ska också kunna pantsättas på samma sätt som villor.

Regeringen har också begärt en utredning om byggandet. De vill ha analyserat förutsättningarna för nyproduktion och utveckling på vissa regionala marknader. De vill ha identifierat hinder för byggande av flerfamiljshus.

Denna utredning som Boverket ska jobba med ska vara klar den 31 juli.

Bostadspolitik

Driver i dag vind för våg. Den avvecklingspolitik som inleddes 1993 har fortsatt.

Danellsystem efter 1993 = räntebidrag 32 %. Sedan 30 % i evighet.

Räntebidragen i det äldre beståndet försvinner i rask takt. Det betyder höjda hyror i hyresrätt och sänkta boendekostnader i villor p.g.a. den låga räntan.

Boendekostnadsutveckling sedan 1990:

Hyresrätt och bostadsrätt +100 %

Villor + 35 %

Europas dyraste hyror.

Obalans mellan upplåtelseformerna. Billigare att bo i villa än i 3-rummare.

Regeringen pekar hela tiden på utvecklingen på villasidan. En villaägare med lån på 500 000 har fått en sänkt boendekostnad med 2 000 kronor per månad sedan 1994.

Det talas aldrig om att kostnaderna för hyresrätt hela tiden stiger p.g.a. den snabba avvecklingen av räntebidragen. Detta har nu lett till att det som nu byggs är villor.

En del bostadsrätter byggs, men endast för penningstarka köpare. De som sålt villor m.m.

Hyresrätt byggs nästan inte alls. De som byggs får sina hyror nedsatta genom att kostnaden fördelas ut på de andra hyresgästerna. Dags att göra något nu.

Pengar finns. Boendet genererar överskott i statskassan.

Kostnad för räntebidrag

• 1994: 40 miljarder
• 1999: 7,5 -"-

Om bygg- och förvaltningsmoms räknas in gör staten en vinst på 20 - 30 miljarder.

Pendeln har svängt för långt. Boendet har blivit en inkomstkälla från att ha kostat 40 miljarder.

Stolta deklarationer i alla regeringars regeringsförklaringar om att alla ska ha rätt till en god bostad till rimligt pris gäller inte längre. Hyrans andel av disponibel inkomst har ökat från 24 % till över 30 %.

160 000 ungdomar behöver bostad, men kan inte betala de höga inflyttningshyrorna.

Vanliga löntagare kan inte flytta in i nyproduktionen. Använd överskott till att producera bostäder till priser som stämmer med de stolta deklarationerna.

Det låga bostadsbyggandet kommer senare att ge stora problem då det uppdämda behovet ska byggas ikapp.

Då fattas byggnadsarbetare, företag och materialföretag med höga kostnadsökningar som följd.

I många kommuner som i dag brottas med problem med tomma lägenheter kommer det att dröja innan bostadsbyggandet tar fart. De har oftast problem med att invånarantalet minskar.
 
 

Fastighetsbeskattningskommittén

Jag sitter med i denna. Ett av våra uppdrag är rättvisan mellan upplåtelseformerna. Svårt med tanke på utvecklingen.

Kanske ta bort fastighetsskatten på hyresrätten? Kostnad 6 miljarder. Förändringar ska ske inom totalramen.

Skärgårdsproblematiken. Höga taxeringsvärden = hög fastighetsskatt, låg inkomst.

Utredningen klar vid årsskiftet. Delbetänkande 7 juni.

Vi har löst vår uppgift för de permanentboende i dessa områden.

• Schablonintäkt istället för fastighetsskatt = 5,0 % av taxeringsvärdet
• Individuell beskattning av bostadsrätter
• Uppskov
• Californiamodellen
• Kapitalisering
• Skenskrivning
• Skatt per m². Skulle gynna Stockholm och storstäder och vissa andra orter.

Stockholm betalar 103:- per m²
Jämtland betalar 45:- -"-
Riksgenomsnitt ca 60:- -"-
Skulle öka fastighetsvärdena kraftigt i storstäderna och sänka dem Norrland.

Vi har hittills bara jobbat med skärgårdsfrågorna. Nu ska vi fortsätta med resten.

En referensgrupp med alla intresseorganisationerna finns kopplad till utredningen.

Vi bad dem att gemensamt ta fram ett förslag. De jobbade med detta ett tag men kom inte överens.

Från styrelsen

Enno Penno, stockholm 08-612 86 60 e.penno@fsb.se

Årets styrelse höll sitt sammanträde i Trollhättan i samband med Tekniska informationsmötet. Även den nya styrelsen höll ett konstituerande möte. Jag refererar här några av punkterna på dagordningen som inte behandlades på årsmötet.

Mötet präglades av förberedelserna inför informationsmötet. Deltagare var totalt 243, varav betalande 153. Medföljare 14, gäster 6. En hedersmedlem (Gunnar Essunger), fyra veteraner, tjugo utställare. Deltagare på årsmiddag ca 150, på studiebesöket ca 185.

Värdar för utländska gäster, Danmark – Enno P, Norge - Lennart J, Finland – Henrik O. Tjejträffen leds av Ulrika Nolåker.

Göran S redovisade balans- och resultaträkning för 1998. Föreningen hade ett underskott det året. Även prognosen för 1999 och budgetförslag för 2000 års verksamhet visar (mindre) underskott. Uppdateringskurserna för handläggare på byggnadsnämnderna 1997/98 har dock gått ihop.

Sören J åker på FSBS möte den 29/9-1/10 i Helsingborg.

Lars Hartzell deltar i FSV:s möte i Motala den 18-20/10, ersättare Per-Erik Sjögren.

Lennart J representerar föreningen under Boverkets Plan- och Byggdagar i Karlskrona.

Kjell S deltager i den Norska föreningens möte, ersättare Ingemar B.

Lennart Svensson, Stockholm ersätter Roland Larsson som föreningens representant i BBC:s produktråd för betongelement.

Länsombudsträffen i höst planeras att hållas den 14-15/10 i Stockholm. Olika alternativ till Globen undersöks.

Stig Å berättade om CEBC:s möte i Milano, Italien den 3-4/5.

Henrik Olofsson berättade om hans deltagande i den Finska föreningens möte i Uleåborg, rapport kommer i Kontaktbladet.

Per-Erik S berättade om arbetet i Fyrklövern samt redovisade förslag till remissyttrande avseende "Allmänna villkor vid funktionskontroll" som godtogs av styrelsen.

Lennart J redogjorde för mötena i RBK, han skickar fortlöpande protokoll från mötena till styrelsen. Han deltar som föreningens representant i RBK:s fuktgrupp.

Lennart J redogjorde också för mötet med Kommunförbundet den 28/5 ang tillsyn,

Lennart J redovisade PM från Linköpings Kommun avseende deras handläggning av bygganmälansärenden.

Styrelsen beslutade uppvakta Annika Gustafsson och Rune Evensson för deras mångåriga deltagande i föreningens tekniska möten, samt Curt Alfredsson, Ulrika Nolåker och Heléne Bergenhäll för deras arbete med det tekniska mötet i Trollhättan.

Nästa möte med 1999 års styrelse hålls vid Länsombudsmötet i Stockholm den 14/10 1999.
 
 

Konstituerande sammanträde med 2000 års styrelse

Styrelsen konstituerade sig på följande sätt:

Ordförande: Stig Åkerman, Härnösand

1:e vice ordförande: Lennart Johansson, Göteborg

2:e vice ordförande: Kjell Söderberg, Karlstad

Sekreterare: Sören Johansson, Luleå

Vice sekreterare Henrik Olofsson, Umeå

Kassör: Ingmar Ström, Malmö

Vice kassör: Håkan Samuelsson, Motala

Klubbmästare: Lars Hartzell, Nyköping

Ledamot: Per-Erik Sjögren, Eskilstuna

Suppleanter: Göran Söderberg, Malmö

Jerker Axén, Stockholm

Per Lidström, Piteå

Styrelsen beslutade att adjungera Ingemar Blomgren, Göteborg till

styrelsen under år 2000 för arbetet med tekniska mötet i Stockholm.

Nästa ordinarie styrelsesammanträde hålls i Stockholm den 22-23/1-2000.
 
 

Enno Penno, Stockholm

Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer höll sitt årsmöte den sista maj i Trollhättan. Föreningen har nästa år ny ordförande, Stig Åkerman, nuvarande styrelseledamot och klubbmästare. Han efterträder Ingemar Blomgren som med sina 16 år på posten blev den "längsta" i FSBs 50-åriga historia. Årsmötet beslutade välja Ingemar som hedersmedlem. Här följer intressantare punkter ur Sören Johanssons protokoll.

Ordföranden Ingemar Blomgren, öppnade mötet och en tyst minut avhölls till minne för avlidna Stig Sandström, Karlskoga och Lennart Stenkvist, Götene.

Verksamhetsberättelsen för år 1998 godkändes och lades till handlingarna. Under artikelförfattarens ordförandeskap godkändes revisionsberättelsen och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 1998 års förvaltning.

Beslöts att medlemsavgiften för år 2000 skall vara oförändrat 100 kronor. Kassörens förslag till budget för år 2000 accepterades av mötet.

Föreningen skall arbeta för ett ökat antal deltagare på tekniska mötet i Stockholm år 2000.

Till ny ordförande för tre år valdes Stig Åkerman, Härnösand.

Till ordinarie styrelseledamöter omvaldes Lars Hartzell, Nyköping för tre år och Sören Johansson, Luleå för två år. Dessutom nyvaldes Henrik Olofsson, Umeå för tre år och Per-Erik Sjögren, Eskilstuna för två år.

Till styrelsesuppleant för ett respektive två år nyvaldes Göran Söderberg, Malmö och Per Lidström, Piteå.

Till revisorer för ett år omvaldes Lennart Boström, Umeå och Lars Andersson, Jönköping. Till revisorssuppleant för ett år omvaldes Agne Benjaminsson, Gislaved

Till ledamöter i valkommittén för tre år nyvaldes Bert Ekeräng, Oskarshamn och Yngve Robertsson, Järfälla. Till sammankallande i valkommittén utsågs Valter Jeppsson, Växjö.

2000 års tekniska informationsmöte förläggs till Stockholm 22-23/5 (tvådagarsmöte).

Styrelsen skickar under hösten ut en enkät till medlemmarna för att pejla intresset inför mötet.

Förslag föreligger att hålla tekniskt informationsmöte 2001 i Lund, styrelsen arbetar vidare med frågan.

Sekreteraren informerade om att rapporter för verksamhetsåret 1998 från råd och kommittéer finns införda i Kontaktbladet nr 1/1999.

Ordföranden föredrog av FSB avgivna remissvar under verksamhetsåret.

Ordföranden framförde ett varmt tack till platsrepresentanterna Ulrika Nolåker, Curt Alfredsson och Heléne Bergenhäll.

Årsmötet beslutade att för tillfället inte skriva till departementet angående differentierad bygglovtaxa.

Förslag om stadgeändring för placering av pengar diskuterades, årsmötet beslutade att frågan inte behövdes utredas ytterligare.

Vice ordföranden Lennart Johansson framförde ett stort tack till avgående ordförande, Ingemar Blomgren för hans idoga arbete som ordförande i 16 år och överlämnade FSB:s förtjänstplakett.
 
 

ingemar blomgren

Hjärtligt tack till alla, som har hjälpt mig under dessa 21 år som styrelseledamot och jag vill framhålla att föreningsarbetet och ordförandeskapet har varit mycket intressant och givande.

Jag började på Stadsbyggnadskontoret hösten 1975 och invaldes som suppleant i Kalmar 1978, som efterträdare till min chef, som tyvärr hade fått MS. Det första mötet jag deltog i var Stockholm 1979! Därefter har jag deltagit i alla.

Vid årsmötet 1979 frågade jag om inte FSB hade någon PR-folder om verksamheten vilket man inte hade?

Till arbetsgrupp valdes Bernhard Lorenz, Linköping, Sture Nord, Stockholm och jag. Resultatet blev efter något år "kloka råd hjälper" där Bert Hermansson på SBK i Göteborg bl.a. gjorde teckningarna.

Frågan om utbildning på universitetsnivå var även uppe på årsmötet 1979. Jag framförde att byggnadsnämndens begränsade ramar medför att det finns en trend att flytta över tjänstemän genom internrekrytering. Man ställer höga målsättningar, sedan tar man vad man har, möjligen efter omskolning!

Jag är i dag mycket glad över att vi i mitten av 80-talet lyckades med bostadsminister Hans Gustavssons och Gunnar Essungers hjälp få igång distansutbildningen på Umeå universitet (Persson) Det krävdes ett mycket stor arbetsinsats innan den kom igång. FSB delade ut ett stipendium till de fyra första eleverna.

Mitt första anförande höll jag i Uppsala 1980 tillsammans med Ulf Thunberg, Planverket och Gunnar Stahre, Bostadsstyrelsen. Ämnet var "Granskning och kontroll av småhus" och vi hade inte lyckats samordna oss under hela våren utan vi träffades för första gången av en slump bredvid var andra på toaletten c:a fem minuter före anförandet. Det blev en lyckad kissestund!!

Många av Er känner ju till fortsättningen?

Jag valdes till ordförande i Västerås 1983. När vi kom till Västerås på lördagen hade man placerat oss i fel konferensanläggning och när det hade blivit tillrättalagt visad det sig på söndagen att man hade satt ut stolarna längs med salen och så fick man rätta även det!

Tyvärr blev ordföranden Elof Gustavsson sjuk under mötet och kom väl aldrig igång igen i FSB:s arbete.

Det har naturligtvis hänt mycket under alla dessa 21 år och det leder för långt att jag går in på det. Jag vill dock peka på några händelser:

•  
• När vi försökte höja medlemsavgiften från 10 kr till 25 kr vid årsmötet 1985 i Borås och blev nedröstade genom votering. Först år 1990 höjdes avgiften till 50 kr efter det den hade varit oförändrad sedan 1972!
•  
• Länsombudsträffarnas tillkomst 1984
•  
• Juridikkurserna
•  
• Bildband för visning av ett bra byggande
•  
• Energihushållningen
•  
• Allt remissarbete och uppvaktningar kring
•  
• byggnormerna
•  
• PBL utredningen
•  
• Utbildningen i PBL
•  
• Deltagande i Tekniska rådet och Byggrådet
•  
• 40-årsjubleet i Göteborg 1990
•  
• Utbytet med Finland, Danmark och Norge
•  
• Kontaktbladet - ordförandespalten vilket jag aldrig har läst inför skrivandet av en ny!

Kajsa och Gunnar Arvidsson som alltid höll på föreningen ända in i det sista. Gunnar var sekreterare i 21 år.

Eva Andersson som tog över efter Kajsa och som smått började datorisera vår verksamhet!

Under senare år har vi inte haft den tillgången på kanslitjänster eller lyckats lösa denna fråga men det kanske blir nödvändigt på sikt?

Flera ordförande före mig har suttit länge
 

1950	Gunnar Chatillon Winberg, Stockholm	dock bara 1 år
1951-1964	Herbert Lindqvist, Stockholm	14 år
1965-1978	Ragnar Blomberg, Borås	14 år
1979-1983	Elof Gustafsson, Jönköping	5 år

och så blev det jag i l6 år

Det är verkligen på tiden att jag nu lämnar styrelsen och jag hoppas att Ni kan finna nya vägar för att både rekrytera nya medlemmar och öka intresset för de tekniska mötena!

Det gäller att inse problemet så går det att finna svaret. Tyvärr har jag kanske hållit fast vi det gamla upplägget på mötet för länge men jag hoppas på att Ni kan ta nya radikala grepp inför framtiden

Jag tror på ett mycket bra 50-års jubileumsmöte i Stockholm och jag vill verkligen tacka för allt.

Tack vare mitt engagemang i FSB har jag även haft framgångar i mitt arbete på SBK såväl chefer som arbetskamrater har alltid ställt upp för mig.

Jag har aldrig behövt ta någon semesterdag på grund av mitt åtagande i FSB.

Jag har aldrig tagit ut något traktamente från SBK utan alltid lämnat kvitton på utgifterna. Ibland har Kontoret stått för resan och FSB för hotellet eller tvärt om beroende på hur jag har tyckt kostnaderna borde fördelas.

Jag har således blivit just behandlad och det är jag mycket tacksam för.

Naturligtvis har SBK haft stor glädje och nytta av att jag alltid mycket tidig har känt till eventuella förändringar inom lagstiftningen och dylikt. Jag har ju också haft en otrolig stor kontaktyta bland Er andra ute i kommunerna som kontoret haft stor nytta av.

Avslutningsvis överlämnar jag ordförandeklubban till Stig Åkerman och önskar Dig lycka till.

Det går säkert mycket bra, Du har ju skött klubbmästarjobbet utmärkt under flera år, och Du har nu stor vana av styrelsearbetet inom FSB.
 
 

Klarar PBLs kontroll- och tillsynssystem objekt med platstillverkad betong?

Ulf Thunberg, Betong och Ballast Certifiering (BBC) AB 08-564 102 20 ulf.thunberg@betongcertifiering.se

I en enkät från CEBC, den europeiska byggnadsinspektionsorganisationen - där FSB deltar - har bl a frågan ställts om CE-märkning av platstillverkad betong, och det krav på tillverkningskontroll detta skulle innebära, skulle medföra en avsevärd förändring för allmänhetens säkerhet till liv och lem.

Bakgrunden är att EU-Kommissionen mer eller mindre kört fast på frågan om det mandat som skall transformera den europeiska CEN-standarden för betong - EN 206 - till en s k harmoniserad europastandard. Skall det gälla enbart för betong producerad i fasta produktionsanläggningar, eller även för byggplatstillverkad betong? Åsikterna bland Europas länder går starkt isär, både på "byråkrat"- och industrinivå. Tillverkningskontroll på byggplatser låter ju i svenska öron förbryllande. Till skillnad från i många andra länder tillverkas i dag i Sverige nästan all "lösbetong" i fabriker, inom ramen för ett mycket långt utvecklat kontroll- och tillsynssystem.

Eftersom jag fick tillfälle att hjälpa till med besvarandet av enkäten, intog jag, färgad av mindre goda erfarenheter i mitt arbete med kontroll och utbildning på byggområdet - inte minst rörande betong i alla former - en pessimistisk attityd och svarade "ja" på den inledande frågan ovan. CE-märkning av byggplatstillverkad betong skulle, generellt sett, väsentligt öka säkerheten hos konstruktioner med platstillverkad betong i Sverige. Anledningen är det krav på tredjepartstillsyn av tillverkningen och egenkontrollen som detta skulle medföra. Samtidigt inser jag, som var och en, hur opraktiskt ett sådant system skulle vara.

EN 206, liksom BBK 94, gäller för all betong, därom råder ingen oenighet. Frågan är däremot: fungerar systemet för att verifiera att betongen tillverkas och kontrolleras enligt gällande regler, lika bra på byggplats som i fast anläggning? Upprätthålls kompetensnivån likartat? Verifieras den likartat? Skulle en ökning av andelen platstillverkning av betongen i Sverige minska säkerheten och beständigheten hos konstruktionerna? Lyfter vi perspektivet ovan betongen gäller frågan: fungerar PBLs kontroll- och tillsynssystem vid "förädling" på byggplats lika bra, och ger det samma säkerhet, som vid tillverkning av produkter i fabrik med krav på tillverkningskontroll? De erfarenheter vi fått inom BBC leder till svaret "nej" på (nästan) alla frågorna ovan!

För att detta inlägg inte bara skall uppfattas som en kvirrig partsinlaga vill jag försöka mig på en analys och i all blygsamhet anvisa eller exemplifiera botemedel.

Alltså, varför? Några orsaker kan konstateras:

1.  
2. Samlade grepp för utveckling av "PBL-systemet" (byggsamråd, kvalitetsansvarig, kontrollplan, dokumenterad egenkontroll) verkar lysa med sin frånvaro. (Alla "system", hur svårförståeliga de än kan verka, kan utvecklas till det bättre om goda krafter samlas ). Jag bortser då från skrifter som försöker förklara PBL-systemet och läsa ut mer klokskap i lag- och motivtexterna än som rimligen finns där.
3.  
4. Missförstånd om innebörden av begreppet "kvalitetssystem", t ex enligt SS-EN ISO 9001/9002, och om hur sådana, påstådda eller certifierade, hos produkttillverkare, projektörer eller byggare, skall utnyttjas inom ramen för begreppet "dokumenterad egenkontroll". Sådana system skapar ju bättre förutsättningar för att enkelt kunna redovisa egenkontrollens uppläggning i förväg och egenkontrollens resultat efteråt, än om inget system fanns. Det skall inte ge avkall på sådana krav! Och systemet skall kunna fånga upp de objektintressanta momenten, som byggsamrådet skall fokusera på. ( det dräller för mycket och för tjocka kvalitetspärmar i byggbranschen).
5.  
6. Avsaknad – verkar det – av begreppet "mottagningskontroll" i många kontrollplaner och av effektiva sådana rutiner i verkligheten. Begreppet kan appliceras på produktegenskaper, personkompetens, ritningskvalitet m m. Som i datorvärlden gäller "shit" in, "shit" out.

1.  
2. Skapa ett konstruktionscertifieringssystem, som kombinerar det bästa av kvalitetssystemtänkandet med kompetenskrav på en ansvarig konstruktör och viss tillsyn med stickprovsgranskning – på ett "intelligent" sätt - av ett tredjepartsorgan. BBC har sänt ett sådant förslag på remiss, och fått mycket positiv respons – bl a av FSB – men den fortsatta framstöten till Boverket skvallrade om mindre goda insikter i BKR hos ansvariga där.
3.  
4. Skapa en generell mall med struktur för kontrollplanen enligt PBL, som kan användas helt eller delvis till små och stora objekt, i den lilla kommunen och i den stora, vid nybyggnad och vid ombyggnad, och som uppfordrar till frågor vid byggsamrådet. Genomgång byggnadsdel för byggnadsdel eller BKR/BBR-avsnitt för BKR/BBR-avsnitt vid samrådet leder inte snabbaste vägen till avslöjande av de objektspecifika riskerna och redovisning hur de skall pareras!


BBC har upprättat ett förslag till sådan mall, som används i utbildningen av montagearbetsledare (se nedan) och svetsarbetsledare (tillsammans med SBS) som Boverket fått del av, liksom KARF.

5.  
6. Skapa en certifieringsordning för de nyckelpersoner som leder och har kvalitetsstyrningsansvar för olika slag av avgränsade arbeten på en byggplats. I BBK dröjer sig fortfarande kvar regler om betongteknisk kompetens, klass I, II eller III, för olika slag av arbeten, och i senaste BKR har införts ett allmänt kompetenskrav för projekterings- och utförandeleden. BBC har skapat en sådan certifieringsordning för arbetsledare för "montage av betongelement med komplettering av bärande element av stål" i samarbete med bl a Elementmontageföreningen, SBS och representant för byggherrarna. Kompetenskraven är grundutbildning, erfarenhet, fackteknisk kompetens, kunskap i byggregler och kvalitetsstyrning samt allmän lämplighet. Den förste "CA montage" har certifierats och ett tiotal, från främst Skanska och Strängbetong, står på tur. I kravreglerna ingår en generell instruktion som utvecklats i samrådsgrupp och vid utbildningar för arbetsledarna. Genom de krav på bl a förebyggande åtgärder och dokumentation som ställs i instruktionen skall den kvalitetsansvarige kunna förlita sig i normalfallet på "CA"s kvalitetsstyrning och därmed avlastas från detaljerad uppföljning av sådana arbeten. Samråd har sökts med Byggentreprenörerna, för eventuell samordning med begreppet "Ansvarig Byggare".
7.  
8. Utveckla och utvidga BSKs system med kontrollintyg - som komplement till kontrollmärkningen så att det tillämpas för alla förtillverkade, sammansatta produkter och får en lämplig, trovärdig, utformning och detaljeringsgrad. Fullt genomfört skulle mycket papper sparas och ansvar ställas på sin spets. BBC har tagit upp detta på utbildningar tillsammans med SBS och vid informationsmöten med betongelementtillverkarna. Draghjälp från köpare och beställare skulle dock inte skada!

Vid styrelsesammanträdet i maj redovisades tio nytillkomna medlemmar och två som har lämnat föreningen. 

Byggutbildarnas KA-dag 16 februari i Göteborg avslutades med en diskussion med ovanstående rubrik. De sex deltagarna från bl a Boverket, Kommunförbundet och byggherrar konfronterades med fyra frågor. Kjell från FSBs styrelse gjorde följande inlägg i diskussionen inför de 138 deltagarna. Att lagens avsikter inte slagit genom helt visas av att det förekommer att byggherren och den kvalitetsansvarige träffas för första gången på samrådsmötet!

För att ta det hela från början, så är det ju byggherren som har det fulla ansvaret för att samhällets krav uppfylls när han låter utföra byggnads- rivnings- eller markarbeten. Detta står ju i 9 kap 1 § PBL. Av detta följer också att han skall se till att kontroll och provning utförs på ett sånt sätt att samhällskraven säkerställs.

Av det jag säger här, följer att byggherren skall utse en kvalitetsansvarig, som för hans räkning skall utföra denna kontroll. Systemet med kvalitetsansvarig finns ju för att samhället skall ha garantier för att byggherren eller byggherrens konsult har tillräcklig kunskap och erfarenhet.

Den kvalitetsansvariges främsta uppgift är att hjälpa byggherren, så att kvalitetsstyrning och kvalitetssäkring i projektet uppfyller de väsentliga samhällskraven.

Min mening om hur den kvalitetsansvarige ska utföra sitt arbete stämmer väl med hur det beskrivs i Boken om lov, tillsyn och kontroll, utgiven av Boverket. Den kvalitetsansvarige ska alltså inte leda arbetet eller ens övervaka detta, utan han skall inom ramen för byggherrens egenkontroll övervaka kontrollen av att samhällskraven uppfylls. För att detta ska fungera förstår ni också min uppfattning om entreprenörens roll som kvalitetsansvarig i sitt eget projekt.

Utifrån vad jag hittills sagt borde det vara givet och är för mig också en självklarhet att i lagens mening både kan och skall kvalitetsansvarig uttala sig och ta ansvar för att byggherren uppfyller kraven i BBR/BKR. Detta som en följd av vad som sägs om kontroll och provning i tillräcklig omfattning i 9 kap 1 § PBL.

Hela egenkontrollen och utifrån hur den ser ut bestämmer ju hur kontrollen skall utföras. Allt detta bygger ju på BBR/BKR, som innehåller föreskrifter till PBL, BVL. BVF och Förordningen om hissar och vissa andra motordrivna anordningar.

Vad är egentligen KAs formella uppgift och ansvar?

Jag tycker att något först måste sägas om den kvalitetsansvariges kompetens. Detta kan vara en "knepig" fråga ute i småkommunerna, om inte KA har riksbehörighet. Det finns ju som bekant 288 kommuner i landet och den lokala bedömningen är inte alltid lätt.

Från FSB, Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, har vi försökt arbete för en allmän policy bland inspektörerna och även försökt vara olika utbildningsorgan till hjälp för att föra ut sin utbildning. Det är ett rättvisekrav att KA genomgått och klarat utbildning hos något utbildningsföretag.

Nu till KA:s formella uppgifter och ansvar.

KA skall närvara vid byggsamråd.

Vad betyder då detta ansvarsmässigt? Ja, det kan ju inte menas att byggherre och kvalitetsansvarig träffas för första gången vid byggsamrådet, sådant händer. Om man läser regeringens förslag i propositionen 1993/94:178, antyds att den kvalitetsansvarige skall kopplas in i projektet tidigt. Det ta är en viktig synpunkt. Det kan aldrig bli ett konstruktivt samråd om inte KA är insatt i projekteringen. Det är ju i projekteringen vägvalen görs för den efterföljande kvalitetskontrollen. En duglig kvalitetsansvarig kan ha stor betydelse när det gäller att uppnå hög kvalitet i byggandet.

Nästa formella uppgift för KA.

Att enligt 9 kap PBL följa upp, att kontrollplaner som avses i 9 § och rivningsplaner som avses i 4 §, samt att kontroller som avses i 8 § första stycket 2 utförs.

Detta kan ske genom att KA ser till att det finns ett fungerande kvalitetssystem (med kvalitetsrevision). Kvalitetsrevisionerna skall ske på arbetsplatsen.

Som en sista punkt, men som kanske skulle ha varit den första, eller skall den kanske övergripa hela frågeställningen.

Kvalitetsansvarig skall vara byggherren allmänt behjälplig, men det är något jag förstår, att jag inte behöver påminna den här församlingen om.

Hur ser en verkningsfull kontrollplan enligt PBL ut ?

Med ett fungerande kvalitetssystem behövs ingen kontrollplan. Utan ett fungerande kvalitetssystem hjälper inte världens bästa kontrollplan. Detta var en tillspetsning, men något tycker jag ändå det ligger i tanken. Hursomhelst är det viktigt att kontrollplanen är anpassad till det aktuella objektet.

Av kontrollplanen skall framgå byggherrens organisation och en redovisning av objektet. Det ska visas vilka konsulter, entreprenörer, fristående sakkunniga, samordnande KA och övriga KA om sådana finns, som är knutna till objektet.

Det ska visas vilka kontroller som skall göras och i vilka skeden. Det är här viktigt att man tänkt igenom projektet på ett sånt sätt, att man sätter in kontrollerna där de har störst betydelse för att projektet skall bli lyckat. Det kanske inte är lika viktigt att räkna armeringsmängd i en platta för ett enbostadshus, som i rampen till en utlastningsplats för lastbilar.

När man utför kontrollen är också viktigt att redovisa vad man kontrollerar mot. Vilken föreskrift, ritning eller handling ligger till grund för kontrollen. Vem har utfört kontrollen, var den godkänd, om inte hur rättade man till.

Det skall framgå i kontrollplanen vid vilka skeden i processen anmälan ska göras till nämnden. Vid påbörjande och färdigställande ska detta alltid ske. Här framgår också vilka intyg och handlingar som ska insändas och hur övriga handlingar dokumenteras.

Till sist, man måste kunna visa kvalitetsplaner på begäran vid en tillsyn. Kan man inte vid en kontrollpunkt visa en checklista över egenkontrollen är inte kontrollpunkten mycket värd.

Att göra en fullständig kontrollplan för att alla krav skall bli alltigenom uppfyllda är däremot inte något realistiskt alternativ. Sunt förnuft måste även råda över en kontrollplan.

Hur mycket kan man förlita sig på egenkontrollen i projekterings- och utförandeledet ?

Finns ett väl genomtänkt kvalitetssystem kan man och ska man egentligen förlita sig på egenkontrollen. Frågan som uppstår, är hur väl egenkontrollen i projekteringsskedet verkligen fungerar. Man kan gå till propositionen 1993/94:178 där det sägs:

• Redan på projekteringsstadiet görs ofta viktiga vägval, som har stor betydelse för den efterföljande kvalitetskontrollen.
• En kvalitetsansvarig måste finnas när arbetena påbörjas. Frågan om vem som skall vara kvalitetsansvarig behöver emellertid ofta klaras ut redan på projekteringsstadiet.

Jag är dock tveksam till att det verkligen fungerar så i praktiken, men jag antar att svaret på den frågan finns i den här församlingen. Utifrån min erfarenhet har inte KA tagit del av projekteringen på det sätt man förväntar sig. Här fungerade det gamla systemet med granskning av statiska beräkningar och konstruktionsritningar bättre. Det händer alltför ofta att KA på fråga vid byggsamrådet ännu inte har tagit del av projekteringshandlingar. Man kan ju tänka sig att kontroll av handlingar till nöds kan ske medan arbetsplatsen etableras och grunden grävs, och även senare, dock innan respektive del uppförs. Detta är ingen bra lösning och går enligt min mening inte att tillämpa i större projekt än enbostadshus.

Vad gäller utförandeledet tycker jag mig märka att egenkontrollen fungerar bra. Jag tror också att detta relativt nya system med KA, ger en mer kontinuerlig kontroll än det gamla systemet med fasta besiktningstillfällen från kommunen. Det tar alltid en tid att köra in ett nytt system, med egenkontroll och kvalitetssäkring i en så trög bransch som byggbranschen.

Byggnadsnämnd kritiserar KA

lennart johansson, göteborg 031-611745

I två fall har byggnadsnämnden i Göteborg beslutat informera certifieringsorgan om att vederbörande har varit kvalitetsansvarig för objekt där bygglov saknades för ändrat läge respektive för vissa delar.

Norra Hamnen i Helsingborg är numera riksbekant genom H99. De uppglasade fasaderna som ger de boende vidunderliga vyer mot Sundet har tyvärr visat svagheter i energiberäkningar enligt Enorm 1000. Detta dataprogram har stor användning i branschen, inte minst sedan tidigare versioner 700, och 900 har haft många användare. Jag finner det därför angeläget att detta publiceras i Kontaktbladet.

Numera är det ju byggherren som via sin egenkontroll skall uppfylla kraven i bl. a. BBR. Byggnadsnämndernas granskning av statiska beräkningar eller energiberäkningar torde inte förekomma längre i någon större omfattning.

I det aktuella fallet, kv. Carola, reagerade vi över att trots mycket stor fönsterarea > 30 % av Aupp. och Um akt. = 0,373 > Um krav = 0,323, blir transmissionsförlusterna bara 45 000 kWh för aktuell byggnad medan referenshuset får mer än dubbelt så stora förluster (103 000 kWh).

Vi har haft många kontakter med Boverket och Svensk Byggtjänst som säljer programmet denna fråga.

Svensk Byggtjänst håller enligt egen uppgift på med revidering och komplettering av programmet, så att även nyheterna i BBR (94) kommer med. Den nya versionen torde komma ut i marknaden i höst.

Boverket, Byggavdelningen har 1990-02-08 skrivit till oss följande.

"Angående s.k. omfördelningsberäkning, Kv. Carola i Helsingborg

Med anledning av den omfördelningsberäkning för Kv. Carola i Helsingborg som Boverket fått ta del av vill vi, efter överläggningar med Svensk Byggtjänst som är huvudman för Enorm 1000, lämna följande information.

Beräkningen av värmetillskott från solinstrålning ändrades i Enorm 900 när Boverkets handbok Byggnaders värmeenergibehov - utgångspunkter för omfördelningsberäkning kom ut. Den nya versionen av programmet (Enorm 1000) beräknar solvärmetillskott för referensbyggnaden och den verkliga byggnaden med olika metoder. Indata för beräkningar enligt Boverkets handbok (tabell 1, sidan 17) tolkades nämligen enligt följande:

Solvärmetillskott för referensbyggnaden ska alltid beräknas enligt BBR, d.v.s. med avdrag enligt tabell i BBR från fönsters mörker-U-värde. För den verkliga byggnaden kan man utföra beräkningen på två sätt, antingen med avdrag från fönsters mörker-U-värde eller genom verkligt solvärmetillskott och då utan avdrag för fönsters mörker-U-värde. Det är dock inte Boverkets avsikt att inverkan av solenergi skall kunna beräknas på olika sätt men det finns inga formella fel i Enorm 1000.

Beräkningsmetoden enligt Enorm 1000 ger vid normal fönsterarea motsvarande resultat som BBR med avdrag för fönsters mörker-U-värden. Vid större fönsterarea kan däremot resultatet bli osäkert vilket också framgår av manualen till Enorm 1000.

I omfördelningsberäkningen för Kv. Carola kan skillnaderna transmissionsförluster och värmetillskott från processer också härledas till hur beräkningen av solvärmetillskott görs. Den verkliga byggnadens transmissionsförluster är beräknade utan avdrag för fönsters mörker-U-värde vilket ger större förluster. Värmetillskott från processer i den verkliga byggnaden utnyttjas inte fullt ut då värmetillskottet som kan tillgodogöras av byggnaden redan är intecknat p.g.a. solvärmetillskott.

För Kv. Carola gäller också att fönsterarean är stor, ca 30% av golvarean, vilket bidrar till beräkningsresultatet. Beräkningen med avdrag för fönsters mörker-U-värde får endast medräknas upp till 15% medan hela fönsterarean är medräknad vid verkligt värmetillskott men utan avdrag för mörker-U-värdet.

Olika beräkningsmetoder ger ofta olika resultat. Det är därför Boverkets uppfattning att vid en omfördelningsberäkning ska samma beräkningsmetod tillämpas för både referensbyggnaden och verklig byggnad. Efter vårt möte med Svensk Byggtjänst är vi nu överens om detta.

En korrekt ornfördelningsberäkning bör utföras enligt följande.

1. Skapa en referensbyggnad som är en kopia av den byggnad man tänker bygga och som har alla kraven i byggreglerna avsnitt 9 precis uppfyllda.

2. Beräkna värmeenergibehovet (förluster och tillskott) för referensbyggnaden och verklig byggnad med samma beräkningsmetod.

Med vänlig hälsning

Per Lindström

Enhetschef

Peter Johansson

0455 - 353 286"

Vad sägs om en friggebod, som när man får gäster, går att veckla ut och blir en rymlig gäststuga. Den finns på H99 i Helsingborg inom avdelningen "det lilla flyt(t)bara huset". Arkitekt SAR Sören Stenqvist beskriver sin skapelse på följande sätt.

"Kanske är det Kalle Ankas fantastiska husvagn, som inspirerat till idén om den utvikningsbara friggeboden. En friggebod får uppföras på småhus- och fritidshustomter utan bygglov och andra avgifter. Den får ha max 10 kvm yta utvändigt och en max totalhöjd på 3 m. Hopfälld håller alltså den "Utvikningsbara Friggeboden" måtten och innehåller då hall, toalett, pentry, garderob och två sängar. Utfälld blir den hela 22 kvm och då tillkommer "matrum" och "vardagsrum". På gaveln finns en utfällbar matplats i det fria. När makterna kommer för att inspektera har Du naturligtvis fällt ihop den lilla stugan till en friggebod. Har Du smarta hopfällbara möbler får de plats i friggeboden när den är hopvikt. Vill Du göra det enkelt har du fotogenlampor och husvagnstoa med handfat och vattenkaraff. I pentryt har Du kanske gasolkök med plastbalja för disken. Standarden väljer Du ju själv.

Huset har måtten 3 x 3,33 m med höjden 3 m och ställes på plintar. Det är byggt i plywood. På taket finns krokar sa att huset kan lyftas upp på en lastbil för transport till tomten. Det är till och med möjligt att flytta det med sig ut från villan i stan till stugan på landet när sommaren kommer

Till slut. Inte ska man lura byggnadsnämnden. Men visst är det trevligt att få leka med tanken?"
 
 

har diskuterats ofta senaste åren. Även om Sverige, ännu så länge, inte ligger dåligt till i internationell jämförelse finns det goda möjligheter att bli bättre säger Per-Erik Josephson, Chalmers i Bygg & teknik 5/99 refererande en undersökning om kvalitetsbrister i sju svenska byggprojekt.

Orsakerna till att fel uppkommer finns i alla skeden och berör alla aktörer i processen. Projekteringen och produktionsledningen svarar för vardera en fjärdedel av felkostnaden.

Betänkandet från byggkvalitetsutredningen SOU 1997:177 är kritisk mot parterna i byggprocessen. Ändå har ingen skärpning föreslagits i regeringens proposition 1998/99:62 som grundar sig på den.

"Byggandet behöver revisorer" skriver Jan Wikström, SCC, Halmstad i Dagens industri,

för exemplen på byggfel kan bli så många som helst.

Det måste vara ett systemfel i PBL, då varje inblandad part själv oavsett kompetensnivå kan intyga att hans del i projektet verkligen uppfyller samhällets eller andra intressenters underförstådda eller uttalade krav.

Han skriver också i V-byggaren 8-99:

Det finns idag ingen som kontrollerar om t ex byggnadskonstruktören kan utföra statiska beräkningar eller om hans eventuella försök till beräkningar överhuvudtaget är korrekta. Hela systemet kan utnyttjas och utnyttjas av dem som inte skulle klara av en extern kontroll. Detta kan ske både medvetet och omedvetet.

"Byggregler och kvalitet" skrev Lars Warg, Borlänge om i Kontaktblad 1/1999. Den artikeln har nu varit införd även i Bygg & teknik 4/99.

Lennart Boströms från Umeå inlägg i Bygg & teknik 5/98 "Byggherren har pengarna, makten och ansvaret" uttrycker stark tvivel på att samhällskraven uppfylls i dagens system. För att byggnadsnämnden till viss del skall få en möjlighet att följa upp/bedöma kvalitetsansvarigas arbete och kontrollplanen enligt PBL:s genomförande föreslår han

"att ett 'slutsamråd' ska utföras på byggplatsen i ärenden där det av byggnadsnämnden bedöms nödvändigt. Dessutom ska alltid ett slutbevis utfärdas av byggnadsnämnden som ett kvitto från nämnden på att samhällskraven kan anses uppfyllda i de fall nämnden har beslutat om en kontrollplan PBL."

Se även Kjell Söderbergs inlägg i detta nummer av Kontaktblad.

I V-byggaren läser vi också att på SVR-dagarna i Göteborg 2-3 september i år leder Ingemar Blomgren seminarierna "Byggandet i Göteborg" och "Kvalitet och miljö". I det sistnämnda deltar Christina Rogestam, Akademiska Hus, Per Westlund, Skanska och Jan-Owe Larsson, Lundbergs Fastigheter.

Radon och husköp

behandlas av Daryl Dixon i Building Control (England), November 1998. Radonproblemet är även av betydelse, antalet döda på grund av inandning av radongas är fler än av exempelvis mord, passiv rökning och brand.

1996 utgavs en atlas för hela England med riskområden i fem nivåer som ledning för husägare och -köpare.

Kostnader för motåtgärderna i form av olika typer av ventilation anges till ganska låga belopp, 5 000 till 10 000 SEK per småhus med radonreduktioner på 50% respektive 90%.

Byggnadstillsyn och Europa

Om detta skriver Lauri Jääskeläinen i Rakennusvalvonta (Finland), 1/1999 att den enda organisationen som samlar sakkunniga på byggnadstillsyn är CEBC (The Consortium of European Building Control). Som exempel på verksamhetsområden för detta förbund nämner han statistiken över byggfel som är otillräcklig och inte enhetlig. Det finns dock statistik från Frankrike, Nederländerna, Belgien och Sverige. Från vårt land nämns "Byggfel på ritningar och byggen", Stockholms stadsbyggnadskontor 1994:9 och "Kvalitetskostnader på 90-talet - en studie av sju byggprojekt", Chalmers Tekniska Högskola 1996:49.
 
 

Inom ramen för Tekniskt informationsmöte 99 i Trollhättan samlades ett tiotal personer, politiker från byggnadsnämnderna i några kommuner i Västsverige, folk från Boverket, Riksantikvarieämbetet och Kommunförbundet.
Diskussionen rörde sig kring upphandling, BN ger råd, samt om avgifter i samband med svartbyggen och bygglovavgifter.
Förhoppningsvis leder denna blygsamma början till större uppslutning i framtiden. Det ligger i vårt intresse, vi som arbetar för byggnadsnämnderna, att vi engagerar våra förtroendevalda för träffar där de kan diskutera gemensamma ämnen över kommungränserna. Detta medför samtidigt större insikt i och förståelse för byggnadsinspektörernas arbete.